1800
år
1800 (MDCCC) var ett undantaget normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern. Den julianska kalendern gick 10 dagar efter den gregorianska kalendern fram till och med den 28 februari (nya stilen: 11 mars) och 12 dagar efter från och med den 29 februari (nya stilen: 12 mars).
Händelser
redigeraMars
redigera- 10 mars – Ett riksmöte öppnas i Norrköping. Kung Gustav (Gustav IV Adolf) har kallat till mötet därför att riket har dåliga finanser och för att bli kvitt den parallellmyntfot landet har.[1][2] De kroniskt dåliga finanserna hade förvärrats än mer av missväxt som tvingat fram spannmålsinköp från utlandet, sinande sillfiske, minskad järnexport, kaperier och oro på finansmarknaden.[1][2] Parallellmyntfot innebar här att det fanns två skilda sedelsystem i landet – riksdaler banco och riksdaler riksgälds. Den senare sedelsorten utgjordes av riksgäldsobligationer (lånehandlingar) som i praktiken cirkulerade som sedelmynt. Statens "lånekontor" – riksgälden hade inrättats av Gustav III 1789.[1]
- 14 mars – Sedan Pius VI har avlidit året innan väljs Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti till påve och tar namnet Pius VII.
April
redigera- 3 april – Gustav IV Adolf och hans drottning Fredrika kröns i Norrköping.[3]
- April–maj – På den svenska riksdagen i Norrköping kommer åter den gamla adelsoppositionen till uttryck. Den 29 maj avsäger sig fem adelsmän, bland dem Hans Hierta och Per Adolf Tham, adelskapet. Hierta antar namnet Järta och Tham ändrar namn till Tamm.
- Orsaken till avhoppet var att unga riksdagsmän som friherre Hierta (26 år) ville att adeln skulle driva igenom ett krav på regelbundna riksmöten. Man ogillade kungens rätt att själv bestämma om detta. Adelns talman - lantmarskalk Magnus Fredrik Brahe vek sig dock inför kungens påtryckningar och i vredesmod över detta avsa sig Hierta m fl sitt adelskap.[4]
- För att kunna betala statens skulder beslöt riksdagen om lyxskatt och licensavgifter. Socker, puder, vagnar, kortspel,fickur och sällskapshundar drabbades. Riksmötet införde således hundskatt här i landet ffg.[4]
- För att bli kvitt parallellmyntfoten (se ovan) beslöt man i Norrköping att en myntrealisation skulle genomföras. Den innebar att riksgäldssedlarna skulle inlösas. Detta realiserades först 1803 och på annat sätt än riksdagen bestämt.[5]
Maj
redigera
- 15 maj – Napoleon Bonaparte korsar Alperna och invaderar den apenninska halvön.
Juni
redigera- 14 juni – Napoleon Bonaparte med 22 000 fransmän besegrar 31 000 österrikare, ledda av general Michael von Melas i Slaget vid Marengo.
Augusti
redigera- 11 augusti – Brand i Kalmar, Sverige.[6]
- 14 augusti – Trollhätte kanal i Sverige står färdig och öppnas för trafik. Vänern är därmed förbunden med Sveriges västkust.[7]
September
redigera- 30 september – Konventionen 1800 skrivs på av Frankrike och USA, vilken avslutar Quasikriget.[8]
November
redigera- 1 november – Vita huset i Washington, DC, USA står inflyttningsklart.[9]
- 17 november – USA:s kongress samlas för första gången i Washington, DC.[10]
December
redigera- 16 december – Ett väpnat neutralitetsförbund sluts mellan Ryssland, Sverige, Danmark och Preussen till skydd mot Storbritanniens kapningar ute på haven.[11]
Okänt datum
redigera- Cannabis introduceras i Frankrike av Napoleon Bonapartes soldater på väg hem från Egypten.[12]
- Potatisen introduceras i Finland. Under 1800-talet slår potatisodlingen verkligen igenom i både Sverige och Finland.
- Allt fler nationella stämningar börjar höras i Finland, bland annat av humanisten Henrik Gabriel Porthan vid Kungliga Akademien i Åbo.
- Husbehovsbränningen av brännvin släpps fri i Sverige.
