Somaliames[2] (Melaniparus thruppi) är en fågel i familjen mesar inom ordningen tättingar.[3]

Somaliames
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Melaniparus thruppi Keulemans (cropped).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMesar
Paridae
SläkteMelaniparus
ArtSomaliames
M. thruppi
Vetenskapligt namn
§ Melaniparus thruppi
AuktorShelley, 1885
Utbredning
Parus thruppi distribution map.png
Synonymer
  • Parus thruppi
  • Somalimes
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och lätenRedigera

En relativt liten mes, 11-12 centimeter, endemisk för nordöstra Afrika. Den skiljer sig från andra afrikanska mesar med sin vita kind omgiven av svart från hals till nacke, likt talgoxen. I övrigt är somaliamesen gråbrun med smalt svart streck på buken. Näbben är relativt lång och kraftig. Den är också tystlåten för att vara en mes.

Utbredning och systematikRedigera

Somaliames är endemisk för nordöstra Afrika, där den förekommer i akacieskogar och snår i arida och semiarida områden. Den delas in i två underarter:[3]

SläktestillhörighetRedigera

De afrikanska mesarna i Melaniparus inkluderades tidigare i Parus. Trots att de är relativt nära släkt med Parus-typarten talgoxe urskiljs de numera i ett eget släkte efter DNA-studier.[4][5]

EkologiRedigera

Fågeln förekommer huvudsakligen i torrt Acacia-landskap, förbuskade gräsmarker och Commiphora-snår, men även i träd utmed vattendrag. Kunskapen om både beteende, föda och häckning är begränsad. Den tros inta bland annat små ryggradslösa djur, framför allt getingar, skalbaggar och insektslarver. Den ses i par eller i förmodade familjegrupper och verkar födosöka i trädens övre delar. Få bon har hittats, men häckning verkar ske mellan februari och juni i ett bo placerat mellan 2,5 och sju meter ovanför mark i ett hål i ett dött träd.[6]

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Den beskrivs som ovanlig i större delen av sitt utbredningsområde, även om den lokalt kan vara vanlig.

NamnRedigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar James Godfrey Thrupp (1848-1913), brittisk kirurg verksam i Natal 1878-1879 men också upptäcktsresande i Somaliland 1884-1885.[7]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Melaniparus thruppi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Johansson, U.S.; Ekman, J.; Bowie, R.C.K.; Halvarsson, P.; Ohlson, J.I.; Price, T.D.; Ericson, P.G.P. (2013). ”A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 69 (3): sid. 852–860. doi:10.1016/j.ympev.2013.06.019. PMID 23831453. 
  5. ^ ”Waxwings and their allies, tits & penduline tits”. World Bird List Version 6.1. International Ornithologists' Union. http://www.worldbirdnames.org/bow/waxwings/. Läst 15 februari 2016. 
  6. ^ Gosler, A. & Clement, P. (2017). Somali Tit (Melaniparus thruppi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59896 29 december 2017).
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera