Lista över svenska riksdagar

Detta är en kronologisk lista över svenska riksdagar, från ståndsriksdagens föregångare under medeltiden, fram till dagens enkammarriksdag. Traditionellt brukade tidigare Arboga möte i januari 1435 räknas som den första ståndsriksdagen, men detta anses numera felaktigt. I rimkrönikan Engelbrektskrönikan (nedtecknad 1436–1438) står det om vilka som kallades till mötet att ”alla skulle dit då fara: biskopar, prelater, riddare och svenner, köpstadsmän av riket mena”. Angående det möte som hölls i Arboga ett år senare (i januari 1436) avslutas en liknande fras om kallelse med ”och alla mena”. Äldre tiders forskare ansåg sig här ha funnit grunden till fyrståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder. Att man numera inte räknar dessa möten som riksdagar beror på att man vid jämförelse med andra dokument från tiden har funnit att formuleringarna bara gör anspråk på att mötena skulle företräda alla innevånare i riket, men att så i själva verket inte var fallet.

Den första riktiga riksdagen ägde alltså rum först senare, men riksdagens rötter kan sökas ännu tidigare. Kungen Magnus Ladulås (regerade 1275–1290) kallade efter feodalt mönster till ”samtal” (på latin parlamentum) med de främsta företrädarna för adeln och kyrkan under så kallade ”herredagar”. Ibland kunde även representanter för städerna och bönderna kallas till sådana möten, när kungen behövde försäkra sig om deras stöd.

För att mötet verkligen ska kunna anses vara en ståndsriksdag, det vill säga att det föreligger ständerrepresentation, måste det uppfylla fyra kriterier:

1. Hela riket måste vara representerat geografiskt (alltså att det finns representanter från alla geografiska områden i riket).
2. Hela riket måste vara representerat socialt (alltså att det finns representanter från alla samhällsskikt som anses någorlunda socialt självständiga).
3. Alla grupper (stånd) på mötet måste anses vara kompetenta att yttra sig i och diskutera de frågor mötet handlar om.
4. Alla grupper (stånd) på mötet måste vara berättigade att avge sin röst vid beslut (så att det inte är de högre stånden som beslutar och de lägre bara instämmer) och varje stånds röst måste respekteras.

Det första möte, som uppfyller samtliga dessa kriterier, är riksdagen i Västerås 1527 och det var också under 1500-talet, som formerna för den verkliga ståndsriksdagen började växa fram – samtidigt som de flesta ständerförsamlingar i andra europeiska länder (med undantag för Englands parlament) alltmer började förlora sin makt till enväldiga regenter. Mötet i Arboga 1561 var också det första, där termen riksdag användes. Den ordning som växte fram under 1500- och början av 1600-talet fastställdes i Ordningen för ständernas sammanträden 1617, vanligen känd som 1617 års riksdagsordning. Denna gällde fram till 1723 och kom att styra hur stormaktstidens riksdagar bedrevs.

Efter Karl XII:s död 1718 och det kungliga enväldets fall i samband med införandet av 1720 års regeringsform infördes 1723 års riksdagsordning för att bättre spegla frihetstidens statsskick. Denna kom att gälla fram till 1809. Redan under 1600- och 1700-talet hade ståndsriksdagen börjat bli föråldrad, eftersom det växte fram flera grupper i samhället som inte ingick i något av de fyra stånden och därför inte var representerade på riksdagarna. Detta blev framförallt tydligt under 1700-talet i och med att de nyrika köpmän som gjorde sig en förmögenhet på bland annat Svenska Ostindiska Companiet tillhörde de högre skikten i samhället, men var utestängda från riksdagarna. Redan i början av 1800-talet försökte man därför reformera systemet genom att avskaffa de fyra stånden och införa en tvåkammarriksdag efter modell av det brittiska parlamentet. Man kunde dock inte enas om hur det nya systemet skulle se ut och därför blev ståndsriksdagen kvar i över ett halvsekel till vid införandet av 1810 års riksdagsordning.

Under 1800-talet blev situationen dock alltmer ohållbar och 1866 lyckades man äntligen införa Louis De Geers förslag till ny riksdagsordning, där de fyra stånden avskaffades och tvåkammarriksdagen infördes. Detta system existerade i drygt 100 år, innan det 1971 ersattes av den enkammarriksdag, som är Sveriges nuvarande parlamentssystem.

Mötenas tidslängd är inte alltid lätt att fastställa. Formellt inleddes de med att en kunglig proposition lästes upp (riksdagen ”utblåstes”), men ständerna hade oftast samlats redan före denna tidpunkt. När mötet sedan formellt avslutades (riksdagen ”avblåstes”) kunde ständernas interna överläggningar fortsätta i ytterligare några veckor. Från och med 1700-talet kan tidsangivelserna göras mer exakt, eftersom protokollen från och med då blir mer fullständiga.

Riksdagens föregångare (till 1526)

Före 1400-talet känner man till några få herredagar och riksmöten, som har kallats till av kungarna och listan är därför ytterst ofullständig. Fram till 1700-talet var det också kungen som kallade till möte när han ansåg det nödvändigt, så de förekom mycket oregelbundet.

Benämning	Plats	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar
Herredag	Alsnö hus på Adelsö i Mälaren	September 1280		Förbud mot att stormän våldgästar bönder. Bekräftelse på Birger jarls edsöreslagar (fridslagar). Införandet av det världsliga frälset (adeln) genom beslutet att den som kan ställa upp med häst och ryttare i kungens tjänst blir befriad från skatt. Förbud mot att länsherrar pålägger sina bönder andra utgifter och kräver andra prestationer än de vanliga.	Stadgan utfärdades möjligtvis den 27 september 1280, men tidpunkten för både mötet och stadgan är osäkra och olika forskare förlägger det tidigast i maj 1279 och senast i september 1281.
Herredag	Örebro	Mars 1308		Frågor mellan kung Birger och hans bröder, hertigarna Erik och Valdemar, diskuteras, varvid en förlikning ingås. Kung Birger avstår nära 2/3 av Sverige i förläning till sina bröder.
Herredag	Uppsala	Juli 1319		Magnus Eriksson väljs till svensk kung och överenskommelsen Frihetsbrevet sluts för att reglera hans styre.
Herredag	Örebro	Mars 1347		Diskussion om den nya landslagen, som ska ersätta landskapslagarna och gälla för hela riket.
Herredag	Arboga	13 januari 1435	20 januari 1435	Upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson utses till Sveriges rikshövitsman den 13 januari.	Mötet kallades till ”um tiugandadag jula” (alltså tjugondedag jul, det vill säga den 13 januari) och ett brev om mötets resultat är daterat den 20 januari.
Herredag	Uppsala	Början av juni 1435	6 juni 1435	Mötet föreslår att Erik av Pommern ska återinsättas som svensk kung och Engelbrekts hövitsmannaskap ska upphöra.	Ett dokument om mötet uppsattes den 6 juni.
Herredag	Arboga	5 januari 1436	22 januari 1436	Karl Knutsson (Bonde) väljs till svensk rikshövitsman och Engelbrekt Engelbrektsson blir omvald till samma post. De båda delar på posten fram till Engelbrekts död, den 4 maj samma år.	Mötet sattes till tolftedag jul (det vill säga den 5 januari) och rådets beslut är daterat den 22 januari.
Herredag	Arboga	2 mars 1438	Mars 1438	Karl Knutsson (Bonde) nedlägger sitt rikshövitsmannaskap den 6 mars.	Mötet inleddes ”söndagen näst efter fastegångstiden”. Fastegångstiden var inledningen på fastan, som var onsdagen efter fettisdagen. 1438 inföll fettisdagen den 25 februari och fastegångstiden således den 26 februari. Söndagen därefter var den 2 mars.
Herredag	Stockholm	April 1439		Mötet förklarade kung Eriks avsättning av Karl Knutsson (Bonde) som rikshövitsman i mars 1438 som ogiltig.
Herredag	Tälje	Slutet av september 1439	September 1439	Erik av Pommern blir för sista gången avsatt som svensk kung.
Herredag	Arboga	September 1440	Oktober 1440	Kristofer av Bayern väljs till svensk kung.
Herredag	Stockholm	Juni (senast den 20) 1448	Juni (tidigast den 29) 1448	Karl Knutsson (Bonde) väljs till svensk kung den 20 juni och kröns den 29 juni i Uppsala.
Herredag	Stockholm	23 juni 1457	Juni (tidigast den 29) 1457	Kristian I väljs till svensk kung den 23 juni och kröns den 29 juni i Uppsala.
Herredag	Stockholm	1 juli 1464	2 juli 1464	Under ett uppror och belägring av Stockholm ber man Karl Knutsson återkomma som svensk kung, vilket han gör i augusti.
Herredag	Västerås	1 november 1466		Man ber Karl Knutsson återkomma som svensk kung en tredje gång.
Herredag	Stockholm	21 september 1467	21 september 1467	Även allmoge och köpstadsmän deltar i detta möte, där man beslutar att inte längre erkänna Kristian I som kung, utan istället inkalla Karl Knutsson (Bonde), som sedan håller sitt intåg i Stockholm 12 november.
Herredag	Arboga	1 maj 1471	1 maj 1471	Sten Sture den äldres riksföreståndarskap stadfästs, sedan han har utropat sig till denna post den 16 maj året innan (dagen efter Karl Knutssons död) och blivit vald den 1 juni samma år.	Mötet hölls ”vid valborgsmässotid”.
Herredag	Strängnäs	Juni 1477	Juli 1477	Mötet avböjer ett erbjudande från Kristian I att åter hyllas som svensk kung.	Enligt ett bevarat dokument har magistrater från Stockholm blivit kallade till Strängnäs ”i juni”.
Herredag	Linköping	Mars 1495		Mötet ger sitt stöd till Sten Sture i det osäkra läge som har uppstått efter att kung Hans i november 1493 har slutit ett förbund med Ryssland riktat mot Sverige.
Herredag	Stockholm	25 november 1497	25 november 1497	Kung Hans hyllas som svensk kung.
Herredag	Stockholm	Maj 1499	22 juni 1499	Prins Kristian hyllas som svensk tronföljare den 29 maj.
Herredag	Stockholm	Slutet av januari (senast den 21) 1504	30 januari 1504	Svante Nilsson (Sture) väljs till svensk riksföreståndare den 21 januari sedan Sten Sture den äldre har avlidit den 14 december året innan.
Herredag	Stockholm	Slutet av oktober 1507	27 oktober 1507	Mötet avhandlar det pågående kriget mellan Sverige och Danmark.
Herredag	Stockholm	September 1508		Mötet diskuterar förslaget att avsluta kriget som har framförts i mötet i Stockholm 1507.
Herredag	Strängnäs	Slutet av september 1511	Början av oktober 1511	Mötet yrkar att Svante Nilsson ska avgå som riksföreståndare, vilket dock inte blir fallet.
Herredag	Stockholm	Juli 1512	23 juli 1512	Sten Sture den yngre utropas till riksföreståndare den 23 juli.
Herredag	Arboga	1 januari 1517	Januari (tidigast den 7) 1517	Mötet uttalar sitt stöd för riksföreståndaren Sten Sture. Man beslutar också att straffa ärkebiskopen Gustav Trolle och att riva fästningen Stäket.
Herredag	Stockholm	Tidigast 16 november 1517	23 november 1517	Ärkebiskop Gustav Trolle blir avsatt och man beslutar att hans borg, som belägras sedan hösten 1516, ska rivas.	Ett dokument daterat 14 november 1517 är skrivet ”några dagar innan” mötet inleddes, så det började tidigast 16 november.
Herredag	Arboga	December 1518	14 december 1518	Gustav Trolle blir avsatt som svensk ärkebiskop.
Herredag	Stockholm	1 november 1520		Kristian II väljs till svensk kung och efter mötet blir han krönt den 4 november. Mellan den 8 och 10 november genomförs Stockholms blodbad.
Herredag	Vadstena	21 augusti 1521	Augusti 1521	Gustav Vasa väljs till svensk riksföreståndare den 21 eller 22 augusti. Han använder titeln första gången den 23 augusti.
Herredag	Strängnäs	2 juni 1523	7 juni 1523	Gustav Vasa väljs till svensk kung den 6 juni.
Herredag	Vadstena	1 januari 1524	7 januari 1524	Mötet stödjer ett krigståg för att erövra Gotland.	Mötet inleddes ”vid nyårstiden” 1524 och avslutades ”en vecka senare”.
Herredag	Västerås	7 maj 1525	13 maj 1525	Gustav Vasa får förnyat förtroende som regent.	Riksråden samlades den 7 maj och övriga den 14 maj. Eftersom mötet var slut den 13 maj var det alltså bara ett möte mellan kungen och riksråden, där ständerna sedan informerades om resultatet.
Benämning	Plats	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar

De första ståndsriksdagarna (1527–1616)

Riksdagen i Västerås 1527 är alltså det första möte som kan kallas ”riksdag” även om termen inte användes förrän 1561. Gustav Vasa inkallade inte så många riksdagar (totalt fem stycken under sina 37 regeringsår), men från och med Erik XIV:s (1560–1568) och Johan III:s (1568–1592) regeringar inkallades den desto mer, särskilt av Karl IX, både under hans riksföreståndartid under Sigismunds regering (1592–1599) och under hans egen (riksföreståndare 1599–1604 och kung 1604–1611), samt även under Gustav II Adolfs (1611–1632). Det förfaringssätt som växte fram under Vasatidens riksdagar under Gustav Vasa, med hur ständerna skulle sammanträda och hur mötena skulle bedrivas, kom sedan att formaliseras 1617.

Benämning	Plats	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar
Riksdag	Västerås	16 juni 1527	22 juni 1527	Resultatet av riksdagen blir den så kallade Västerås recess, som stadgar följande: Alla ständer ska hjälpas åt att ”straffa dem som åstadkommer oro i landet” (nedslå det pågående daljunkerns uppror). Kyrkans inkomster dras in till kronan (kungen) och kyrkans maktställning i Sverige bryts. Klostren ska styras och försörjas av adelsmännen, medan kronan ska ta över även deras inkomster. Adeln ska återfå allt gods den har donerat till kyrkan sedan 1454. Guds ord ska "renliga predikas" i kyrkan.	Detta är alltså det första möte, som kan kallas ”riksdag”. Tidigare har den felaktigt kallats ”Reformationsriksdagen”, eftersom man ansåg, att det var på detta möte som reformationen infördes i Sverige. Vad som sker är att kyrkans makt bryts, men det sägs inte ett ord om att avskaffa katolicismen.
Riksdag	Strängnäs	17 juni 1529	21 juni 1529	De ansvariga för Västgötaherrarnas uppror döms. Västerås recess stadfästs.
Riksdag	Västerås	6 januari 1544	13 januari 1544	Sverige blir arvkungadöme genom Västerås arvförening, som säger att regent inte längre ska väljas, utan kronan ska ärvas av kungens äldste son. Det tidigare beslutet om att Svenska kyrkan skulle vara evangelisk bekräftades
Riksdag	Strängnäs	25 januari 1547	26 eller 27 januari 1547	Ett krav från Kristian IIs att få ekonomisk kompensation för att de avsäga sig anspråk på Sveriges tron avvisades
Riksdag	Stockholm	16 juni 1560	30 juni 1560	Arvföreningen bekräftas. Bestämmelserna i Gustav Vasas testamente lovas att hållas.
Riksdag	Arboga	13 april 1561	16 eller 17 april 1561	Kung Erik XIV inför Arboga artiklar, som begränsar hans bröders makt i deras hertigdömen.
Riksdag	Strängnäs & Stockholm	29 juni 1562	Juli (tidigast den 7) 1562	Riksdagen behandlade villkoren för rusttjänst.	Det är osäkert om något möte har ägt rum i Strängnäs. Mötet kallades till att inledas i denna stad ”vid Pedersmäss” (29 juni), men kort efter den 22 juni beslutade Erik XIV att det skulle flyttas till Stockholm. Förhandlingar med prästerna inleddes den 7 juli och kan ha blivit klara samma dag.
Riksdag	Stockholm	5 juni 1563	7 juni 1563	Erik XIV låter döma sin bror, hertig Johan av Finland, till döden.
Riksdag	Uppsala	29 januari 1564	31 januari 1564	Nordiska sjuårskriget var huvudfråga
Riksdag	Stockholm	10 mars 1566	11 mars 1566	Nordiska sjuårskriget var huvudfråga
Riksdag	Stockholm & Uppsala	1 maj 1567	Maj (efter den 24) 1567	Riksdagen huvudpunkt var en rannsakning mot medlemmar av högadeln som var del av, eller misttänktes av lojala mot, Sturarna. Den 19 maj öppnade Erik XIV riksdagen i ett tydligt förvirrat tillstånd. Den 24 maj genomförde så Erik de så kallade Sturemorden.
Riksdag	Stockholm	22 januari 1569	26 januari 1569	Erik XIV förlorar rätten till kronan och döms till att under resten av sitt liv förbli i fängsligt förvar. Johan väljs den 26 januari till svensk kung med namnet Johan III.
Riksdag	Stockholm	17 januari 1571	25 januari 1571	Beslut om hur skatten för att betala Älvsborgs lösen skulle erläggas
Riksdag	Stockholm	24 juni 1573	29 juni 1573	Kyrkoordningen antagen vid kyrkomötet i Uppsala i mars året innan diskuterades
Riksdag	Stockholm	7 juni 1574		På mötet fastställdes ett antal mindre förhållningsregler rörande gudstjänsten.
Riksdag	Stockholm	1 februari 1577	18 februari 1577	På mötet godkändes den nya liturgin.
Riksdag	Stockholm	13 eller 16 januari 1582	26 januari 1582	På mötet stadfästes kyrkoordinantian 1575. Samtidigt antogs ett ändrat innehåll i arvföreningen, Arboga artiklar
Riksdag	Vadstena	2 februari 1587	18 februari 1587	De olika uppfattningarna om den nya liturgin hänsköts till ett kommande kyrkomöte. Hertig Karls makt att förbigå rikets allmänna bestämmelser inom sitt hertigdöme begränsades
Riksdag	Stockholm	mars 1590	7 mars 1590	En förändrad arvföljdslag antogs som även tillät en kungadotter att ärva tronen
Riksdag	Stockholm & Uppsala	1 februari 1594	21 februari 1594	Sigismund kröns i Uppsala den 19 februari, efter att lovat följa Uppsala mötes beslut från året innan om att Sverige ska vara ett protestantiskt rike (trots att han själv är katolik).
Riksdag	Söderköping	4 oktober 1595	22 oktober 1595	Sigismunds farbror, hertig Karl, bekräftas som svensk riksföreståndare och katolsk gudstjänst blir förbjuden i Sverige.
Riksdag	Stockholm	4 oktober 1596	2 november 1596	Ansvarsfördelningen mellan Karl och riksrådet diskuterades och vikten av att regeringen skedde i former som hade stöd i riksdagen.
Riksdag	Arboga	20 februari 1597	5 mars 1597	Riksdagen krävde efterlevnad i ansvarsfrågan i enlighet med beslutet i Söderköpings riksdag, vilket Sigismund vänt sig emot
Riksdag	Stockholm	1 juli 1599	24 juli 1599	Sigismund blir formellt avsatt som svensk kung. Hertig Karl tar helt över styret som riksföreståndare.
Riksdag	Linköping	24 februari 1600	19 mars 1600	Fem höga rådsherrar, som har stött Sigismund i kampen mellan honom och hertig Karl, döms till döden och avrättas i Linköpings blodbad.
Riksdag	Stockholm	Maj 1602	17 juni 1602	Nya rådsmedlemmar förelogs. Frågan om Sveriges lag och kungens domsrätt diskuterades
Riksdag	Norrköping	Februari 1604	Mars (tidigast den 22) 1604	Hertig Karl erkänns som svensk kung med namnet Karl IX den 22 mars.
Riksdag	Stockholm	April 1605		En formell uppsägning av Sigismund som kung utfärdades
Riksdag	Stockholm & Uppsala	23 februari 1607	18 mars 1607	Karl IX kröns den 15 mars.
Riksdag	Stockholm	Slutet av juli 1609	15 augusti 1609	En ny kyrko- och kungabalk diskuteras men antogs ej
Riksdag	Örebro	1 december 1610	23 december 1610	Den 16-årige kronprinsen Gustav (II) Adolf framträder för första gången i rikspolitiken.
Riksdag	Nyköping	10 december 1611	1 januari 1612	Gustav II Adolf antas som kung och blir myndighetsförklarad, fast bara vara 18 år, så han kan leda landet
Riksdag	Stockholm	6 november 1612	24 november 1612	ständerna beviljade de skatter som var nödvändiga för de pågående krigen med Ryssland och Danmark
Riksdag	Örebro	14 januari 1614	5 februari 1614	Ny rättegångsordning antas och föregångaren till Svea hovrätt inrättas som en högsta domstol.
Riksdag	Helsingfors	22 januari 1616	3 februari 1616		Den enda riksdagen i Helsingfors och i hela den östra rikshalvan (Finland).
Benämning	Plats	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar

Stormaktstidens riksdagar (1617–1722)

Den 24 januari 1617 antogs 1617 års riksdagsordning, som kom att bestämma formerna för 1600- och det tidiga 1700-talets riksdagar. Eftersom kampen mellan kung och adel under 1500-talet hade avslutats och formaliserat maktförhållandet mellan dem kom riksdagen att bli ett instrument för dem båda, där både kungen och adeln använde den för att få igenom sina krav och önskemål, genom att söka stöd hos de övriga stånden. Riksdagen inkallades fortfarande när regenten fann lämpligt och därför kom riksdagarna att bli färre under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet, dels på grund av införandet av det kungliga enväldet, dels på grund av stora nordiska kriget (1700–1721).

Från och med 1627 finns riksdagsprotokoll utgivna i tryck, där inlednings- och avslutningsdatum anges. När riksdagen inleddes benämndes det att den ”utblåstes” och när den avslutades benämndes det att den ”avblåstes”. Dessa benämningar kom att leva kvar till införandet av tvåkammarriksdagen 1866.

Enligt riksdagsordningen skulle riksdagarna utblåsas genom att man antecknade namnen på de närvarande riksdagsmännen, vilket kan liknas vid att fastställa röstlängden. Huvudmannen för varje adelsätt, som var introducerad på Riddarhuset, var självskriven som riksdagsman för adeln, men alla kom inte på varje riksdag, utan kunde ge andra adelsmän fullmakt att rösta för dem. För prästerna gällde att alla biskopar och superintendenter var självskrivna, medan kyrkoherdar och kaplaner var valbara. Inom borgarståndet var det ”rätta borgare”, det vill säga sådana som ägde burskap och magistratspersoner, valbara, medan skattebönder (som ägde och brukade sin egen jord) och kronobönder (som brukade kronans [statens] jord) var valbara inom bondeståndet. Frälsebönder (som brukade adelns jord) var inte valbara som riksdagsmän, då de ansågs representerade av den adelsman som ägde deras jord.

Benämning	Plats	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar
Riksdag	Örebro	20 januari 1617	28 februari 1617	Ny riksdagsordning fastställs och Örebro stadga, som fullständigt förbjuder katolicismen, antas.
Riksdag	Stockholm & Uppsala	26 augusti 1617	12 oktober 1617	Gustav II Adolf kröns.
Riksdag	Stockholm	Juni 1621	23 juni 1621		Riksdagen avblåstes ”vid midsommartid”.
Riksdag	Stockholm	April 1622
Riksdag	Stockholm	Början av mars 1624	Början av april 1624
Riksdag	Stockholm	10 mars 1625	2 april 1625
Riksdag	Stockholm	22 januari 1627	15 februari 1627		Adeln församlades redan den 17 januari.
Riksdag	Stockholm	13 december 1627	14 januari 1628		Adeln församlades redan den 11 december.
Riksdag	Stockholm	12 juni 1629	30 juni 1629
Riksdag	Stockholm	3 maj 1630	20 maj 1630	Gustav II Adolf tar avsked av ständerna, för att med armén bege sig ner till Tyskland, sedan man har beslutat, att Sverige ska ge sig in i trettioåriga kriget.
Riksdag	Stockholm	25 maj 1631	8 juni 1631
Riksdag	Stockholm	9 februari 1632	21 februari 1632
Riksdag	Stockholm	8 november 1632	22 november 1632
Riksdag	Stockholm	11 februari 1633	16 mars 1633	Kristina utses till tronföljare och en förmyndarregering tillsätts
Riksdag	Nyköping & Stockholm	1 juli 1634	3 augusti 1634	En ny regeringsform antas.
Riksdag	Stockholm	17 oktober 1635	20 november 1635		Det finns en notis om att namnen på de deltagande riksdagsmännen skulle antecknas den 17 oktober, men sedan finns en ny notis om att det skulle ske på nytt den 22.
Riksdag	Stockholm	1 juni 1636	18 juli 1636
Riksdag	Stockholm	17 januari 1638	3 mars 1638
Riksdag	Nyköping	15 januari 1640	20 februari 1640
Riksdag	Stockholm	11 januari 1642	3 mars 1642
Riksdag	Stockholm	10 oktober 1643	28 november 1643	Man beslutar att förklara krig mot Danmark.	Den sista anteckningen från riksdagen är daterad den 28 november, men adeln ombads stanna kvar ytterligare några dagar. Det blev inte något mer möte med adeln, men en anteckning gjordes om att riksdagen avslutades ”uthi begynnelssen på Decemb. Månad”.
Riksdag	Stockholm	8 oktober 1644	19 december 1644	Drottning Kristina förklaras myndig vid 18 års ålder.
Riksdag	Stockholm	13 januari 1647	27 mars 1647
Riksdag	Stockholm	16 januari 1649	22 mars 1649
Riksdag	Stockholm	28 juni 1650	8 november 1650	Drottning Kristina kröns den 20 oktober.
Riksdag	Stockholm	11 oktober 1652	27 december 1652
Riksdag	Uppsala	6 maj 1654	21 juni 1654	Drottning Kristina abdikerar den 6 juni. Samma dag tillträder och kröns hennes kusin Karl X Gustav till svensk kung.
Riksdag	Stockholm	2 mars 1655	28 juni 1655	Man beslutar att genomföra den så kallade ”fjärdepartsräfsten”, en första början till reduktion av adelns godsinnehav.	Denna reduktion kommer emellertid inte att fungera och rinner ut i sanden.
Riksdag	Göteborg	4 januari 1660	6 mars 1660	Karl X Gustav avlider i lunginflammation den 13 februari. Den fyraårige Karl XI:s förmyndarregering tillträder och man börjar fundera på att sluta fred med Sveriges fiender.
Riksdag	Stockholm	26 september 1660	28 november 1660
Riksdag	Stockholm	9 maj 1664	3 september 1664
Riksdag	Stockholm	9 juni 1668	1 oktober 1668
Riksdag	Stockholm	6 september 1672	20 december 1672
Riksdag	Uppsala	20 augusti 1675	2 oktober 1675	Karl XI kröns den 28 september.
Riksdag	Halmstad	3 februari 1678	1 mars 1678		Den enda riksdagen i Halmstad.
Riksdag	Stockholm	1 oktober 1680	10 december 1680	Ett fungerande förslag till reduktion av adelns gods antas. Karl XI blir enväldig svensk kung.
Riksdag	Stockholm	2 oktober 1682	6 januari 1683	Kungen (Karl XI) får all lagstiftande makt och tar över hela ansvaret för reduktionen. Därmed ökas det kungliga enväldet ytterligare.
Riksdag	Stockholm	10 september 1686	8 november 1686
Riksdag	Stockholm	4 februari 1689	9 mars 1689
Riksdag	Stockholm	31 oktober 1693	23 november 1693
Riksdag	Stockholm	3 november 1697	4 december 1697	Den endast 15-årige Karl XII förklaras myndig den 8 november och tar över styret av landet som enväldig kung. Han kröns den 14 december.
Riksdag	Stockholm	10 mars 1710	4 april 1710	Riksrådet utlyser på initiativ av Fabian Wrede och Arvid Horn en riksdag (utskottsmöte) i konungens frånvaro för att diskutera rikets finanser.
Riksdag	Stockholm	14 december 1713	11 juni 1714	Efter kalabaliken i Bender och kapitulationen i Tönningen sammankallade rådet ånyo en riksdag för att diskutera de allvarliga hoten mot rikets säkerhet.
Riksdag	Stockholm	20 januari 1719	1 juni 1719	En ny regeringsform antas. Det kungliga enväldet avskaffas och begreppet ”grundlag” införs för första gången. Riksdagen ska sammanträda vart tredje år. Ulrika Eleonora kröns till regerande svensk drottning den 17 mars.	Regeringsformen revideras året därpå.
Riksdag	Stockholm	16 januari 1720	12 juli 1720	Ytterligare en ny regeringsform antas, vilken inskränker monarkens makt än mer. Ulrika Eleonora abdikerar den 29 februari och hennes make Fredrik I tillträder (den 24 mars) och kröns (den 3 maj) till svensk kung.
Benämning	Plats	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar

Frihetstidens riksdagar (1723–1772)

Efter Karl XII:s död 1718 och slutet på stora nordiska kriget 1721 tog stormaktstiden slut och det kungliga enväldet föll genom införandet av ny regeringsform och riksdagsordning. Därmed kom det följande halvseklet att kallas Frihetstiden (då landet åtnjöt frihet från kungligt envälde). Eftersom kungamakten starkt begränsades och kungen hade nästan lika lite att säga till om som idag kom riksdagen att få mycket större makt än den haft under det föregående karolinska enväldet och vad den fick under det efterföljande gustavianska.

Under denna tid uppträdde också de första partierna i svensk politik, vilka benämndes Hattarna och Mössorna och blev de politiska grupperingar som kämpade i riksdagen tills de förbjöds av Gustav III 1772.

Eftersom riksdagarna nu inte skulle inkallas enbart när regenten bestämde det, utan regelbundet (vart femte år enligt 1723 års riksdagsordning) infördes också benämningarna ”lagtima” och ”urtima riksdag”. Lagtima var de riksdagar som sammankallades enligt riksdagsordningens fastställda regelbundenhet (det vill säga vart femte år, även om det ibland blev tätare) och urtima var de som extrainkallades utöver de lagtima, när man ansåg att situationen krävde det, då riket befann sig i ett särskilt svårt läge.

Benämning	Plats	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar
Riksdag	Gävle	17 januari 1723	23 oktober 1723	En ny riksdagsordning antas i frihetstida anda, varmed majoritetsbeslut införs. I denna stadgas också att riksdagen ska inkallas vart femte år.
Riksdag	Stockholm	6 september 1726	9 augusti 1727
Riksdag	Stockholm	19 januari 1731	22 juni 1731
Riksdag	Stockholm	14 maj 1734	17 december 1734	En ny svensk lagbok antas, vilken träder i kraft 1736. Den ersätter Kristofers landslag från 1442 och Magnus Erikssons stadslag från 1350, vilka dittills har varit de gällande lagböckerna.
Riksdag	Stockholm	13 maj 1738	26 april 1739	Mösspolitikern Arvid Horn tvingas avgå som kanslipresident den 18 december och efterträds av hattpolitikern Carl Gyllenborg.
Riksdag	Stockholm	4 december 1740	22 augusti 1741	Man beslutar att inleda krig mot Ryssland.
Urtima riksdag	Stockholm	20 augusti 1742	16 september 1743	Freden i Åbo sluts med Ryssland. Adolf Fredrik väljs till svensk tronföljare, vilket leder till utbrottet av bondeupproret stora daldansen.	Urtima riksdag med anledning av nederlaget i det ryska kriget.
Riksdag	Stockholm	15 september 1746	16 december 1747
Riksdag	Stockholm	16 september 1751	8 juni 1752	Adolf Fredrik kröns den 26 november.
Riksdag	Stockholm	13 oktober 1755	20 november 1756
Riksdag	Stockholm	15 oktober 1760	26 juni 1762
Riksdag	Stockholm	15 januari 1765	20 oktober 1766	Världens första tryckfrihetsförordning antas.	Förordningen upphör att gälla redan sex år senare, då den nya regeringsformen införs.
Riksdag	Norrköping & Stockholm	19 april 1769	5 februari 1770
Riksdag	Stockholm	13 juni 1771	21 augusti 1772	Gustav III kröns den 29 maj 1772. Den 19 augusti genomför han en statskupp i Stockholm och den 21 augusti antas hans nya hans nya regeringsform, där monarken får väsentligt utökad makt, vilket gör slut på frihetstidens partistrider mellan hattar och mössor.
Benämning	Plats	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar

Gustavianska tidens riksdagar (1773–1808)

När frihetstiden i och med Gustav III:s nya regeringsform tog slut blev riksdagens makt kraftigt beskuren, eftersom kungen nu fick starkt utökad makt (han blev nästan enväldig på samma sätt som under de karolinska kungarna). Visserligen behölls 1723 års riksdagsordning, men den förändrades på en del punkter, bland annat vad gällde frekvensen på inkallandet. Det ändrades från ”vart femte år” till ”när konungen så finner lämpligt” och under den gustavianska tiden kom riksdagen bara att inkallas inalles fem gånger (under Gustav IV Adolfs regeringstid endast en gång).

Benämning	Plats	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar
Riksdag	Stockholm	19 oktober 1778	26 januari 1779	Barnamordsplakatet införs, som skyddar ogifta mödrar. Mildrande av straff där dödsstraff tas bort i många fall. Viss religionsfrihet för katoliker och judar infördes, vilket ledde till toleransediktet och judereglementet.	Riksdagen och de fyra stånden står som faddrar till Gustav IV Adolf som föddes under riksdagen.
Riksdag	Stockholm	1 maj 1786	23 juni 1786	Beslut om inrättade av sädesmagasin för att motverka framtida hungersnöd, den så kallade Allmänna magasinsinrättningen.	Alla utom en av kungens propositioner röstades ned, däribland den om passevolansen samt om en mildring från dödsstraff vid barnamord. Kungen kallade inte krigsbefälet till riksdagen, och dessa återkom aldrig mer.
Riksdag	Stockholm	26 januari 1789	28 april 1789	Förenings- och säkerhetsakten införs vilket betyder innebär att: Kungen får börja krig och sluta fred utan samråd med riksdagen Riksrådet avskaffas - istället tillsätter kungen de antal han anser behövs. Man införd Rikets allmänna ärendens beredning. Högsta domstolen inrättas, där hälften av ledamöterna skall vara ofrälse Riksgäldskontoret inrättas för att hantera den stora statsskuld som uppkommit på grund av det pågående ryska kriget De flesta ämbeten i riket kan i framtiden besättas med ofrälse personer Bönder ges rätt att köpa kronojord (Ett lika fritt folk bör äga lika rätt att besitta och förvärva jord i deras gemensamma fädernesland) Bönder får nu rätt att jaga på egen mark (det har inte varit tillåtet sedan medeltiden)
Riksdag	Gävle	23 januari 1792	24 februari 1792	Gustav III gör ytterligare begränsningar av adelns makt.	På grund av inskränkningarna leder en adelssammansvärjning till att Gustav III blir skjuten på operan den 16 mars och avlider av detta den 29 mars.
Riksdag	Norrköping	10 mars 1800	14 juni 1800	Gustav IV Adolf kröns den 3 april. Adelns opposition mot kungamakten visar sig på så vis att fem adelsmän avsäger sig sitt adelskap.	Den enda riksdagen under Gustav IV Adolfs regeringstid. Att den inte hölls i Stockholm berodde på att läget ansågs för politiskt osäkert där.
Benämning	Plats	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar

De sista ståndsriksdagarna (1809–1866)

Sedan Gustav IV Adolf hade blivit arresterad (13 mars) och abdikerat (29 mars) 1809 inkallades en riksdag som formellt avsatte honom (10 maj) och där man dels införde en ny riksdagsordning som avskaffade det gustavianska enväldet, dels valde den avsatte kungens farbror hertig Karl till ny kung med namnet Karl XIII. Han valdes dock först sedan han hade godkänt den nya riksdagsordningen, som införde den tredelning av makten mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt, som hade spridits genom den nyligen avslutade franska revolutionen. Under 1700-talet hade det mer och mer stått klart att den medeltida ståndsriksdagen var föråldrad, då det hade uppstått stora grupper i samhället som saknade riksdagsrepresentation, men på grund av de konservativas motstånd mot en reform och att man inte kunde enas om hur en sådan skulle se ut kom ståndsriksdagen att bli kvar i ytterligare ett halvsekel, fram till 1866.

Eftersom riksdagarna enligt 1809 års riksdagsordning skulle sammanträda vart femte år (1844 ändrat till vart tredje år) återinfördes nu begreppen ”lagtima” och ”urtima riksdag”.

Benämning	Plats	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar
Riksdag	Stockholm	1 maj 1809	2 maj 1810	Sedan Gustav IV Adolf har blivit arresterad den 13 mars och abdikerat den 29 mars blir han formellt avsatt den 10 maj. Karl XIII väljs till ny kung den 6 juni, sedan han har godkänt den nya svenska regeringsformen, som införs samma dag. Under denna riksdag införs även en ny riksdagsordning. Den danske prinsen Christian August väljs till ny svensk tronföljare.	Christian August (som i Sverige får namnet Karl August) avlider av slaganfall redan den 28 maj 1810.
Urtima riksdag	Örebro	23 juli 1810	13 november 1810	Den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte väljs till ny svensk tronföljare sedan Karl August har avlidit. Man beslutar att förklara krig mot Storbritannien efter påtryckningar från Napoleons Frankrike.
Urtima riksdag	Örebro	13 april 1812	18 augusti 1812	Sverige sluter fred med Storbritannien den 18 juli. Samma dag sluter Storbritannien fred med Ryssland (även detta i Örebro). Det första fröet till svensk värnplikt (beväringsinrättningen) antas.	Den sista riksdagen utanför Stockholm.
Riksdag	Stockholm	27 februari 1815	9 augusti 1815
Urtima riksdag	Stockholm	20 november 1817	21 juli 1818	Karl XIV Johan, som efterträder Karl XIII som svensk kung den 5 februari 1818, kröns den 11 maj.
Riksdag	Stockholm	15 januari 1823	22 december 1823	Universiteten och Vetenskapsakademien blir representerade i prästeståndet.
Riksdag	Stockholm	4 november 1828	19 mars 1830	Bruksägare blir representerade i borgarståndet.
Urtima riksdag	Stockholm	15 januari 1834	27 maj 1835	Frälsehemmansägare blir representerade i bondeståndet.
Riksdag	Stockholm	14 januari 1840	16 juni 1841	Departementalreformen genomförs, varigenom föregångarna till flera av dagens svenska ministerposter införs.
Urtima riksdag	Stockholm	11 juli 1844	24 maj 1845	Oscar I, som har efterträtt Karl XIV Johan den 8 mars 1844, kröns den 28 september samma år. Säteriägare blir representerade i bondeståndet. Inkallelsefrekvensen ändras från vart femte till vart tredje år.	Den sista urtima ståndsriksdagen.
Riksdag	Stockholm	15 november 1847	24 oktober 1848	Marsoroligheterna äger rum den 18–19 mars, varunder upprorsstämning råder i Stockholm och krav på republik framförs. Efter att folkmassor har vandaliserat i staden slås oroligheterna ner av militär den 19 mars.
Riksdag	Stockholm	15 november 1850	4 september 1851
Riksdag	Stockholm	15 november 1853	5 december 1854
Riksdag	Stockholm	15 oktober 1856	10 mars 1858	Andra stadsinvånare än borgare får valrätt och blir valbara.
Riksdag	Stockholm	15 oktober 1859	30 oktober 1860	Karl XV, som har efterträtt Oscar I den 8 juli 1859, kröns den 3 maj 1860.
Riksdag	Stockholm	15 oktober 1862	8 december 1863	Bondeståndet öppnas för ofrälse jordägare som tidigare varit ämbetsmän eller tillhört andra stånd.
Riksdag	Stockholm	16 oktober 1865	22 juni 1866	Ståndsriksdagen upplöses, ständerna avskaffas och tvåkammarriksdagen införs genom representationsreformen.	Den nya riksdagen sammanträder för första gången i januari 1867.
Benämning	Plats	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar

Tvåkammarriksdagen (1867–1970)

Den nya riksdagsordningen utfärdades den 22 juni 1866 och samma dag upplöstes den sista ståndsriksdagen. I den nya ordningen stadgades att riksdagen nu skulle sammanträda varje år och att den alltid skulle inledas den 15 januari, om inte detta datum föll på en söndag, då den istället skulle inledas den 16. Från och med 1919 ändrades datumet till den 10 januari (den 11 om det inföll på en söndag). Riksdagens högtidliga öppnande kunde dock hållas någon eller några dagar senare. Riksdagen varade sedan vanligtvis till någon gång i maj, men kunde avslutas så tidigt som i april eller så sent som i juni eller juli. Eftersom man vanligtvis alltså inte sammanträdde under årets andra halva kunde man därmed fortfarande inkalla till urtima riksdag, om man ansåg att situationen krävde det.

Nu infördes också begreppen A- och B-riksdag. Om det hölls nyval under den pågående riksdagssessionen skulle riksdagen upplösas och sammanträda på nytt, med den nya sammansättning den hade fått efter valet. Då benämndes den reguljära riksdagen det året A-riksdag och den extrainsatta B-riksdag.

Med anledning av andra världskrigets utbrott 1939 och framförallt på grund av finska vinterkriget 1939–1940 samt den tyska ockupationen av Danmark och Norge den 9 april 1940 bedrevs riksdagsarbetet kontinuerligt från hösten 1939 till årsskiftet 1940/1941 med flera urtima riksdagar. Därför blev det så att man från och med 1941 började bedriva riksdagsarbete både på våren och hösten och detta benämndes då ”vårsessionen” och ”höstsessionen”, med två undantag. Hösten 1942 benämndes det ”Förhandlingar efter vårsessionens avslutande” och 1947 hölls ingen höstsession, så då benämndes det bara ”riksdag”. Höstsessionen hölls vanligtvis från mitten av oktober till mitten av december.

Den sista tvåkammarriksdagen upplöstes den 16 december 1970, varefter den första enkammarriksdagen sammanträdde den 11 januari 1971.

Benämning	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar
Riksdag	15 januari 1867	16 maj 1867
Riksdag	15 januari 1868	16 maj 1868
Riksdag	15 januari 1869	15 maj 1869
Riksdag	15 januari 1870	14 maj 1870
Lagtima riksdag	16 januari 1871	20 maj 1871
Urtima riksdag	11 september 1871	7 oktober 1871
Riksdag	15 januari 1872	16 maj 1872
Riksdag	15 januari 1873	26 maj 1873
Riksdag	15 januari 1874	22 maj 1874
Riksdag	15 januari 1875	26 maj 1875
Riksdag	15 januari 1876	17 maj 1876
Riksdag	15 januari 1877	25 maj 1877
Riksdag	15 januari 1878	25 maj 1878
Riksdag	15 januari 1879	21 maj 1879
Riksdag	15 januari 1880	15 maj 1880
Riksdag	15 januari 1881	29 april 1881
Riksdag	16 januari 1882	22 maj 1882
Riksdag	15 januari 1883	14 juni 1883
Riksdag	15 januari 1884	15 maj 1884
Riksdag	15 januari 1885	22 maj 1885
Riksdag	15 januari 1886	18 maj 1886
A-riksdag	15 januari 1887	5 mars 1887
B-riksdag	2 maj 1887	9 juli 1887
Riksdag	16 januari 1888	16 maj 1888
Riksdag	15 januari 1889	18 maj 1889
Riksdag	15 januari 1890	22 maj 1890
Riksdag	15 januari 1891	15 maj 1891
Lagtima riksdag	15 januari 1892	23 maj 1892
Urtima riksdag	17 oktober 1892	28 november 1892
Riksdag	16 januari 1893	10 maj 1893
Riksdag	15 januari 1894	12 maj 1894
Riksdag	15 januari 1895	18 maj 1895
Riksdag	15 januari 1896	16 maj 1896
Riksdag	15 januari 1897	1 juni 1897
Riksdag	15 januari 1898	16 maj 1898
Riksdag	16 januari 1899	15 maj 1899
Riksdag	15 januari 1900	15 maj 1900
Riksdag	15 januari 1901	4 juni 1901
Riksdag	15 januari 1902	22 maj 1902
Riksdag	15 januari 1903	23 maj 1903
Riksdag	15 januari 1904	21 maj 1904
Lagtima riksdag	16 januari 1905	22 maj 1905
Urtima riksdag	20 juni 1905	2 augusti 1905
Urtima riksdag	2 oktober 1905	18 oktober 1905
Riksdag	15 januari 1906	28 maj 1906
Riksdag	15 januari 1907	3 juni 1907
Riksdag	15 januari 1908	4 juni 1908
Riksdag	15 januari 1909	26 maj 1909
Riksdag	15 januari 1910	11 juni 1910
Riksdag	16 januari 1911	1 juni 1911
Riksdag	15 januari 1912	31 maj 1912
Riksdag	15 januari 1913	2 juni 1913
A-riksdag	15 januari 1914	5 mars 1914
B-riksdag	15 maj 1914	17 december 1914
Riksdag	15 januari 1915	29 maj 1915
Riksdag	15 januari 1916	15 juni 1916
Riksdag	15 januari 1917	18 juni 1917
Lagtima riksdag	15 januari 1918	22 juni 1918
Urtima riksdag	30 oktober 1918	23 december 1918
Lagtima riksdag	10 januari 1919	20 juni 1919
Urtima riksdag	4 augusti 1919	15 november 1919
Riksdag	10 januari 1920	22 juni 1920
Riksdag	10 januari 1921	21 juni 1921
Riksdag	10 januari 1922	10 juni 1922
Riksdag	10 januari 1923	9 juni 1923
Riksdag	10 januari 1924	14 juni 1924
Riksdag	10 januari 1925	10 juni 1925
Riksdag	11 januari 1926	10 juni 1926
Riksdag	10 januari 1927	13 juni 1927
Riksdag	10 januari 1928	8 juni 1928
Riksdag	10 januari 1929	10 juni 1929
Riksdag	10 januari 1930	14 juni 1930
Riksdag	10 januari 1931	8 juni 1931
Riksdag	11 januari 1932	20 juni 1932
Riksdag	10 januari 1933	30 juni 1933
Riksdag	10 januari 1934	21 juni 1934
Riksdag	10 januari 1935	18 juni 1935
Riksdag	10 januari 1936	27 juni 1936
Riksdag	11 januari 1937	15 juni 1937
Riksdag	10 januari 1938	16 juni 1938
Lagtima riksdag	10 januari 1939	17 juni 1939
Urtima riksdag	8 september 1939	9 januari 1940
Lagtima riksdag	10 januari 1940	31 juli 1940
Urtima riksdag	1 augusti 1940	30 december 1940
Riksdagens vårsession	10 januari 1941	1 juli 1941
Riksdagens höstsession	20 oktober 1941	30 december 1941
Riksdagens vårsession	10 januari 1942	16 juli 1942
Förhandlingar efter vårsessionens avslutande	2 november 1942	30 december 1942
Riksdagens vårsession	11 januari 1943	5 juli 1943
Riksdagens höstsession	18 oktober 1943	30 december 1943
Riksdagens vårsession	10 januari 1944	18 juli 1944
Riksdagens höstsession	30 oktober 1944	30 december 1944
Riksdagens vårsession	10 januari 1945	9 juli 1945
Riksdagens höstsession	22 oktober 1945	29 december 1945
Riksdagens vårsession	10 januari 1946	6 juli 1946
Riksdagens höstsession	10 oktober 1946	28 december 1946
Riksdag	10 januari 1947	23 juli 1947
Riksdagens vårsession	10 januari 1948	26 juli 1948
Riksdagens höstsession	18 oktober 1948	23 december 1948
Riksdagens vårsession	10 januari 1949	31 maj 1949
Riksdagens höstsession	17 oktober 1949	13 december 1949
Riksdagens vårsession	10 januari 1950	31 maj 1950
Riksdagens höstsession	17 oktober 1950	13 december 1950
Riksdagens vårsession	10 januari 1951	31 maj 1951
Riksdagens höstsession	6 september 1951	13 december 1951
Riksdagens vårsession	10 januari 1952	30 maj 1952
Riksdagens höstsession	16 oktober 1952	17 december 1952
Riksdagens vårsession	10 januari 1953	29 maj 1953
Riksdagens höstsession	19 oktober 1953	12 december 1953
Riksdagens vårsession	11 januari 1954	29 maj 1954
Riksdagens höstsession	18 oktober 1954	15 december 1954
Riksdagens vårsession	10 januari 1955	27 maj 1955
Riksdagens höstsession	18 oktober 1955	17 december 1955
Riksdagens vårsession	10 januari 1956	31 maj 1956
Riksdagens höstsession	16 oktober 1956	13 december 1956
Riksdagens vårsession	10 januari 1957	31 maj 1957
Riksdagens höstsession	16 oktober 1957	18 december 1957
A-riksdag	10 januari 1958	28 april 1958
B-riksdag	18 juni 1958	10 december 1958
Riksdagens vårsession	10 januari 1959	30 maj 1959
Riksdagens höstsession	16 oktober 1959	16 december 1959
Riksdagens vårsession	11 januari 1960	28 maj 1960
Riksdagens höstsession	17 oktober 1960	14 december 1960
Riksdagens vårsession	10 januari 1961	30 maj 1961
Riksdagens höstsession	16 oktober 1961	12 december 1961
Riksdagens vårsession	10 januari 1962	29 maj 1962
Riksdagens höstsession	16 oktober 1962	12 december 1962
Riksdagens vårsession	10 januari 1963	30 maj 1963
Riksdagens höstsession	16 oktober 1963	12 december 1963
Riksdagens vårsession	10 januari 1964	29 maj 1964
Riksdagens höstsession	16 oktober 1964	16 december 1964
Riksdagens vårsession	11 januari 1965	28 maj 1965
Riksdagens höstsession	18 oktober 1965	15 december 1965
Riksdagens vårsession	10 januari 1966	27 maj 1966
Riksdagens höstsession	18 oktober 1966	15 december 1966
Riksdagens vårsession	10 januari 1967	31 maj 1967
Riksdagens höstsession	17 oktober 1967	15 december 1967
Riksdagens vårsession	10 januari 1968	31 maj 1968
Riksdagens höstsession	16 oktober 1968	12 december 1968
Riksdagens vårsession	10 januari 1969	30 maj 1969
Riksdagens höstsession	16 oktober 1969	17 december 1969
Riksdagens vårsession	10 januari 1970	29 maj 1970
Riksdagens höstsession	16 oktober 1970	16 december 1970
Benämning	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar

Enkammarriksdagen (från 1971)

Den 11 januari 1971 sammanträdde den första enkammarriksdagen. De första åren fortsatte benämningarna ”vårsession” och ”höstsession”, men från och med hösten 1975 inleddes traditionen med brutet riksdagsår. Eftersom höstsessionen brukade avslutas i december och vårsessionen inledas i januari var det så kort tid mellan dem att man lät riksdagsåret fortsätta från hösten ett år till sommaren nästa år. Från och med 1975 ändrade man också benämningen från ”riksdag” till ”riksmöte” för att skilja det från själva institutionen riksdagen.

Fram till och med 2006 löpte riksdagsåret alltså från hösten (september eller oktober) till sommaren (juni), men från och med hösten 2006 löper riksdagsåret året runt, från hösten ett år till hösten nästa år, även om riksdagsledamöterna har semesterledigt under sommaren. Eftersom riksdagsåret numera täcker hela kalenderåret är också begreppet ”urtima riksdag/riksmöte” avskaffat, då det ju inte finns något utrymme att inkalla till extra riksdag. Det urtima riksmötet 1980 blev därför det sista urtima.

Benämning	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar
Riksdagens vårsession	11 januari 1971	3 juni 1971
Riksdagens höstsession	14 oktober 1971	17 december 1971
Riksdagens vårsession	10 januari 1972	31 maj 1972
Riksdagens höstsession	17 oktober 1972	16 december 1972
Riksdagens vårsession	10 januari 1973	6 juni 1973
Riksdagens höstsession	16 oktober 1973	15 december 1973
Riksdagens vårsession	10 januari 1974	31 maj 1974
Riksdagens höstsession	16 oktober 1974	14 december 1974
Riksmötets vårsession	10 januari 1975	31 maj 1975
Riksmöte	15 oktober 1975	4 juli 1976
Riksmöte	4 oktober 1976	4 juni 1977
Riksmöte	4 oktober 1977	3 juni 1978
Riksmöte	3 oktober 1978	9 juni 1979
Riksmöte	1 oktober 1979	11 juni 1980
Urtima riksmöte	25 augusti 1980	6 september 1980		Det sista urtima riksmötet. Eftersom inget nytt urtima möte sammankallades före 2006 och riksmötet sedan dess pågår året runt kan det numera inte bli något urtima möte, då det lagtima pågår hela tiden.
Riksmöte	7 oktober 1980	10 juni 1981
Riksmöte	6 oktober 1981	12 juni 1982
Riksmöte	4 oktober 1982	3 juni 1983
Riksmöte	4 oktober 1983	8 juni 1984
Riksmöte	2 oktober 1984	11 juni 1985
Riksmöte	30 september 1985	6 juni 1986
Riksmöte	7 oktober 1986	5 juni 1987
Riksmöte	6 oktober 1987	10 juni 1988
Riksmöte	3 oktober 1988	8 juni 1989
Riksmöte	3 oktober 1989	13 juni 1990
Riksmöte	2 oktober 1990	14 juni 1991
Riksmöte	30 september 1991	10 juni 1992
Riksmöte	6 oktober 1992	10 juni 1993
Riksmöte	5 oktober 1993	11 juni 1994
Riksmöte	3 oktober 1994	15 juni 1995
Riksmöte	3 oktober 1995	12 juni 1996
Riksmöte	17 september 1996	12 juni 1997
Riksmöte	16 september 1997	10 juni 1998
Riksmöte	5 oktober 1998	16 juni 1999
Riksmöte	14 september 1999	15 juni 2000
Riksmöte	19 september 2000	14 juni 2001
Riksmöte	18 september 2001	14 juni 2002
Riksmöte	30 september 2002	13 juni 2003
Riksmöte	16 september 2003	19 juni 2004
Riksmöte	14 september 2004	18 juni 2005
Riksmöte	13 september 2005	17 juni 2006
Riksmöte	2 oktober 2006	18 september 2007
Riksmöte	18 september 2007	16 oktober 2008
Riksmöte	16 oktober 2008	15 september 2009
Riksmöte	15 september 2009	4 oktober 2010
Riksmöte	4 oktober 2010	15 september 2011
Riksmöte	15 september 2011	18 september 2012
Riksmöte	18 september 2012	17 september 2013
Riksmöte	17 september 2013	29 september 2014
Riksmöte	29 september 2014	15 september 2015
Riksmöte	15 september 2015	13 september 2016
Riksmöte	13 september 2016	12 september 2017
Riksmöte	12 september 2017	24 september 2018
Riksmöte	24 september 2018	10 september 2019
Riksmöte	10 september 2019	8 september 2020
Riksmöte	8 september 2020	14 september 2021
Riksmöte	14 september 2021	26 september 2022
Riksmöte	26 september 2022	12 september 2023
Riksmöte	12 september 2023	10 september 2024
Riksmöte	10 september 2024	September 2025
Benämning	Inledningsdatum	Avslutningsdatum	Viktiga beslut och händelser	Anmärkningar

Se även

• Sveriges riksdags historia
• Sveriges ståndsriksdag
• Sveriges historia
• Ständermöte

Källor

• Inledningen bygger på Herman Schücks text "Svenska riksdagens uppkomst" (sid. 100–101) i Melin, Jan, Johansson, Alf W. och Hedenborg, Susanna, Sveriges historia (4:e upplagan), Prisma förlag, Stockholm, 2006. ISBN 978-91-518-4666-8
• Listan bygger (från och med 1435) på den lista, som återfinns på sidorna 208–209 i Hadenius, Stig, Riksdagen – En svensk historia, Sveriges riksdag, informationsenheten, Stockholm, 1994. ISBN 91-88398-08-0 Märkligt nog är många datum i denna felaktiga och har därför korrigerats genom komplettering, dels av bokverket Sveriges riksdag av Karl Hildebrand och Nils Edén, utgiven av riksdagen i 17 band 1931–1935, dels av de riksdagsprotokoll, som finns tryckta och utgivna från och med 1627 års riksdag och framåt.