Öppna huvudmenyn

Ockelbosjuka (eller bärplockarsjuka[1] och i Finland pogostasjuka[2]) är en infektionssjukdom som orsakas av ett sindbisvirus som tillhör gruppen alfavirus.[3] Sjukdomen sprids av myggor som sannolikt smittats av andra djur, troligen fåglar.[1]

HistoriaRedigera

Ockelbosjukan upptäcktes för första gången i Sverige på 1960-talet, och kallades då för bärplockarsjukan. Efter ett större utbrott under 1980-talet i samhället Ockelbo och fick då namnet Ockelbosjukan.[4] 1974 upptäcktes en grupp patienter med liknande symptom i östra Finland.

Läkaren Pasi Kuusisto fann likheter mellan den finska gruppen patienter och den svenska infektionssjukdomen Ockelbosjuka. Kuusisito döpte den finska motsvarigheten till pogostasjuka efter Ilomants kyrkby som ofta kallas Pogosta.[5] Senare återfanns en liknande sjukdom i Ryssland som fick namnet karelsk feber.[6]

Spridning av sjukdomenRedigera

Ockelbosjukan är ett arbovirus vilket innebär att det sprids via myggor. Majoriteten av infektionsfallen av ockelboviruset sker under sensommaren, främst augusti och september då det finns rikligt med myggor av arterna Culex och Culiseta som är de främsta bärarna av detta alfavirus[7]. Människor smittas när den bärande myggan bits, men det kan inte smittas vidare mellan människor. Inkubationstiden är relativt kort, oftast 12 till 36 timmar.[1][8]

SymptomRedigera

Symptomen skiljer sig en aning mellan de olika varianterna av sjukdomen. Ockelbosjukan har symptomen feber, utslag, artrit (ledinflammation), kronisk artrit och onormal hudkänslighet (allodyni - så som att det kittlas, bränns eller kliar). Pogosta har symptomen feber, utslag, artrit och kronisk artrit. Karelska febern har symptomen feber, utslag och atralgi (smärta i eller kring en led)[6]. Sjukdomen läker av sig själv men upp till 20 % av patienterna har ledbesvär även flera år efteråt.[1] Diagnosen ställs med utgångspunkt på symptomen och med hjälp av blodprov som visar om patienten har antikroppar mot viruset.[2]

Förebyggande åtgärderRedigera

Något vaccin mot Ockelbosjuka finns inte. Förebyggande åtgärder för att undvika att bli smittad är skydda sig med hjälp av till exempel täckande kläder och myggmedel.[1]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e] ”Ockelbosjuka”. Folkhälsomyndigheten. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/ockelbosjuka-/. Läst 1 april 2015. 
  2. ^ [a b] ”Myggburna sjukdomar”. Webbdoktorn. Svenska Yle. 16 juli 2012. http://svenska.yle.fi/artikel/2012/07/16/myggburna-sjukdomar. Läst 1 april 2015. 
  3. ^ M. T. Heise, D. A. Simpson & R. E. Johnston (2000), Sindbis-group alphavirus replication in periosteum and endosteum of long boned in adult mice. J. Virol.74(19):9294-9
  4. ^ ”När Ockelbosjukan överraskade Lövånger”. Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2013/12/Nar-Ockelbosjukan-overraskade-Lovanger/. Läst 2 mars 2019. 
  5. ^ ”Pogostantauti” (på finska). Terveyskirjasto.fi. 17 oktober 2007. http://www.terveysportti.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=ltt02647&p_haku=pogostantauti. Läst 1 april 2015. 
  6. ^ [a b] M. Laine, R. Luukkainen & A. Toivanen (2004). Sindbis viruses and other alphaviruses as cause of human arthritic disease. J Intern Med. 256(6):457-71
  7. ^ Sane J, Guedes S, Kurkela S, Lyytikäinen O, Vapalahti O. (2010). Epidemiological analysis of mosquito-borne Pogosta disease in Finland, 2009. Euro Surveill. 15(2):pii=19462. Available online: http://www.eurosurveillance.org/ViewArticle.aspx?ArticleId=19462 .
  8. ^ http://virology-online.com/viruses/Arboviruses2.htm

Externa länkarRedigera