Wikipedia

Lista över katastrofer efter antalet döda svenskar

Wikimedia-listartikel

Detta är en lista över katastrofer efter antalet döda svenskar. Listan är ej fullständig.

Bränder redigera

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
63 Diskoteksbranden i Göteborg 1998-10-30 Backaplan, Göteborg, Sverige 63 personer omkom och omkring 214 skadades efter en mordbrand i Makedoniska föreningens lokal på Backaplan i Göteborg. Nära 400 ungdomar befann sig i lokalen som var godkänd för 150 personer. Fyra unga iranier antände stolar i byggnaden efter att ha nekats gratis inträde. [1]
44–46 Branden i Vulcans tändsticksfabrik 1875-02-18 Tidaholm, Sverige Tändsticksfabriken i Tidaholm fattar eld där 44 eller 46 personer anges ha omkommit; nästan alla flickor mellan 18 och 20 år. [2][3]
22 Branden i Börstils fattighus 1882-05-31 Börstils församling, Sverige Natten till den 31 maj 1882 blev fattighuset i Börstils socken utanför Östhammar träffat av blixten och byggnaden antändes. 22 personer brann inne. [4]
20 Branden på stadshotellet i Borås 1978-06-10 Borås, Sverige Stadshotellet började brinna under en examensfest. 20 människor miste livet i branden och ett 50-tal skadas. [5]
20 Branden på Restaurang Oscar 1972-09-23 Rhodos, Grekland 32 skandinaver, varav 20 svenska turister, bränns inne vid en restaurangbrand. [5][6]
17 Branden på Hotel Polen 1977-05-09 Amsterdam, Nederländerna 17 svenskar dog i en brand på Hotel Polen. Ytterligare 18 människor omkom. [5]
12 Branden i Svärdsjö 1932-02-29 Svärdsjö, Sverige Tolv åldringar omkommer i en brand på ett ålderdomshem i Svärdsjö. [7]
11 Branden på Rödebyholms barnhem 1944-03-27 Rödeby, Sverige Rödebyholms barnhem eldhärjades och elva av barnen i åldrarna tre-åtta år innebrändes. [8]

Explosioner redigera

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
33 Horsfjärdskatastrofen 1941-09-17 Horsfjärden, Sverige Kraftig explosion som inträffade i Horsfjärden där jagarna Klas Uggla, Klas Horn och Göteborg förstördes. [9]
19 Krutolyckan på Vaxholms fästning 1887-08-11 Vaxholms fästning, Sverige I samband med kruthantering inträffade en stor explosion som dödade 19 artillerister. [10]
14 Palovaaraolyckan 1944-07-03 Palovaara, Sverige Fjorton värnpliktiga i militär beredskap omkom när stridsvagnsminor exploderade vid Palovaara, strax väster om Haparanda. [11]
11 Explosionen i Björkborn 1940-12-17 Björkborn, Sverige En explosion skedde vid AB Bofors Nobelkrut i Björkborn, Karlskoga kommun efter en brand startat i trotylgjuteriet. 11 personer omkom och omkring 100 byggnader totalförstördes och lika många skadades inom ett område av cirka 15 hektar. [12]

Sjöolyckor redigera

Denna lista är mycket ofullständig. Nätsidan Wreck Site listar mer än 140 sjöolyckor med svenska fartyg och med dödlig utgång.[13] Vid cirka 70 av dessa omkom 10 eller fler personer. Det är emellertid inte möjligt att avgöra hur många av de omkomna som var svenskar. Inte heller Wreck Sites lista kan göra anspråk på att vara fullständig.

