Öppna huvudmenyn

Koboltmes[2] (Cyanistes teneriffae) är en fågel inom familjen mesar som lever i Nordafrika och i Kanarieöarna.[3]

Koboltmes
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Herrerillo canario - Cyanistes teneriffae hedwigii (6864636091).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMesar
Paridae
SläkteCyanistes
ArtKoboltmes
C. teneriffae
Vetenskapligt namn
§ Cyanistes teneriffae
AuktorLesson, 1831
Utbredning
Cyanistes teneriffae distribution map.png
Synonymer
Parus teneriffae
Hitta fler artiklar om fåglar med

Innehåll

Utseende och lätenRedigera

Koboltmesen är till formen och dräkten lik blåmesen, men är något mindre och mörkare: svartblå skarpare avgränsad hjässa, gråblå rygg utan inslag av grönt och ultramarinfärgad vinge. Populationerna på Kanarieöarna saknar även det vita vingbandet som både blåmes och koboltmes i Nordafrika har. Lätena skiljer sig också, vissa ska påminna om talgoxe, andra om tofsmes.[4]

Utbredning och systematikRedigera

UnderarterRedigera

Koboltmesen är en stannfågel och delas in i sju underarter med följande utbredning:[3]

 
Koboltmes i Algeriet av underarten ultramarinus

Utbrytning från blåmesenRedigera

Tidigare behandlades koboltmesen som en underart till blåmes (Cyanistes caeruleus). 2003 meddelade Sveriges ornitologiska förening (numera BirdLife Sverige) att populationerna av blåmes som häckar på Kanarieöarna och i nordvästra Afrika skulle brytas ut ur blåmeskomplexet och kategoriseras som en egen art på grund av skillnader i morfologi, läte och genetiska data som visar att den europeiska blåmesen faktiskt står närmare azurmesen än de afrikanska populationerna.

Ytterligare uppdelning i flera arter?Redigera

Ytterligare DNA-studier visar att koboltmesen koloniserat Kanarieöarna från Nordafrika hela tre gånger.[5] Populationerna i Libyen (cyrenaicae) och den på ön La Palma (palmensis) utgör rester av en tidig population, de på de centrala öarna (ombriosus, teneriffae och hedwigae) utgör rester av en andra våg och degener en tredje sentida invasion av ultramarinus. Dessa resultat i kombination med morfologiska skillnader har tagits som argument för att dela in koboltmesen i fyra arter. Andra studier visar också att skillnaderna mellan degener och ultramarinus är obetydliga.[6] Båda dessa forskningsresultat har dock ännu inte lett till några förändringar hos de större internationella taxonomiska auktoriteterna.[3][7]

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Cyanistes teneriffae Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-10.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 342. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Stervander, M., J.C. Illera, L. Kvist, P. Barbosa, N.P. Keehnen, P. Pruisscher, S. Bensch, and B. Hansson (2015), Disentangling the complex evolutionary history of the Western Palearctic blue tits (Cyanistes spp.) — phylogenomic analyses suggest radiation by multiple colonisation events and subsequent isolation, Mol. Ecol. 24, 2477-2494.
  6. ^ Dietzen, Christian; Garcia-del-Rey, Eduardo; Delgado Castro, Guillermo; Wink, Michael (January 2007). ”Phylogeography of the blue tit (Parus teneriffae-group) on the Canary Islands based on mitochondrial DNA sequence data and morphometrics”. Journal of Ornithology 149 (1): sid. 1–12. doi:10.1007/s10336-007-0192-7. https://www.researchgate.net/publication/226411555_Phylogeography_of_the_Blue_Tit_Parus_teneriffae-group_on_the_Canary_Islands_based_on_mitochondrial_DNA_sequence_data_and_morphometrics. 
  7. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.

Övriga källorRedigera

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkarRedigera