Mesar

familj av fåglar bland tättingarna

Mesar (Paridae) är en familj av små tättingar som häckar på norra halvklotet och i Afrika.

Mesar
Talgoxe (Parus major)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMesar
Paridae
Vetenskapligt namn
§ Paridae
Utbredning
Synonymer
  • Mesfåglar

Utseende och beteende redigera

Mesarna är till större delen små kompakta skogslevande arter som ofta har en kort, rak och konisk näbb med små fjäderklädda näsöppningar. De häckar i hål och lägger vitspräckliga ägg. Många av arterna inom familjen är mycket anpassningsbara med en varierad föda som bland annat består av olika sädesslag och insekter. Många av arterna finns i människans närhet och de arter som är stannfåglar ses ofta vid fågelbord. Många arter har visat sig vara läraktiga och opportunister i sitt val av föda.

Systematik redigera

Mesarna bildar en klad med pungmesar (Remizidae), den nyskapade familjen feflugsnappare (Stenostiridae) och afrikanska hyliotor (Hyliotidae). Tillsammans utgör de systergrupp till överfamiljen Sylvioidea med gamla världens sångare, men också bland annat lärkor och svalor. Det råder delade meningar om mesar med släktingar bör ingå i Sylvioidea eller forma en egen överfamilj, Paroidea.

Ibland har även stjärtmesarna och pungmesarna förts till familjen mesar, men idag behandlas de som två egna familjer. Genetiska studier visar att pungmesar är nära släkt med mesarna, medan stjärtmesarna står nära lövsångare och cettisångare. DNA-studier har också visat att den lilla asiatiska arten brandkronad mes snarare är en basal medlem av familjen än en pungmes som man länge trott.[1] Dels är, mer uppseendeväckande, den asiatiska fågeln markhackare (Pseudopodoces humilis), tidigare behandlad som en liten kråkfågel, egentligen en mes, faktiskt nära släkt med talgoxen i Parus.[2]

Merparten av arterna inom denna familj tillhörde tidigare släktet Parus, som är en av de största fågelsläktena med ett 50-tal arter och åtskilliga hundra underarter.[3] Denna familj har nu splittrats upp i ett större antal släkten. Molekylära analyser har visat att släktet Parus består av sex härstamningslinjer, klader, vilka är: blåmesar (Cyanistes), äkta mesar (Parus), gråmesar (Baeolophus), tofsmesar (Lophophanes), svartmesar (Periparus) och titor (Poecile).[3][2]

Vidare studier[4] har lett till att de östasiatiska mesarna i Periparus lyfts ut till Pardaliparus och samurajmesen med släktingar i Poecile lyfts ut till Sittiparus. För att visa på markhackarens särart genom att behålla den i ett eget släkte har också Parus delats upp ytterligare, de afrikanska mesarna i Melaniparus och de asiatiska gyllenmesarna med släktingar i Machlolophus.

Släkten och arter redigera

Listan följer IOC.[5]

 
Brandkronad mes (Cephalopyrus flammiceps)
 
Sultanmes (Melanochlora sultanea)
 
Svartmes (Periparus ater)
 
Tofsmes (Lophophanes cristatus)
 
Samurajmes (Sittiparus varius)
 
Amerikansk talltita (Poecile atricapillus)
 
Koboltmes (Cyanistes teneriffae)
 
Gulmes (Machlolophus holsti)
 
Sotmes (Melaniparus niger)

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Tietze, D.T., and U. Borthakur (2012), Historical biogeography of tits (Aves: Paridae, Remizidae), Org. Divers. Evol. 12, 433-444.
  2. ^ [a b] Gill, F.B., B. Slikas, and F.H. Sheldon (2005), Phylogeny of titmice (Paridae): II. Species relationships based on sequences of the mitochondrial cytochrome-b gene, Auk 122, 121-143.
  3. ^ [a b] Lennart Nilsson, Hur många Cyanistes caeruleus har du i din trädgård?, Vår Fågelvärld, nr.8, 2005
  4. ^ Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.
  5. ^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.1). doi :  10.14344/IOC.ML.10.1.

Externa länkar redigera