Födda
redigera- 4 januari – Martha Tiahahu, malajisk upprorsledare.
- 7 januari – Millard Fillmore, amerikansk politiker, USA:s president 1850–1853.
- 10 januari – Lars Levi Læstadius, svensk präst, väckelseledare, författare och botanist.
- 12 januari – Eugène Lami, fransk målare och litograf.
- 12 februari – John Edward Gray, brittisk zoolog och frimärkssamlare.
- 16 mars – Ninko, japansk kejsare 1817–1846.
- 28 mars – Axel Gabriel Bielke, svensk greve, kammarherre och konstvän.
- 9 maj – John Brown, amerikansk slaverimotståndare.
- 22 juni – James Harlan, amerikansk politiker, kongressledamot 1835–1839.
- 23 augusti – Evangelis Zappas, grekisk filantrop.
- 29 augusti – Jacob W. Miller, amerikansk politiker, senator 1841–1853.
- 7 september – Sidney Breese, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1843–1849.
- 13 september – Franklin Buchanan, amerikansk officer, amiral i Konfedererade flottan under amerikanska inbördeskriget.
- 30 september – Decimus Burton, brittisk arkitekt.
- 1 oktober – Peter Wieselgren, svensk präst, nykterhetsförkämpe, litteratur- och kulturhistoriker (född i Spånhult i Vislanda församling i Småland).
- 9 oktober – Alexander von Daniels, tysk jurist.
- 21 oktober – Robert Rhett, amerikansk politiker.
- 26 oktober – Helmuth von Moltke d.ä., tysk militär.
- 4 december – Emil Aarestrup, dansk skald och läkare.
- 5 december – Thomas Ford, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1842–1846.
- datum okänt – Wanda Malecka, polsk redaktör, poet och författare.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 11 januari – Kyra Frosini, grekisk hjältinna.
Februari
redigera- 7 februari – Anna Jabłonowska, 71, polsk politiker.
Mars
redigera- 4 mars – Johann Friedrich von Kageneck, 58, österrikisk greve och diplomat.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 29 april – Johann Christian Fischer, tysk oboist.
Maj
redigera- 7 maj – Niccolò Piccinni, 72, italiensk kompositör.
Juni
redigera- 10 juni – Johann Abraham Peter Schulz, 53, tysk kompositör.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 14 juli – Lorenzo Mascheroni, 50, italiensk matematiker.
Augusti
redigera- 25 augusti – Elizabeth Montagu, 81, brittisk socialreformator
September
redigera- 3 september – Elżbieta Branicka, polsk adelskvinna och politiker.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 8 oktober – Salavat Julajev, 46, basjkirisk nationalhjälte.
November
redigera- 14 november – François-Claude de Bouillé, 60, fransk militär.
December
redigera- 5 december – Jean-Baptiste Audebert, 41, fransk konstnär.
- 21 december – Thomas Hartley, 52, amerikansk advokat, militär och politiker, kongressledamot 1789–1800.
- 26 december – John Patten, 54, amerikansk politiker.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ [a b c] Svensk Historia, Alf Henrikson, sid 743-45.
- ^ [a b] http://www.hernbloms.se/kallor/eget/1800.htm
- ^ Sverige och dess regenter under 1000 år, Lars Lagerqvist, sid 239.
- ^ [a b] Svensk Historia, Alf Henrikson, sid 745.
- ^ Svensk Historia, Alf Henrikson, sid 745,748.
- ^ ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html.
- ^ Trollhätte kanal 200 år
- ^ ”France - Convention of 1800 : Text of the Treaty”. The Avalon Project. Yale Law School. http://avalon.law.yale.edu/19th_century/fr1800.asp.
- ^ ”Overview of the White House”. White House Museum. http://www.whitehousemuseum.org/overview.htm. Läst 9 november 2007.
- ^ ”The Senate Moves to Washington”. United States Senate. 14 februari 2006. http://www.senate.gov/artandhistory/history/minute/The_Senate_Moves_to_Washington.htm. Läst 11 juli 2008.
- ^ ”Hvorfor/derfor flager vi i dag”. Arkiverad från originalet den 18 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090118063049/http://www.klauber-flag.dk/pages.asp?page=5c.
- ^ ”Narkotika”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524131828/http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1800.
