Öppna huvudmenyn

Torsåkers socken, Ångermanland

socken i Ångermanland

Torsåkers socken i Ångermanland ingår sedan 1974 i Kramfors kommun och motsvarar från 2016 Torsåkers distrikt.

Torsåkers socken
Socken
Torsåkers kyrka, Härnösands stift.JPG
LandSverige
LandskapÅngermanland
KommunKramfors kommun
Bildadmedeltiden
Area95 kvadratkilometer
Upphov tillTorsåkers landskommun
Karta
Torsåkers socken, Ångermanlands läge i Västernorrlands län.
Red pog.svg
Torsåkers socken, Ångermanlands läge
i Västernorrlands län.
Koordinater63°04′47″N 17°44′30″E / 63.07972222°N 17.74166667°Ö / 63.07972222; 17.74166667
Koder, länkar
Sockenkod2503
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
Redigera Wikidata
Klockstapeln

Socknens areal är 95,20 kvadratkilometer, varav 91,10 land[1] År 2000 fanns här 2 813 invånare[2]. Orten Prästmon och kyrkbyn Torsåker med sockenkyrkan Torsåkers kyrka och ligger i socknen. Här ägde Häxprocesserna i Torsåker rum 1674-75.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Torsåkers socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Torsåkers församling och för de borgerliga frågorna bildades Torsåkers landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Ytterlännäs landskommun som 1974 uppgick i Kramfors kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Torsåker, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ångermanland. De indelta båtsmännen tillhörde Andra Norrlands förstadels båtsmanskompani.[3][4]

GeografiRedigera

Torsåkers socken ligger väster om Ångermanälven och norr om Nyland med en enklav västerut avskild av Dals socken. Socknen har odlingsbygd vid älven och är i övrigt en kuperad skogsbygd med höjder som i enklaven västerut når över 400 meter över havet.[5][6][1]

Kramfors flygplats ligger på Gistgårdsön, som är en ö i Ångermanälven inom socknen och strax norr om Torsåkers kyrka ligger Hola folkhögskola.

Geografisk avgränsningRedigera

Torsåkers sockens östligaste punkt ligger på Logrundet ute i Ångermanälven, cirka 1,5 km uppströms länsväg 333-bron mellan Nyland och Sandslån. Den östra sockengränsen går Logrundet norrut mitt i älven och avgränsar Torsåker mot Styrnäs socken på älvens östra sida. I älven i höjd med Kärvstaberget ligger "tresockenmötet" Torsåker-Styrnäs-Boteå, varifrån Torsåker gränsar mot Boteå socken i Sollefteå kommun på en sträcka av cirka 3 km uppströms älven till Svarttoberget strax norr om byn Fanom. Byar längs Ångermanälven från Fanom längst i norr och söderut (nedströms) är: Hamra (med bygdegård), Kärvsta, Björned, Hjärtnäs, Prästmon, Västeraspby, Österaspby, Viksbäcken (vid flygplatsen) samt Västhammar nedanför Västhammarsberget längst i söder vid gränsen mot Ytterlännäs socken.

I norr gränsar socknen från Svarttoberget i nordost i riktning västerut på en sträcka av drygt 5 km mot Boteå socken. Gränsen berör Simsjöns södra ände. Strax öster om Lökomsberget ligger "tresockenmötet" Torsåker-Boteå-Dal. Härifrån och cirka 13 km mot sydost till Västhammarsberget gränsar socknen mot Dals socken samt mot Ytterlännäs socken. Strax öster om Häxberget ligger "tresockenmötet" Torsåker-Dal-Ytterlännäs.

Enklav i västerRedigera

I den nordvästra delen av Kramfors kommun, på finnmarken väster om Tunsjön ligger en friliggande enklav av Torsåkers socken. Enklaven om cirka 30 km² ligger omkring 20 km väster om socknens huvudområde. Här ligger Prostbodarna, Djupbäcken samt Holabodarna. Här ligger även några sjöar och tjärnar; Dragtjärnen, Gäddsjön, Valvattnet, Stenbittjärnen och Stefanstjärnen samt Lill-Grössjön längst i väster. Enklavens västligaste punkt ligger i Mossmyran, cirka 3 km nordost om Björknäset vid Graningesjön.

Här i väster gränsar enklaven mot Graninge socken. I söder gränsar den mot Ytterlännäs socken. I norr gränsar enklaven västerifrån i tur och ordning mot Sollefteå och Multrå sockenar. "Tresockenmötet" Torsåker (enklav)-Sollefteå-Multrå ligger på Stormyrkullen (ca 315 m ö.h.).

FornlämningarRedigera

Man har anträffat och bevarat omkring 35 fornlämningar. De flesta lämningar är gravhögar från järnåldern. En större mängd högar har dessutom tagits bort genom tiderna. I socknen finns Sveriges nordligaste funna fornborg, Rogstaklippen. Invid Ångermanälven vid Prästmon ligger dessutomlämningarna efter Styresholms borg från medeltiden, vilken ingick i landets försvarssystem och var en fogdeborg. [5][6][7][8]

Undersökningar av den så kallade Skelettåkern i Björned, visar att det varit en begravningsplats sedan folkvandringstid, där man övergick till kristet gravskick senast i början av 1000-talet. DNA visar att flera av personerna sannolikt var släkt, tillhörande den germanska folkgruppen, medan en hade samiska anfäder. Dock visar isotopanalys att de kom från olika delar av landet. Begravningsplatsen tolkas som en tidig gårds- eller bykyrkogård, sannolikt tillhörande en gårdskyrka uppförd på privat initiativ, nära en handelsväg med många förbindelser med södra Östersjöområdet. Gårdskyrkogården övergavs i slutet av 1200-talet, efter att en gemensam sockenkyrka hade byggts i Torsåker.[9]

NamnetRedigera

Namnet (1344 Thorsakir) innehåller förleden gudanamnet Tor och efterleden åker och har ursprungligen avsett en helig åker, nära kyrkan.[10][6]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Torsåker socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Torsåker socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ Om Norrlands båtsmanskompani
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Torsåkers socken, Ångermanland
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Torsåkers socken, Ångermanland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  9. ^ Grundberg, Leif (2006). Medeltid i centrum: europeisering, historieskrivning och kulturarvsbruk i norrländska kulturmiljöer; Doktorsavhandling i arkeologi. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 59. Studia archaeologica Universitatis Umensis, 1100-7028 ; 20. Umeå: Institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet. Libris 10261967,. ISBN 91-7264-202-5 (inb.). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-924  sidan 72.
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkarRedigera