Ockelbo

tätort i Ockelbo kommun, Sverige
För andra betydelser, se Ockelbo (olika betydelser).

Ockelbo är en tätort, centralort i Ockelbo socken i Ockelbo kommun, Gävleborgs län. Ockelbo ligger utmed länsväg 272, cirka 30 km norr om Sandviken och 60 km söder om Bollnäs.

Ockelbo
Tätort
Ockelbo järnvägsstation
Ockelbo järnvägsstation
Land Sverige Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Ockelbo kommun
Distrikt Ockelbo distrikt
Koordinater 60°52′28″N 16°42′0″Ö / 60.87444°N 16.70000°Ö / 60.87444; 16.70000
Area
 - tätort 461 hektar (2018)[4]
 - kommun 1 128,99 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 2 984 (2020)[3]
 - kommun 5 901 (2021)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 6,473 inv./hektar
 - kommun 5 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0297
Tätortskod T7236[5]
GeoNames 2687517
Ortens läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Ortens läge i Gävleborgs län
Map-icon.svgSe kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata
Wikimedia Commons: Ockelbo
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

EtymologiRedigera

I namnet, skrivet De oklabo 1314, ingår ett gammalt sjönamn *Ukle avseende nuvarande Bysjön. Sjönamnet är bildat till *ukla -svälla, öka, med vilket snabba växlingar i vattenståndet kan ha åsyftats. Efterleden bo har betydelsen bygd, trakt.[6]

HistoriaRedigera

1200-talet byggdes en romansk kyrka i Ockelbo. En ny kyrka uppfördes 1791-93 efter ritningar av landshövdingen greve F.A.U. Cronstedt. Denna kyrka totalförstördes vid en brand 1904. 1906-08 uppfördes nuvarande kyrka efter ritningar av arkitekt Gustaf Améen. Kyrkan är präglad av nybarock. Interiören omdanades radikalt vid en renovering 1956-57. På korväggen utförde Gun Setterdahl en altarmosaik, som genom sina starka färger präglar hela rummet. I kyrkans västparti inrättades ett kapell, uppkallat efter kyrkans skyddshelgon, Sankt Martin av Tours.

När den medeltida kyrkan revs 1795 påträffades en runsten inmurad i grunden (Gs 19). I samband med kyrkbranden 1904 förstördes stenen. En kopia utfördes 1932 efter avbildningar från 1880-talet. Bildframställningen är ur sagan om Sigurd Fafnesbane och stenen har varit en av landets bildrikaste runstenar.

Wij stångjärnsbruk och säteri anlades på 1600-talet och ägdes under en tid av Sven Bröms och därefter av hans dotter Catharina Bröms. Det var en del av de så kallade Ockelboverken till vilket också hörde stångjärnsbruken Åbron, Brattfors och Jädraås. År 1793 ägdes egendomen av överhovjägmästaren Mårten Bunge. Anläggningen är mycket välbevarad.

Ockelbo järnvägsstation vid smalspåriga Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg anlades intill Ockelbo station på Norra stambanan som är grunden för dagens ort.

I orten har snöskotrar av märket Ockelbo tillverkats. Även båtar av märket Ockelbo har tillverkats. Båtfabriken låg i närbelägna Mo. Grundare av märket Ockelbo var Erik Lundgren, Ockelbo-Lundgren.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Ockelbo 1920–2015[7][8][9][10][11][12][13][14]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
2 500 ##
1930
  
1 153 ##
1935
  
1 210 ##
1940
  
986 ##
1945
  
1 275 ##
1950
  
1 669 ##
1960
  
2 498 379
1965
  
2 647 381
1970
  
2 669 383
1975
  
2 810 390
1980
  
3 059 410
1990
  
2 892 412
1995
  
2 954 413
2000
  
2 739 415
2005
  
2 709 416
2010
  
2 724 417
2015
  
2 875 441
Anm.: 1920 som Ockelbo med Säbyggeby
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Befolkningssiffran för år 1920 delade Statistiska centralbyrån upp på följande sätt: I järnvägsområdet, prästgården, Wij bruk och Rabo 1 000 invånare, i Säbyggeby 850 invånare samt i den närliggande bebyggelsen Murgården, Gäverängen, Östby och Rabolöt 650 invånare.

NäringslivRedigera

Ockelbo har en lång tradition av industri, t.ex. Atlings Maskinfabrik AB som grundades av Gunnar Atling 1947 och som än idag har en väl fungerande verksamhet på orten. Ockelbo har även Wij trädgårdar, anlagd vid det gamla säteriet. Trädgården har skapats och blivit möjlig tack vare trädgårdsmästaren Lars Krantz.

HandelRedigera

Ockelbo har en Ica-butik, Ica Ugglebo.

Tidigare fanns även en Konsumbutik, men den lade ner hösten 2012.[15][16] Lokala försök gjordes att etablera en ny butik i Konsums gamla lokal, men var inte framgångsrika.[17] Konsum hade sitt ursprung i Kooperativa handelsföreningen Seger i Ockelbo som grundades den 20 februari 1913.[18] År 1960 uppgick konsumtionsföreningen i Konsum Alfa i Gävle.[19]

BankväsendeRedigera

Ockelbo sparbank grundades 1920. Den uppgick 1966 i Gävleborgs sparbank som senare blev en del av Swedbank.

Helsinglands enskilda bank öppnade ett kontor i Ockelbo år 1899.[20] Helsingebanken uppgick 1917 i Mälareprovinsernas enskilda bank. Även Upplands enskilda bank etablerade sig i Ockelbo.[21] Upplandsbanken lämnade Ockelbo senare under 1900-talet.

Swedbank lade ner kontoret i Ockelbo hösten 2016.[22] Därefter fanns Handelsbanken kvar på orten.

EvenemangRedigera

I Ockelbo hålls Ockelbo Marknad två gånger per år sedan 1981.

IdrottRedigera

Ockelbo har ett herrlag i basket som spelar i Superettan, näst högsta serien i Sverige.

Kända personer från OckelboRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska Centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2021 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2021, Statistiska Centralbyrån, 11 maj 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska Centralbyrån, 23 mars 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska Centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska Centralbyrån, läs online, läst: 5 april 2014, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  7. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 133. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 26 oktober 2014 på WebCite
  9. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 86. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015  Arkiverad 4 mars 2015 på WebCite
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 230. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 9 oktober 2014 på WebCite
  11. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 221. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 25 oktober 2014 på WebCite
  12. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 229. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  13. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 65 
  14. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 53. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 15 januari 2015 på WebCite
  15. ^ Konsum stänger i Ockelbo, Fri Köpenskap, 11 oktober 2012
  16. ^ Nu stänger Konsum, Gefle Dagblad, 9 oktober 2012
  17. ^ Bank sänker ny mataffär i Ockelbo, P4 Gävleborg, 16 februari 2015
  18. ^ Konsums historia började i en källare 1915, Gefle Dagblad, 16 april 2012
  19. ^ Från källarbutik till miljardföretag, jubileumsskrift från Konsum Gävleborg
  20. ^ Helsingbankens afdelningskontor i Ockelbo, Söderhamns Tidning, 20 mars 1899
  21. ^ Upplands enskilda bank i Sveriges statskalender 1921
  22. ^ Swedbank stänger sitt kontor i Ockelbo – för få kundbesök, Arbetarbladet, 23 mars 2016