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
810 Regalskeppet Kronan 1676-06-01 Ölands södra udde, Sverige Sänktes under slaget vid Ölands södra udde. Förlisningen orsakades av att skeppet kantrade i en alltför tvär gir. Under kantringen antändes krutförrådet varmed huvuddelen av fören sprängdes bort på styrbordssidan.
700 Regalskeppet Svärdet 1676-06-01 Ölands södra udde, Sverige Sänktes under slaget vid Ölands södra udde efter att ha antänts av en holländsk brännare. [14]
501 Estoniakatastrofen 1994-09-28 Östersjön Bil- och passagerarfärjan M/S Estonia gick under i hårt väder under sin färd från Tallinn till Stockholm med 989 personer ombord, varav 852 förolyckades. Av 552 svenskar ombord omkom 501. [15]
500 Förlisningen av Mars 1564-05-31 Ölands norra udde, Sverige Sänktes under första slaget vid Ölands norra udde efter krutförrådet antänts. Totalt 800 man, varav 300 ur fiendebesättningar som äntrat Mars, dog i den efterföljande explosionen. [16]
117 Förlisningen av Carlskrona 1846-04-30 Västindien Korvetten Carlskrona förliste i Västindien och 117 man omkom. [17]
89 RMS Titanic 1912-04-15 Atlanten Oceanångaren Titanic gick på sin jungfruresa från Southampton, England på väg mot New York, USA, på ett isberg och skadade sitt skrov så olyckligt att hon på knappa tre timmar sjönk varvid 1 517 personer omkom. 123 svenskar var ombord – 89 av dem omkom i katastrofen. [18]
84 Hansakatastrofen 1944-11-24 Östersjön Passagerarbåten S/S Hansa träffades av en rysk torped och sjönk cirka 44 kilometer norr om Visby. Av de 86 ombordvarande omkom 84. [19][20]
52 Första Ålesundsolyckan 1868-02-19 Ålesund, Norge Fem bankfiskefartyg från Sotenäset i mellersta Bohuslän förliste då de överraskades av orkanvindar på banken Storeggen utanför Ålesund. [21][22][23]
46 Armasjärviolyckan 1940-10-24 Armasjärvi, Sverige Olyckan inträffade under beredskapstiden på sjön Armasjärvi då en färja förliste och 46 män förolyckades. [24]
33 Ulvenkatastrofen 1943-04-16 Västkusten, Sverige Ubåten Ulven gick, under ett övningsuppdrag, på en tysk mina utanför Göteborg och 33 män omkom. [25]
30 Regalskeppet Vasa 1628-08-10 Beckholmen, Stockholm, Sverige Skeppet Vasa sjönk på sin jungfruresa då det kantrat efter några vindpustar. Vattnet började forsa in genom de öppna kanonluckorna och skeppet sjönk. Minst 30 man omkom men dödssiffran kan vara så hög som 50. [26]
26 Kantringen av Göta Elf 1908-04-15 Göteborgs hamn, Sverige Ångfartyget Göta Elf kantrade vid Lilla Bommens hamn nästan omedelbart efter att ha kastat loss från kajen. Fartyget var fellastat med all last på däck och i det närmaste tomt lastrum. De omkomna var i huvudsak passagerare boende i Götaälvdalen. Olyckan förde till skärpta bestämmelser om fartygs stabilitet. [27]
25 Sjöolyckan vid Stora Hammarsundet 1828-04-28 Stora Hammarsundet, Sverige En tungt lastad färja avgick på hemväg från den traditionella vårmarknaden i Askersund. När färjan kommit halvvägs brast linan och en oxe föll i vattnet. Flera människor skyndade till för att försöka dra upp djuret. Snedbelastningen gjorde att färjan kantrade och sjönk. 25 personer drunknade. [28]
24 Förlisningen av Per Brahe 1918-11-19/20 Vättern, Sverige Passagerarfartyget Per Brahe förliste i storm på Vättern utanför Hästholmen, förmodligen förorsakat av att lasten förskjutit sig. Alla ombord omkom, däribland konstnären John Bauer med familj. [29]
22 Förlisningen av Aspö 1953-02-02 Nordsjön Under en stormflod i Nordsjön rapporterades Stockholmsfartyget Aspö som saknad den 2 februari 1953 efter ha fått däckslasten spolad överbord och läcka i förskeppet. Aspö försvann sedan spårlöst med 22 mans besättning. [30]
21 Förlisningen av Gerd 1935-11-02 Kattegatt, vid Læsø Sveabolagets ångfartyg Gerd kolliderade med åländska barkskeppet Lingard, varvid hela besättningen ombord på Gerd omkom. [31]
20 Andra Ålesundsolyckan 1868-06-15 Ålesund, Norge Två bankfiskefartyg från Bohuslän förliste på banken Storeggen utanför Ålesund. [21][22][23]
17 Förlisningen av Nedjan av Simrishamn 1954-01-19 Eggegrund Ångfartyget Nedjan av Simrishamn förliste dem 19 januari 1954 i trakten av Eggegrund, varvid 17 man följde fartyget i djupet. [17]
15 Ydalekatastrofen 1896-08-22 Varpen, Sverige Ångbåten Ydale sjönk på sjön Varpen i Bollnäs kommun. 13 barn och två vuxna drunknade. [32]
15 Förlisningen av Ormen Friske 1950-06-22 Tyska bukten, vid Helgoland Vikingaskeppet Ormen Friske, en modern kopia av Gokstadskeppet förliste i storm midsommaren 1950. Alla ombord omkom. [33]
15 Förlisningen av Höken 1956-12-17 Östersjön Göteborgsfartyget Höken försvann, möjligen efter minsprängning, under resa från Klaipėda, Litauen till Gävle. Fartyget hade 15 mans besättning. [17]
14 Ormsjöolyckan 1936-05-12 Dorotea kommun, Sverige I samband med flottning av timmer kapsejsade en överlastad motorbåt i det kalla vattnet och 14 människor drunknade. [34]
11 Förlisningen av Freja af Fryken 1896-07-23 Bössviken, Sverige Båten Freja af Fryken sjunker i Fryken vid Bössviken, Östra Ämtervik. Elva personer drunknade. [35]
11 Förlisningen av Barbara 1950-08-29 Böttö, Sverige Bogserbåten Barbara slog hon runt och förliste i hårt väder utanför vid ett grund kallat Kocken vid Böttö i Göteborgs skärgård. 11 personer omkom. [36]
11 Förlisningen av Rossö 1952-03-08 Skottland Härnösandångaren Rossö förliste vid skotska kusten med en besättning på 22 man av vilka 11 var svenskar. [17]

Flygolyckor redigera

Se även: Lista över flygolyckor i Sverige
Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
31 Flygolyckan i Ängelholm 1964-11-20 Ängelholm, Sverige 31 personer omkom när ett tvåmotorigt inrikesplan av typ Metropolitan var på väg från Bromma till Halmstad och Ängelholm störtade under inflygning till Ängelholm. [37]
22 Flygolyckan i Kälvesta 1977-01-15 Kälvesta, Stockholm, Sverige Strax efter klockan nio på lördagsmorgonen havererade en Vickers Viscount på en parkeringsplats vid Ängsullsvägen i Kälvesta i västra Stockholm under en inflygning till Bromma flygplats. 22 personer omkom, bland dem bordtennisvärldsmästaren Hans Alsér. Orsaken till olyckan visade sig vara isbildning på stabilisatorn. [38]
22 Avianca Flight 011 1983-11-27 Madrid, Spanien Tidigt på morgonen söndagen den 27 november 1983 störtade en jumbojet Boeing 747 under inflygning till Madrids flygplats. Ombord fanns 192 personer. 11 personer överlevde kraschen. Bland de omkomna fanns 27 skandinaver, därav 22 svenskar. De flesta skandinaviska medborgarna var yngre människor på väg till Sydamerika för att hämta hem adopterade barn. [39]
21 Salerno-olyckan[40] 1947-11-18 Monte Carro-berget, väster om Salerno, Italien Ett transportplan av typ Bristol 170 Freighter hade chartrats av svenska flygvapnet for att transportera hem 21 flygofficerare och flygtekniker, som hade levererat bombplan som sålts till den etiopiska staten. På en etapp från Catania till Rom kom planet av okänd anledning ur kurs och kraschade mot berget Monte Carro. Ombord fanns förutom de 21 passagerarna 3 medlemmar av besättningen. Vid olyckan omkom 21 personer, medräknat en som överlevde nedslaget men som dog senare av skadorna. [41]
20 Sterling Airways Flight 296 1972-03-14 Kalba, Förenade Arabemiraten En chartrad Sud Aviation Caravelle havererade under en flygning från Colombo till Köpenhamn i Danmark med en mellanlandning i Dubai. Efter två timmars flygresa havererade planet i en bergrygg på cirka 550 meters höjd. Samtliga 112 ombord omkom, varav 20 svenskar. [42][43]
20 Linateolyckan 2001-10-08 Milano-Linate flygplats, Italien SAS McDonnell Douglas MD-87 skulle starta från Linateflygplatsen i Milano till Köpenhamn. Ombord fanns 104 passagerare och sex besättningsmedlemmar. Ett tyskregistrerat affärsjetflygplan Cessna Citation II med fyra personer ombord skulle samtidigt taxa ut på bana R5, men hamnade i dimman på bana R6 vilken ledde dem in på startbanan där kollisionen inträffade. Samtliga 114 ombord, varav 20 svenskar, omkom tillsammans med fyra personer i en bagagehanteringsbyggnad som träffades av SAS-planet. [44]
16 Flygolyckan vid Northwood 1948-07-04 Northolts flygplats, London Ett svenskt passagerarflygplan, en DC 6.a vid namn Agnar Viking från ABA Aerotransport, krockar med ett RAF plan, en Avro York, utanför Northwood. Samtliga ombordvarande på de båda planen omkommer, däribland 16 svenskar varav 7 svenska besättningsmän. [45]
16 Flygolyckan i Oskarshamn 1989-05-08 Oskarshamn, Sverige 16 personer, däribland flera riksdagsmän, omkom när ett inrikesflyg havererade strax före landning. [46]
13 Flygolyckan vid Hållö 1943-10-22 Hållö, Sverige 13 personer dödades när svenska Aerotransports DC-3:a "Gripen" sköts ner av tyskt jaktflyg vid Hållö utanför bohuslänska kusten. [47]

Järnvägsolyckor redigera

Se även: Lista över järnvägsolyckor i Sverige
Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
41 Järnvägsolyckan i Getå 1918-10-01 Getå, Sverige Kvällen den 1 oktober 1918 rasade hela järnvägsbanken i Getå för snälltåg 442 som kom från Malmö. Detta då regn hade underminerat marken. Minst 42 personer omkom (man vet inte antalet säkert på grund av den häftiga branden) och lika många blev allvarligt skadade. [48]
22 Järnvägsolyckan i Malmslätt 1912-06-16 Malmslätt, Sverige 22 döda och 12 skadade sedan ett snälltåg ränt in i ett stillastående persontåg. [49]
20 Järnvägsolyckan i Ställdalen 1956-01-13 Ställdalen, Sverige 20 döda sedan ett motorvagnståg kolliderat med ett malmtåg. [49]
16 Järnvägsolyckan i Lenninge 1928-06-22 Länninge, Sverige Ett persontåg kolliderade med ett lok i Länninge, fyra kilometer söder om Bollnäs. 16 omkom och 50 skadades. [50]
16 Järnvägsolyckan i Akkavare 1956-03-28 Akkavare, Sverige En rälsbuss kolliderade med ett godståg. 16 personer omkom och 10 skadades. [51]
15 Järnvägsolyckan i Raus 1976-06-28 Raus, Sverige 15 döda och två allvarligt skadade sedan ett motorvagnståg kolliderat med ett godståg vid Raus strax söder om Helsingborgs godsbangård. [49]
14 Järnvägsolyckan i Edsvalla 1947-10-14 Edsvalla, Sverige Ett persontåg i drygt 90 km i timmen kolliderade med en buss vid en järnvägskorsning. 14 personer i åldern 16–28 år omkom och sju personer skadades. [52]
14 Järnvägsolyckan i Sya-Mjölby 1975-03-31 Sya-Mjölby, Sverige 14 döda och 29 skadade sedan en Volkswagen kört in i andra vagnen i expresståg 105. Nio vagnar spårade ur. Ljud- och ljussignaler var i funktion vid olyckan. [49]
13 Spårvagnsolyckan i Göteborg 1992-03-12 Vasaplatsen, Göteborg, Sverige En strömlös spårvagn med släp rullade baklänges nerför Aschebergsgatan utan att kunna bromsa. Efter att ha rullat 1 400 meter, och kommit upp i cirka 100 kilometer i timmen, spårade den ur på Vasaplatsen och rammade de väntande personerna vid en hållplats. 13 personer dog och 29 skadades. [53]
11 Järnvägsolyckan i Holmsveden 1917-02-16 Holmsveden, Sverige 11 döda och 40 skadade sedan ett persontåg på grund av en fellagd växel ränt in i ett pumphus. [49]
11 Järnvägsolyckan i Kinstaby 1951-01-22 Kinstaby, Sverige 11 döda och två skadade vid krock mellan rälsbuss och persontåg i Kinstaby utanför Söderhamn. [54]
11 Järnvägsolyckan vid Hinsnoret-Ornäs 1980-06-02 Hinsnoret-Ornäs, Sverige 11 döda och 61 skadade sedan två tåg kolliderat. [49]
9 Järnvägsolyckan i Lerum 1987-11-16 Lerum, Sverige 9 döda och mer än 120 skadade vid frontalkrock mellan två Rc4-dragna persontåg. Tåget mot Göteborg körde in på spåret avsett för trafik i motsatt riktning på grund av en felkopplad växel efter ett banarbete. [55]
9 Järnvägsolyckan i Lagerlunda 1875-11-15 Lagerlunda, Sverige 9 döda, 3 allvarligt skadade och och ett stort antal lindrigt skadade när två nattåg frontalkrockade. Det norrgående tåget följde inte stationsinspektorens anvisningar om att stanna i Bankeberg. [56]

Mord/Avrättningar redigera

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
ca 100 Stockholms blodbad 1520-11-08/09 Stockholm, Sverige Uppskattningsvis 82 svenskar avrättas på Stortorget i stadsdelen Gamla stan i samband med Kristian II:s kröning till svensk kung 1520. [57]
71 Häxprocessen i Torsåker 1675-06-01 Torsåkers socken, Sverige 71 kvinnor, män och barn döms för häxeri och avrättas genom att halshuggas och brännas på bål i Torsåkers socken, Ångermanland.
70 Käpplingemorden 1392-06-17 Käpplingen, Sverige Sjuttio svenskar spärrades in i en ladugård varefter byggnaden stacks i brand. [58]
24 Morden på Malmö Östra Sjukhus 1978-1979 Malmö, Sverige En 18-årig beredskapsarbetare giftmördar åldringar på Malmö Östra Sjukhus med de frätande rengöringsmedlen Gevisol och Ivisol. Totalt drabbades 27 patienter, av vilka 24 dog. [59]

Naturkatastrofer redigera

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
543 Tsunamikatastrofen 2004-12-26 Indiska oceanen En jordbävning som ägde rum under Indiska oceanen och uppmätte till 9,3 på richterskalan orsakade en enorm flodvåg (tsunami) som ödelade stora områden längs den sydostasiatiska kusten. [60]
>100 Yrväderstisdagen 1850-01-29 Götaland och Svealand, Sverige Ett plötsligt och mycket intensivt snöoväder krävde uppskattningsvis ett hundratal dödsoffer i främst nordöstra Götaland och östra Svealand. [61]
85 Jordfallet vid Åkerström 1648-10-06 Intagan, Sverige 27 hektar lera gled ut i Göta älv vid Intagan, söder om dagens Trollhättan. Älven dämdes upp och vattenytan steg tio meter. 85 personer omkom i översvämningen. [62]
10 Stormen Ada 1969-09-22 Västsverige Stormen "Ada" svepte in över den svenska västkusten på måndagsmorgonen den 22 september 1969 och nådde orkanstyrka i byarna mellan klockan 10 och 14. 10 personer omkom och minst 200 personer fick uppsöka sjukhus till följd av stormen. [63]
9+11 Orkanen Gudrun 2005-01-08/09 Sydsverige Gudrun var en kraftig orkan som drog in över Sydsverige den 8–9 januari 2005 och enorma mängder skog knäcktes som tändstickor. Nio personer omkom och 11 stycken under röjningsarbetet efter orkanen. [64][65]

Pandemier redigera

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
225 000–500 000 Digerdödens första våg 1350 Sverige Digerdödens första våg i Sverige, 30–66% av Sveriges dåvarande befolkning dog. [66]
37 573 (troligtvis fler) Spanska sjukan 1918-1920 Sverige I Sverige dog 37 573 personer i influensa under åren 1918-1920 enligt den officiella statistiken. [67]
37 000 Kolera 1834-1874 Sverige Mellan 1834 och 1874 dog runt 37 000 människor i Sverige av kolera. [68]
15 855 Covid-19 2020-pågående Sverige Minst 15 855 personer har dött av den pågående coronapandemin i Sverige. [69]
2 400 Aids 1983-2014 Sverige I Sverige har till och med december 2014 ca 2 400 personer rapporterats avlidna sedan HIV/Aids blev anmälningspliktigt, men då dödsfall inte är obligatoriskt att anmäla föreligger troligen viss underrapportering. [70]
1 050 Asiaten 1957-58 Sverige "Asiaten" drog in över Sverige 1957-1958 och i hela landet avled närmare 1 050. [71]
500 Hongkonginfluensan 1968-69 Sverige 300 000 smittade fall bekräftats. Antalet döda inte fastställats exakt men det ska inte vara mer än 500. [71]

Strukturella olyckor redigera

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
18 Sandöbron-raset 1939-08-31 Ångermanälven, Sverige Den första Sandöbron rasade under bygget. Strax efter det att gjutningen påbörjats kollapsade valvstommen varvid 18 arbetare omkom. [72]
15 Takraset i Hofors 1895-02-08 Hofors, Sverige Vid valsverket i Hofors rasade taket in och dödade 15 arbetare. [73]
1 Byggarbetsplatsolyckan i Sundbyberg 2023 2023-12-11 Sundbyberg, Sverige Vid ett husbygge i Sundbyberg rasade en hisskorg till marken från cirka 20 meters höjd, i korgen färdades fem arbetare som alla omkom. [74][75]
8 Tjörnbrokatastrofen 1980-01-18 Almöbron, Sverige Almöbron som förbinder Tjörn med fastlandet rasade efter att bulkfartyget Star Clipper rammat brospannet. [76]

