Iriomotemes[2] (Sittiparus olivaceus) är en nyligen urskiljd fågelart i familjen mesar inom ordningen tättingar som enbart förekommer på en enda ö i Ryukyuöarna i södra Japan.[3]

Iriomotemes
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMesar
Paridae
SläkteSittiparus
ArtIriomotemes
S. olivaceus
Vetenskapligt namn
§ Sittiparus olivaceus
AuktorKuroda, 1923
Synonymer
Sittiparus varius olivaceus
Poecile varius olivaceus
Parus varius olivaceus
Poecile olivaceus
Parus olivaceus

Utseende och läten redigera

Iriomotemesen behandlades fram tills nyligen som underart till samurajmesen, men skiljer sig tydligt från denna genom mycket blekare gulbrun undersida, mycket mindre svart haklapp, grå istället för rostfärgad mantel och mycket smalare centralt hjässband. Även sången verka skilja sig genom att bestå av ett snabbt alternerande mellan höga och låga toner, men denna är mycket lite studerad. Kroppslängden är 11-13 cm.[4]

Utbredning och systematik redigera

Iriomotemesen förekommer enbart på ön Iriomote i södra Ryukyuöarna där den är stannfågel, dock med ett tveksamt fynd från grannön Ishigaki.[3][4] Tidigare behandlades den som en underart till samurajmes (S. varius) och vissa gör det fortfarande.[5] De flesta taxonomiska auktoriteter[3][4][1][6] har dock delat upp samurajmesen i fyra arter på basis av studier som visar på tydliga genetiska och utseendemässiga skillnader,[7] förutom iriomotesmesen även izumes (S. owstoni) och taiwanmes (S. castaneoventris).

 
Ön Iriomotes läge i Ryukyuöarna i södra Japan.

Släktestillhörighet redigera

Tidigare fördes samurajmesen, och därmed iriomotemesen, till Poecile (som ännu tidigare inkluderades i ett stort Parus), men urskiljs numera oftast som ett eget släkte efter DNA-studier.[8] Iriomotemesen förs därför också dit.

Levnadssätt redigera

Iriomotemesen förekommer i skogsområden, men dess mer exakta biotopkrav är inte kända. Varken föda eller häckningsbiologi finns beskriven, men tros likna samurajmesen.[4]

Status och hot redigera

Artens populationstrend är okänd och utbredningsområdet är mycket litet. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser trots det att den inte kan anses vara hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Sittiparus olivaceus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b c] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  4. ^ [a b c d] del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2018). Iriomote Tit (Sittiparus olivaceus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343865 17 December 2018).
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  7. ^ McKay, B.D., Mays, H.L., Yao, C.-T., Wan, D., Higuchi, H. & Nishiumi, I. (2014) Incorporating color into integrative taxonomy: analysis of the Varied Tit (Sittiparus varius) complex in East Asia. Syst. Biol. 63(4): 505–517.
  8. ^ Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.

Externa länkar redigera