23 mars är den 82:a dagen på året i den gregorianska kalendern (83:e under skottår). Det återstår 283 dagar av året.

◄◄     23 mars     ►►
Veckodag 2024: Lördag
Feb · Mars · Apr
Årets 82:a dag
(83:e under skottår)
283 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
2024
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 23 mars

Se även Mall:23 mars

Återkommande bemärkelsedagar

redigera

Helgdagar

redigera
  • Påskdagen firas i västerländsk kristendom för att högtidlighålla Jesu återuppståndelse efter korsfästelsen, åren 1845, 1856, 1913, 2008.
  • Romerska riket: Avslutning på de fyra festdagarna Quinquatria till gudinnan Minervas ära (inledda 19 mars)
  •   Det forntida Lettland: Lieldienas (till Maras och andra gudinnors ära)

Nationaldagar

redigera

Övriga

redigera

Namnsdagar

redigera

I den svenska almanackan

redigera
  • Nuvarande – Gerda och Gerd
  • Föregående i bokstavsordning
    • Anngerd – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Axel – Namnet infördes på dagens datum 1766. 1901 flyttades det till 16 juni och har funnits där sedan dess.
    • Fides – Namnet infördes, till minne av en nordafrikansk martyr, även i formen Fidelis, på dagens datum någon gång före 1766, då det utgick, och ersatte det äldre Theodorus.
    • Gerd – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
    • Gerda – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
    • Theodorus – Namnet fanns på dagens datum någon gång före 1766, men utgick och ersattes innan detta år av Fides.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1766 – Theodorus och Fides eller Fidelis
    • 1766–1900 – Axel
    • 1901–1985 – Gerda
    • 1986–1992 – Gerda, Gerd och Anngerd
    • 1993–2000 – Gerda och Gerd
    • Från 2001 – Gerda och Gerd
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

redigera
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Axel
    • 1950 – Axel
    • 1964 – Axel
    • 1973 – Axel
    • 1989 – Axel
    • 1995 – Axel
    • 2000 – Axel
    • 2005 – Axel
    • 2010 – Axel
    • 2015 – Axel
    • 2020 – Axel, Celina

Händelser

redigera
  • 752 – Sedan Zacharias har avlidit den 15 mars väljs Stefan till påve och tar namnet Stefan II. Han avlider dock redan tre dagar senare, innan han hinner krönas. Därför räknas han inte som legitim påve och näste Stefanpåve antar därför också ordningsnumret II. Under 1500-talet börjar man anse den valde Stefan som legitim, varför samtliga efterföljande Stefanpåvars ordningsnummer får höjas ett steg. 1961 ändras reglerna igen, varför Stefanpåvarnas numrering från och med dess sänks med ett steg igen.
  • 1775 – Advokaten, politikern och oratorn Patrick Henry håller ett tal i en kyrka i den brittiska kolonin Virginias huvudort Richmond, där han propagerar för att Virginias milis ska ta till vapen mot britterna. Han avslutar talet med orden ”Give me Liberty, or give me Death!” (”Ge mig frihet eller ge mig död!”), vilket får församlingen att gå med på hans förslag och man börjar ropa ”Till vapen!”. Detta blir inledningen på Virginias deltagande i det amerikanska frihetskriget.
  • 1854 – En stor del av husen öster om Stora gatan i Örebro brinner ner, varvid över 60 gårdar försvinner i lågorna och nästan en fjärdedel av stadens innevånare blir hemlösa. Endast en person omkommer i branden.
  • 1918Tyskland erkänner Litauen som självständig stat,[3] sedan det litauiska rådet Taryba har undertecknat statens självständighetsförklaring den 16 mars. I freden i Brest-Litovsk den 3 mars har Ryssland avsagt sig anspråken på Litauen, men fredsavtalet har stipulerat, att Tyskland ska avgöra den nya statens framtid. Därmed är frågan avgjord och Litauen förblir självständigt fram till 1940 då det annekteras av Sovjetunionen.
  • 1926 – Det irländska republikanska och populistiska partiet Fianna Fáil grundas och får en mycket stark ställning i den irländska politiken, vilken det har behållit till nutid. 2024 har exempelvis fem av Irlands nio presidenter tillhört partiet.
  • 1933 – Den tyska riksdagen antar den så kallade fullmaktslagen vilken gör Adolf Hitler till Tysklands diktator.
  • 1950Meteorologiska världsorganisationen grundades.
  • 1980En folkomröstning om kärnkraftens framtid hålls i Sverige, varvid det finns tre alternativ (linjer), som alla förespråkar en avveckling av kärnkraften men i olika takt. Krav på folkomröstning om kärnkraften har förts fram efter kärnkraftsolyckan i amerikanska Harrisburg årtiondet före men resultatet av omröstningen blir inte entydigt. Linje 2, som liksom linje 1 innebär, att kärnkraften ska avvecklas ”i den takt det är möjligt”, får flest röster men riksdagen beslutar strax därefter att kärnkraften ska vara avvecklad till 2010. Detta kommer inte att hållas och 2010 finns de svenska kärnkraftverken kvar – faktum är att riksdagen detta år beslutar att istället bygga ut kärnkraften i landet.
  • 1987 – Den förre västtyske förbundskanslern Willy Brandt avgår som de västtyska Socialdemokraternas partiordförande, en post han har innehaft sedan 1964, och efterträds av Hans-Jochen Vogel. Han kvarstår som Socialistinternationalens president fram till 1992.
  • 1989 – Den amerikanske elektrokemisten Stanley Pons och den brittiske kemisten Martin Fleischmann tillkännager att de har lyckats utföra kall fusion vid University of Utah. Detta väcker först sensation inom vetenskapsvärlden men då andra forskare inte lyckas återupprepa deras experiment, blir de så småningom ifrågasatta och anklagade för att bluffa. De förnekar aldrig sitt påstående men väljer så småningom att lämna USA när kritiken blir för stark.
  • 2001 – Den ryska rymdstationen Mir brinner upp när man avsiktligt låter den återinträda i jordens atmosfär och resterna av den slår ner i Stilla havet strax öster om Nya Zeeland. Stationen har sedan den första delen sköts upp i rymden 1986 hunnit gå 89 067 varv runt jorden.

Avlidna

redigera

Källor

redigera

Externa länkar

redigera