Öppna huvudmenyn

Skärtorsdagen

kristen högtidsdag
(Omdirigerad från Skärtorsdag)

Skärtorsdagen är en kristen högtidsdag som infaller torsdagen före påsk, dagen efter dymmelonsdagen, före långfredagen, i stilla veckan (2019 innebär detta den 18 april).

Skärtorsdagen
Washing of the Feet.jpg
Jesus tvättade lärjungarnas fötter på skärtorsdagen.
Målning av Duccio.
TypKristen högtid
DatumTorsdagen före Påskdagen
Geografi och firareKristna i hela världen
AnledningJesus intog Sista nattvarden (Kristendomen)
Häxornas färd till Blåkulla (gammal folktro)
TraditionerGudstjänster
Påskkärringar

I Romersk-katolska kyrkan är skärtorsdagen en reningsdag, varav ordet skärtorsdag är bildat. "Skär" kommer från ett fornnordiskt ord för 'ren', 'vacker', 'blank' eller 'klar', som också finns i förleden till ordet skärseld. Dagens namn är det samma på norska och danska. I äldre tid sade man omväxlande "skärdag" och "skärhelgd" om denna torsdag.[1]

Skärtorsdagen i SverigeRedigera

Temat på skärtorsdagens gudstjänst är nattvardens instiftande, "Det nya förbundet".[2] Den liturgiska färgen är vit, vilket symboliserar glädje, och det betyder att textilierna på predikstol, altare och prästens kläder är vita.[3][4] Altaret dekoreras med vita och röda blommor och sex ljus.[4] Det är sex altarljus innebärande högtid. Denna dag firar kristendomen att Jesus instiftade nattvarden då han den natten firade den judiska påskmåltiden tillsammans med sina lärjungar. Namnet, skärtorsdagen, kommer av att Jesus tvättade lärjungarnas fötter före måltiden, se fottvagning. Skär betyder ren.[5]

Denna ordning är också enligt Svenska kyrkan. När kyrkklockorna ringt in till skärtorsdagens mässa, är de sedan tysta fram till gudstjänsten under påsknatten/påskdagen.[5] Under skärtorsdagens mässa sjunges lovsången Gloria den enda gången under Fastan.[källa behövs] Inom Romersk-katolska kyrkan används Gloria under fastan, förutom vid mässan på skärtorsdagens kväll, även på Den helige Josefs festdag (19 mars) och Jungfru Marie bebådelsedag (25 mars).[6]

Som regel kläs altaret av på skärorsdagskvällen, direkt efter avslutad mässa, vilket innebär att alla ljus, blommor, vaser och dukar bärs bort. Detta symboliserar att Jesus Kristus var bar och utblottad denna natt.[5] Den gudstjänstfirande församlingen kan be Psaltaren 22:19, "de delar mina plagg emellan sig, de kastar lott om mina kläder."[7]. Seden att klä av altaret hålls i hävd särskilt inom Romersk-katolska kyrkan, svenska kyrkan samt inom de ortodoxa kyrkorna. I den ortodoxa kyrkan benämns avklädandet anamphiasis.[8]

Skärtorsdagen utgjorde helgdag i Sverige till år 1772.[9]

Utomkristna traditionerRedigera

Eftersom skärtorsdagen är central för kristen tro, har den också blivit viktig i folktron. Skärtorsdagen är enligt folktron den dag då häxorna begav sig till Blåkulla för att fira häxsabbat med djävulen.[5][10] Detta förorsakade allehanda försiktighetsåtgärder i form av gömda kvastar och spisrakor, stängda skorstensspjäll och gevärsskott i luften för att försvåra häxornas förehavanden. En och annan påskeld kunde därtill råka bli för tidigt tänd.[källa behövs] Detta är bakgrunden till att barn klär sig till påskkärringar[5]. Utklädda barn går då omkring bland grannarna och med tecknade kort önskar glad påsk och hoppas att få godis i utbyte. Det är osäkert när den traditionen tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. På skärtorsdagen skulle man enligt skånsk tradition äta grönkål till middag.[11]

I relation till kristendomen har folktrons blåkullafärder funktionen att vara Djävulens sista kraftsamling innan livets seger över över all djävulskap bryter fram med Kristi död och uppståndelse i påsken.

För vissa nutida utövare av hedendomen laddas skärtorsdagen med nya betydelser: den skära får då syfta på den bleka ansiktsfärg Tor ådragit sig under vinterhalvåret.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ "skärtorsdag" och hänvisningsordet "skär" i SAOB, webbupplagan.
  2. ^ ”Skärtorsdagen”. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkoarets-bibeltexter?helgdag=41. Läst 27 november 2015. 
  3. ^ Svenskakyrkan Kyrkoåret
  4. ^ [a b] Svenskakyrkan.se Bibeltexter skärtorsdag
  5. ^ [a b c d e] Svenskakyrkan.se Påsk
  6. ^ Elliott 2002, s. 64
  7. ^ Psaltaren 22:19. Läst 26 oktober 2013
  8. ^ Davies, John Gordon; Hellerström A. O. T. (1968). Liturgiskt handlexikon. Stockholm: Verbum. Libris 710376 
  9. ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
  10. ^ ”Skärtorsdag”. Nordiska museet. 26 februari 2013. https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/skartorsdag. Läst 29 januari 2019. 
  11. ^ Samlingar till Skånes historia, 1868, Martin Weibull.

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Elliott, Peter J. (2002) (på engelska). Ceremonies of the Liturgical Year According to the Modern Roman Rite: A Manual for Clergy and All Involved in Liturgical Ministries. San Francisco, California: Ignatius Press. ISBN 978-0-89870-829-5