Svältkatastrofer redigera

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
100 000 Missväxtår 1770-talet Sverige [77]
10 000 Missväxtåren 1867-1869 1867-1869 Sverige Missväxt som drabbade Finland och norra Sverige. Dåliga skördar och ojämn fördelning av livsmedlen ledde till att den fattiga befolkningen, främst i Norrland, dog i tusental. [77]

Trafikolyckor redigera

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
16 Måbødalolyckan 1988-08-15 Måbøtunneln, Norge En buss med barn och föräldrar från Kvarnbackaskolan i Kista kraschar mot en bergvägg i Måbødalen, 18 mil från Bergen. 16 människor dör, varav 12 barn, och 19 skadas. [78]
15 Bussolyckan utanför Axamo 1976-02-16 Axamo, Sverige Den svåraste trafikolyckan i Sverige i modern tid inträffade utanför Axamo, Jönköping med 15 döda och 28 skadade. Ett överhettat däck orsakade en bussbrand. [79]
14 Bussolyckan i Österrike 1965-03-02 Österrike 14 svenska skolungdomar på vintersportlov omkommer då bussen de färdas i sveps med i en lavin. [80]
11 Essingebroolyckan 1948-11-24 Stockholm, Sverige AB Stockholms Spårvägars trådbuss på linje 96 kolliderade med en lastbil lastad med betongplattor som var på väg i motsatt riktning. Bussen körde av Essingebron och 11 personer omkom. [81]

Övriga olyckor redigera

Antal döda svenskar Namn Datum Plats Beskrivning Referens
3000+ Katastrofen på Öjfjället 1718 Öjfjället, Sverige Svenska arméns tillbakatåg över Tydalsfjällen i Tröndelag på nyåret 1719, där cirka 3 000 av de karoliner som deltagit i Karl XII:s andra fälttåg mot Norge 1718 frös ihjäl. [82][83]
20 Kristina Nilsson-olyckan 1885-09-23 Grand Hôtel, Sverige 20 personer omkom i en trängselolycka som inträffade utanför Grand Hôtel i Stockholm då sopranen Kristina Nilsson sjöng från hotellets balkong. [84]
9–11 Gysingevargen 1820-12-30 till
1821-03-27 		Gysinge, Sverige Nio personer i åldrarna mellan 3 och 18 dödades av en varg åren 1820–1821. [85]

Referenser redigera

  1. ^ Engström, Annika; Atterstam, Inger (26 oktober 2008). ””Vi glömmer aldrig””. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vi-glommer-aldrig_1945833.svd. Läst 5 januari 2011. 
  2. ^ Hedin, Östen (2004). ”Vackra versar om den förskräckliga olyckan: om olyckshändelser i skillingtryck” (PDF). Biblis (Tidskrift) Nr 28,: sid. 23-24. 1403-3313. ISSN 1403-3313. Arkiverad från originalet den 10 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120610003908/http://www.kb.se/dokument/Biblis/28_hedin.pdf.  Libris 9764155
  3. ^ Sandberg, Thorsten (2010). ”Svenska småstäder: Tidaholm”. Populär Historia (12). http://www.popularhistoria.se/artiklar/svenska-smastader-tidaholm/. Läst 9 mars 2012. 
  4. ^ Lundgren, Stefan (2 maj 2011). ”Branden i Börstils fattighus 1882”. Upplandia.se. Arkiverad från originalet den 30 juli 2012. https://archive.is/20120730090824/http://upplandia.se/Uppland_Historiska_notiser_Branden_Borstil_fattighus_1882.htm. Läst 6 mars 2012. 
  5. ^ [a b c] Nord, Malin (13 februari 2005). ”"Jag låg i en hög av människor"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10544136.ab. Läst 5 januari 2011. 
  6. ^ Aftonbladet/TT (30 oktober 1998). ”Den värsta brandkatastrofen i Sverige”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9810/30/historia.html. Läst 9 mars 2012. 
  7. ^ Expressen.se/TT (1 augusti 2003). ”Sprinklers kunde ha räddat liv vid sjukhusbranden”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/sprinklers-kunde-ha-raddat-liv-vid-sjukhusbranden/. Läst 13 maj 2013. 
  8. ^ Räddningstjänsten Östra Blekinge (7 juni 2011). ”Karlskrona Räddningskår”. Karlskrona.se. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2012. https://archive.today/20120803020057/http://www.karlskrona.se/sv/Startsida-Raddningstjansten/Utryckning/Historia/Karlskrona-Raddningskar/. Läst 26 januari 2012. 
  9. ^ Westerling, Andreas (2010). ”33 dog vid Hårsfjärden”. Populär Historia (7): sid. 57. ISSN 1102-0822. 
  10. ^ ”Stor explosion på Vaxholms fästning. Nitton menniskolif spilda.”. Nya Dagliga Allehanda. 12 augusti 1887. 
  11. ^ ”Rökpausen blev Bengts räddning”. Östgöta Correspondenten. 1 juli 2004. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923210909/http://www.corren.se/nYhEteR/?articleId=4638416. Läst 6 januari 2012. 
  12. ^ Abrahamsson, Benny (17 december 2010). ”Elva personer dog och ett 40-tal skadades”. Nya Wermlands-Tidningen. Arkiverad från originalet den 20 december 2010. https://web.archive.org/web/20101220031808/http://www.nwt.se/karlskoga/article821303.ece. Läst 19 maj 2012. 
  13. ^ Wreck Site, Swedish casualties, läst 2013-06-06
  14. ^ ”Svärdet – spektakulärt vrakfynd”. Sjöhistoriska museet. 16 november 2011. http://www.sjohistoriska.se/Om/Nyheter/Svardet---spektakulart-vrakfynd/. Läst 6 januari 2012.  [inloggning kan krävas]
  15. ^ Hedlund, Monica (26 september 2004). ”Bättre beredskap för kriser”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/naringsliv/battre-beredskap-for-kriser_165312.svd. Läst 6 januari 2012. 
  16. ^ Olofsson, Hans L. (19 augusti 2011). ”"Mars var skräckinjagande och enormt"”. Expressen. Arkiverad från originalet den 20 september 2011. https://web.archive.org/web/20110920155731/http://www.expressen.se/nyheter/1.2533556/mars-var-skrackinjagande-och-enormt. Läst 6 januari 2012. 
  17. ^ [a b c d] ”Tidigare fartygskatastrofer”. Svenska Dagbladet: s. 6A. 1956-07-27. https://tidningar.kb.se/1767385/1956-07-27/edition/11643/part/1/page/6/?q=%22andrea%20doria%22%20%22svenskar%22&sort=asc&from=1956-07-12&to=1999-07-12. Läst 11 maj 2020. 
  18. ^ ”95 år sedan Titanic sjönk”. Dagens Eko. Sveriges Radio. 15 april 2007. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=1312225. Läst 6 januari 2012. 
  19. ^ Anderson, Karl Gustav (1977). Hansakatastrofen: en dokumentär skildring av den största olyckan i svensk sjöfarts historia och dess följdverkningar. Visby: Gotlands Allehanda. sid. 11. Libris 182597 
  20. ^ Smitterberg, Björn (24 november 2004). ”Hansa - torpederad den 24 november 1944.”. Gotland.net. http://www.gotland.net/bo-leva/arkiv/hansa-torpederad-den-24-november-1944. Läst 6 januari 2012. 
  21. ^ [a b] Bovallstrand - Ett kustsamhälles liv i ord och bild, Munkedal 1990, sid 22
  22. ^ [a b] Ålesundsolyckan – stor katastrof för små fiskelägen Arkiverad 2 juli 2018 hämtat från the Wayback Machine., förlaget Vulkan (läst 2 juli 2018)
  23. ^ [a b] Ålesundsolyckan 1868 – stor katastrof för små fiskelägen, yrkesfisketidningen Njord (läst 2 juli 2018)
  24. ^ Hedman, Elisabeth (12 september 2009). ”Katastrofen i Armasjärvi”. Norrländska Socialdemokraten. http://www.nsd.se//NYHETER/ARTIKEL.ASPX?ArticleID=4867805. Läst 6 januari 2012. 
  25. ^ ”Klart skepp!”. Sjöhistoriska museet. http://www.sjohistoriska.se/sv/Besok/Utstallningar/Klart-skepp/. Läst 6 januari 2012. 
  26. ^ ”Vasa”. Sjöhistoriska museet. http://www.sjohistoriska.se/sv/Fordjupning/Amnen1/Vasa/. Läst 6 januari 2012. 
  27. ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 55. Libris 190149. ISBN 91-46-13379-8 
  28. ^ ”Kulturhistoriska platser”. Askersunds kommun. Arkiverad från originalet den 17 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120717002526/http://www.askersund.se/turismochevenemang/sevardheter/kultur/kulturhistoriskaplatser.4.4cbe67f312c7511230c80007475.html. Läst 6 mars 2012. 
  29. ^ ”Kanalbåten Per Brahes förlisning”. Jönköpings läns museum. Arkiverad från originalet den 17 september 2014. https://archive.is/20140917142246/http://www.jkpglm.se/Samlingarna/Konst/Om-John-Bauer-pa-Jonkopings-lans-museum/John-o-Esther/Batolyckan/. Läst 17 september 2014. 
  30. ^ ”Stor båtflotta söker "Aspö". Spårlöst borta i Nordsjön”. Dagens Nyheter (32): s. 1. 1953-02-03. https://tidningar.kb.se/8224221/1953-02-03/edition/11161/part/1/page/1/?q=Asp%C3%B6&sort=asc&from=1953-02-03&to=1953-02-03. Läst 11 maj 2020. 
  31. ^ Svea-båten Gerd har gått under med 21 man ombord. Okänd tidning, läst 2013-06-06.
  32. ^ ”Förfärlig ångbåtsolycka, 15 menniskor drunknade”. Östgöta-Posten: s. 3. 28 augusti 1896. Arkiverad från originalet den 26 juli 2012. https://archive.is/20120726184605/http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:117142&sequence_number=3&recordNumber=1&totalRecordNumber=1. Läst 19 mars 2012. 
  33. ^ Jonsson, Bengt (2004). ”Ormen Friskes undergång: dödligt drama i kalla krigets skugga”. Populär Historia 2004:9,: sid. 50-54 : ill.. ISSN 1102-0822. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110060737/http://www.popularhistoria.se/artiklar/ormen-friskes-undergang/.  Libris 9640739
  34. ^ Cederqvist, Kjell-Ove (10 januari 2012). ”Informativt om flottningen i mellersta Norrland”. Dagbladet. Arkiverad från originalet den 14 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120114080655/http://dagbladet.se/kulturnoje/bocker/1.4271587-informativt-om-flottningen-i-mellersta-norrland. Läst 13 maj 2013. 
  35. ^ ”Bärgningen av Freja”. Varmland.nu. http://www.varmland.nu/freja/bargning.html. Läst 6 mars 2012. 
  36. ^ ”En av kustförsvarets svåraste katastrofer” (PDF). Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: s. 4. 30 augusti 1950. http://gg-kamratforening.se/arkivet/Barbara/Barbara%20-%20Utdrag%20ur%20Goteborgs%20Handels%20och%20Sjofartstidning.pdf. Läst 19 maj 2012. 
  37. ^ Carlsson Lenart, Mats (19 november 2004). ”Mardrömmarna finns kvar efter 40 år”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525211026/http://www.sydsvenskan.se/sverige/article84595/Mardrommarna-finns-kvar-efter-40-ar.html. Läst 6 januari 2012. 
  38. ^ Mattsson, Anna (8 augusti 2008). ”22 omkom i flygkrasch - på samma plats”. Expressen. Arkiverad från originalet den 24 december 2011. https://web.archive.org/web/20111224150915/http://www.expressen.se/nyheter/1.1258049/22-omkom-i-flygkrasch-pa-samma-plats. Läst 6 januari 2012. 
  39. ^ Gustafson, Gösta; Johanson, Gunnar. ”Rättsodontologins utveckling i Sverige - Flygkatastrofen i Madrid november 1983”. Karolinska institutet. sid. 5. Arkiverad från originalet den 29 december 2016. https://web.archive.org/web/20161229171801/http://edu.ofa.ki.se/ro/sida5.html. Läst 29 december 2016. 
  40. ^ ”Salerno-olyckan”. Svensk militär flygplanshistorik. https://flygplanshistorik.se/ber/salerno.htm?m1=409&hl=410#GTEM. Läst 21 november 2022. 
  41. ^ Westdahl, Peter (2013). ”21 döda i svenska flygvapnets värsta olycka”. Populär historia (7). Arkiverad från originalet den 28 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160128145116/http://www.popularhistoria.se/lasarfragor/2013/06/21-doda-i-svenska-flygvapnets-varsta-olycka/. Läst 14 december 2013. 
  42. ^ AP (15 mars 1972). ”112 persons feared killed in crash of Danish plane” (på engelska). The Telegraph: s. 1. http://news.google.com/newspapers?id=vZorAAAAIBAJ&sjid=gPYFAAAAIBAJ&pg=3876,2023925&dq=sterling+airways+dubai&hl=en. Läst 30 oktober 2011. 
  43. ^ AP (15 mars 1972). ”Plane crash death count may reach 112” (på engelska). The Lima News: s. 17. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110814065310/http://www.newspaperarchive.com/freepdfviewer.aspx?img=15524471. Läst 30 oktober 2011. 
  44. ^ TT-AFP (16 april 2004). ”Långa fängelsestraff för Linateolyckan”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/langa-fangelsestraff-for-linateolyckan. Läst 6 januari 2011. 
  45. ^ ”Sexton svenskar dödade vid flygkatastrof”. Svenska Dagbladet: s. 3. 5 juli 1948. https://www.svd.se/arkiv/1948-07-05/3. Läst 2 juli 2018. 
  46. ^ Åberg, Anna (8 augusti 2008). ”1977 dog 22 i krasch utanför Bromma”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/1977-dog-22-i-krasch-utanfor-bromma. Läst 6 januari 2012. 
  47. ^ Wik, Christer (11 oktober 2010). ”60 år sedan den stora flygkraschen”. Nya Wermlands-Tidningen. Arkiverad från originalet den 6 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120206110355/http://www.nwt.se/mera/helg/article781894.ece. Läst 12 januari 2012. 
  48. ^ Sempler, Kaianders (12 april 2000). ”Järnvägsolyckan som tvingade fram geoteknikens utveckling”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/nyheter/jarnvagsolyckan-som-tvingade-fram-geoteknikens-utveckling/481587. Läst 6 januari 2012. 
  49. ^ [a b c d e f] Palmkvist, Joakim; Johansson, Lisa (10 september 2004). ”Två döda och 47 skadade vid tågolycka i Kristianstad”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041013005530/http://w1.sydsvenskan.se/Article.jsp?article=10093630. Läst 6 januari 2012. 
  50. ^ Lindorm, Erik (1947). Gustaf V och hans tid 1938-1947: en bokfilm. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 23. Libris 299079 
  51. ^ Svenska dagbladets årsbok. Stockholm: Svenska Dagbladet. 1964. sid. 81-82. Libris 283647 
  52. ^ Hansen, Maria. ”"Allt var den där dimmans fel"”. Värmlands Folkblad. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307062752/http://www.vf.se/node/1135. Läst 8 januari 2012. 
  53. ^ Lundell, Mattias (10 januari 2003). ”Svår spårvagnsolycka i Göteborg i kväll”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10334270.ab. Läst 8 januari 2012. 
  54. ^ ”Tågkatastrofen krävde 11 liv – Tio av de omkomna från Bergvik”. Svenska Dagbladet. 24 januari 1951. Läst 21 november 2022. 
  55. ^ Sveriges Radio (27 april 2017). ”Tågkraschen i Lerum - P3 Dokumentär”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/881595. Läst 1 april 2024. 
  56. ^ ”Järnvägsolyckan i Lagerlunda”. www.historiskt.nu. https://www.historiskt.nu/diverse/lagerlunda/lagerlundaolyckan.html. Läst 1 april 2024. 
  57. ^ Arvidsson, Håkan (3 januari 2007). ”Blodet flöt förgäves för Kristian II”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/litteratur/blodet-flot-forgaves-for-kristian-ii_34276.svd. Läst 2 februari 2015. 
  58. ^ Ingelman-Sundberg, Catharina (8 januari 2011). ”När Stockholm var ett piratnäste”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/nar-stockholm-var-ett-piratnaste_5851019.svd. Läst 10 februari 2012. 
  59. ^ Johnsson, Fredrik (15 november 2009). ”Sjukhusmorden”. P3 Dokumentär. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2519&artikel=3221325. Läst 8 januari 2012. 
  60. ^ Mattsson, Pontus (1 december 2005). ”Hård tsunamikritik mot Göran Persson”. Dagens Eko. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=745785. Läst 8 januari 2012. 
  61. ^ Kundtjänst (27 januari 2012). ”Yrväderstisdagen 1850”. SMHI. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/yrvaderstisdagen-1850-1.19745. Läst 6 mars 2012. 
  62. ^ TT (4 maj 2010). ”Stendumpning kan stärka Göta älv”. Rapport. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stendumpning-kan-starka-gota-alv. Läst 8 januari 2012. 
  63. ^ ”Stormen Ada 1969”. Naturolycksdatabasen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304070409/http://ndb.msb.se/ViewCase.aspx?id=70&l=SV&xMax=781909.5284000002&xMin=245118.2167999996&yMax=6691786.715399999&yMin=6111275.669500001. Läst 9 februari 2012. 
  64. ^ Törnberg, Ulf (8 januari 2010). ”Gudruns spår blåser inte bort så lätt”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 9 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100109110236/http://sydsvenskan.se/sverige/article618579/Gudruns-spar-blaser-inte-bort-sa-latt.html. Läst 8 januari 2012. 
  65. ^ Holmström, Mikael (22 januari 2006). ”Elva omkom i arbetet efter stormen Gudrun”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/elva-omkom-i-arbetet-efter-stormen-gudrun_268177.svd. Läst 8 januari 2012. 
  66. ^ ”Digerdöden”. Historiska museet. http://www.historiska.se/historia/medeltiden/livochsamhalle/digerdoden/. Läst 30 oktober 2011. 
  67. ^ Åman, Margareta (1990). Spanska sjukan: den svenska epidemin 1918–1920 och dess internationella bakgrund = Spanish influenza : the Swedish epidemic, 1918–1920, and its international background. Studia historica Upsaliensia, 0081-6531 ; 160. Uppsala: Univ. sid. 66-67. Libris 8359079. ISBN 91-554-2587-9 
  68. ^ Ludvigsson, Jonas F (26 augusti 2006). ”Medicinskt detektivarbete löste koleragåtan”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/understrecket/medicinskt-detektivarbete-loste-koleragatan_347290.svd. Läst 2 februari 2014. 
  69. ^ -, - (28 september 2020). ”Sebaste nytt om Coronapandemin”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/senaste-nytt-om-coronaviruset. Läst 28 september 2020. 
  70. ^ ”Hivinfektion – sjukdomsstatistik — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/hivinfektion/. Läst 24 oktober 2020. 
  71. ^ [a b] https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/vilken-ar-den-varsta-pandemin
  72. ^ ”70 år sedan Sandöbron rasade”. Mittnytt. SVT. 31 augusti 2009. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/70-ar-sedan-sandobron-rasade. Läst 9 januari 2012. 
  73. ^ ”Svår olyckshändelse vid Hofors.”. Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. http://www.fotohistoriska.se/Hofors/Historia/Hofors%20Historia%20Bildsida%201_1_1.html. Läst 6 mars 2012. 
  74. ^ By, Ulrika; Nordström, Andreas; Dutt, Sujay (12 december 2023). ”Fem omkom när bygghiss rasade 20 meter”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 12 december 2023. https://web.archive.org/web/20231212164530/https://www.dn.se/sverige/fem-omkomna-nar-bygghiss-rasade-20-meter/. Läst 12 december 2023. 
  75. ^ Av Janne Bengtsson (18 december 2023). ”Två av de döda i hissolyckan saknade kontrakt”. Proletären. https://proletaren.se/artikel/tva-av-de-doda-i-hissolyckan-saknade-kontrakt. Läst 1 april 2024. 
  76. ^ Sveriges Radio (20 februari 2020). ”Tjörnbrokatastrofen - P3 Dokumentär”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/tjornbrokatastrofen. Läst 1 april 2024. 
  77. ^ [a b] 150 år sedan Sverige svalt, Sveriges Television. Publicerad 31 juli 2017. Läst den 7 oktober 2019.
  78. ^ Weigl, Kerstin (14 augusti 1998). ””Sorg går inte över – men går att leva med””. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9808/15/sorg.html. Läst 9 januari 2012. 
  79. ^ ”Tidigare svåra bussolyckor”. Göteborgs-Posten. 22 september 2009. https://www.gp.se/nyheter/sverige/tidigare-sv%C3%A5ra-bussolyckor-1.1224526. Läst 9 februari 2012. 
  80. ^ Nycop, Carl-Adam (1976). ”14 ungdomar fann döden i Alperna”. 75 år Sverige. Höganäs: Bra böcker. sid. 194. Libris 166405 
  81. ^ ”11 dog i bussolycka”. Norran. 24 november 1948. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525211052/http://norran.se/1948/11/handeisverige/11dogibussolycka/. Läst 9 januari 2012. 
  82. ^ Bergman, Rune (23 december 2008). ”Pitebon Skragge överlevde karolinernas dödsmarsch”. Piteå-Tidningen. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525211106/http://www.pitea-tidningen.se/nara_dig/dittodatt/artikel.aspx?ArticleId=4319333. Läst 9 januari 2012. 
  83. ^ ”Jämtland-Härjedalenskretsen”. Svenska Turistföreningen. Arkiverad från originalet den 26 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120526092536/http://www.svenskaturistforeningen.se/sv/upptack/Kretsar/Jamtland-Harjedalenkretsen/. Läst 9 januari 2012. 
  84. ^ Lindqvist, Herman (23 september 2007). ”20 dog när världsstjärnan sjöng från balkongen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article11251154.ab. Läst 23 februari 2012. 
  85. ^ Hilding, Jacob (4 augusti 2007). ”Dramadokumentär om Gysingevargen”. Upsala Nya Tidning. http://www.unt.se/heby/dramadokumentar-om-gysingevargen---443563.aspx. Läst 9 januari 2012. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lista_över_katastrofer_efter_antalet_döda_svenskar&oldid=54570577”