Askersunds kommun

kommun i Örebro län, Sverige

Askersunds kommun är en kommun i Örebro län. Centralort är Askersund.

Askersunds kommun
Kommun
Rådhuset Askersund.jpg
Askersunds rådhus
SloganSkärgårdsidyllen Askersund[1]
Kommunens vapen.
Askersund kommunvapen
LandSverige
LandskapNärke
LänÖrebro län
CentralortAskersund
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal1 019,75 kvadratkilometer ()[2]
- därav land816,71 kvadratkilometer[2]
- därav vatten203,04 kvadratkilometer[2]
Folkmängd11 490 ()[3]
Bef.täthet14,07 inv./km² (land)
Läge
Askersund Municipality in Örebro County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°53′00″N 14°54′00″Ö / 58.883333333333°N 14.9°Ö / 58.883333333333; 14.9
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖrebro domkrets (–)
Hallsbergs domsaga ()
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1983[4]
Anställda1 125 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1882
GeoNames2724776
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Belägen vid Vättern består Askersund till 75 procent av skog. Skogsbygden kännetecknas av en höglänt, sjörik sprickdalsterräng vars platåer når 200–220 meter över havet. Trots att man i kommunen tillverkade järn redan under medeltiden är kommunen svagt industrialiserad.

Fram till 1995 var invånarantalet svagt ökande, men vände därefter ner. En viss ökning kunde dock åter ses i slutet av 2010-talet. Största parti i samtliga val har varit Socialdemokraterna, vilka mandatperioden 2018 – 2022 styr i koalition med Kristdemokraterna och Liberalerna.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Askersund, Hammar, Lerbäck och Snavlunda. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Askersunds stad, bildad 1643 genom utbrytning ur Askersunds socken, och stadskommun från 1863 var även den en del i kommunens område.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunen Lerbäck (av de tidigare kommunerna Lerbäck och Snavlunda) samtidigt som Askersunds landskommun uppgick i Askersunds stad medan Hammars landskommun förblev oförändrad.

Askersund kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Askersunds stad och storkommunerna Hammar och Lerbäck.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1 juni 2001 i Hallsbergs domsaga och ingår sen dess i Örebro domsaga.[7]

GeografiRedigera

Kommunen ligger i huvudsak i Närke, men sträcker sig även strax söder om Zinkgruvan en liten bit in i Östergötland.

Topografi och hydrografiRedigera

Askersund består till 75 procent av skog. I väster inkluderar kommunen delar av den storblockiga Tiveden och den östra delen inkluderar en del av Tylöskogen. Skogsbygden kännetecknas av en höglänt, sjörik sprickdalsterräng vars platåer når 200–220 meter över havet. Gnejs och granit utgör huvudsakligen berggrunden som även har inslag av urkalksten och malmförande hälleflintgnejser så som järn, zink och bly. Kommunens strandens mot Vättern utgörs av skarpa bergskonturer. Söndriga stränder, öar och sund, bildar tillsammans en inlandsskärgård. Som ledlinjer för kommunikationer och bosättning har ett åssystem med tre huvudåsar använts. Nära Snavlunda finns Närkes största isälvsdelta. Öppen odlingsmark finns vid Vätternviken Alsen.[8]

NaturskyddRedigera

År 2017 återinvigdes Tivedens nationalpark efter att den utvidgats.[9] Parken beskrivs av Naturvårdsverket som "en av Sydsveriges vildaste skogar" med "kaotiska blockmarker".[10]

År 2022 fanns 35 naturreservat i Askersunds kommun, varav ett flertal var belägna vid eller i Vättern.[11] Däribland Verkanäset[12] och Norra Vätterns skärgård.[13]

Administrativ indelningRedigera

 
Distrikt inom Askersunds kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Askersunds församling, Hammars församling, Lerbäcks församling och Snavlunda församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt[14]Askersund, Hammar, Lerbäck och Snavlunda.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som vid årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

TätorterRedigera

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Askersunds kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Askersund &&&&&&&&&&&03997.&&&&&03 997
2 Åsbro &&&&&&&&&&&01321.&&&&&01 321
3 Åmmeberg &&&&&&&&&&&&0443.&&&&&0443
4 Zinkgruvan &&&&&&&&&&&&0316.&&&&&0316
5 Rönneshytta &&&&&&&&&&&&0279.&&&&&0279
6 Hammar &&&&&&&&&&&&0266.&&&&&0266
7 Olshammar &&&&&&&&&&&&0237.&&&&&0237

Centralorten är i fet stil.

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

År Partier
1994-1998 S
1998-2002 S C
2002-2006 S C
2006-2010 S C
2010-2014 S V MP
2014-2018 S V MP
2018- M KD L

KommunfullmäktigeRedigera

Fram till valet 1998 hade kommunfullmäktige i Askersund 41 mandat vilka därefter minskades till 37 mandat. Inför valet 2010 beslutades om ännu en minskning, nu till 33 mandat.[8]

PresidiumRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Calill Ohlson
Förste vice ordförande KD Erling Johansson
Andre vice ordförande S Inger Trodell Dahl

Mandatfördelning i Askersunds kommun, valen 1970–2022Redigera

ValårVSMPSDÖVRLPoCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970120411423
20411423
4587,1
42
1973119611323
19611323
4590,1
387
1976120412323
20412323
4590,7
3510
1979220310325
220310325
4589,4
3213
198222318227
2238227
4589,9
3015
19851237428
237428
4588,7
3312
198812227526
2227526
4586,0
2817
19912118348
218348
4585,5
2916
19942257326
2257326
4586,1
2619
19984165246
4165246
3780,19
1720
200241615335
4165335
3779,86
1720
2006315114238
3154238
3780,99
2017
2010214113237
2143237
3382,63
1617
2014213243126
21324326
3385,39
2211
20182101513128
2105328
3387,07
1914
20221101712128
107228
3384,61
  • Övriga partier 1970–1973 var Fria oppositionen
  • Övriga partier 1976 var Aktiv kommunopinion 2, Fria oppositionen 2
  • Övriga partier 1979–1982 var Aktiv Opposition
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NämnderRedigera

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Caroline Dieker
Förste vice ordförande KD Hans Sedström
Andre vice ordförande S Siv Ahlstrand

Övriga nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Socialnämnden KD Anna-May Björk M Veronica Wiberg S Siv Ahlstrand
Kultur- och tekniknämnden L Staffan Korsgren M René Rijns S Johan Calais
Barn- och utbildningsnämnden M Johanna Martin KD Anna Lundbom Hermansson S Ronny Larsson
Valnämnden M Bo Sylwan S Kurt Blomkvist

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Trots att man i kommunen tillverkade järn redan under medeltiden, vilken hade sina glansdagar under 1600- och 1700-talen, är kommunen svagt industrialiserad. En del bruk kom att ägas av Louis De Geers men något centrum för bergsbruket blev aldrig Askersund. Under 1800-talet började malmtillgångarna sina vilket ledde till att både bruk och gruvor lades ner eftersom. Som en rest från forna glansdagar återstår Skyllbergs Bruks AB, vilka fortsatt med spiktillverkning i Lerbäcks bergslag samt Zinkgruvan Mining AB i Zinkgruvan. Bland andra industrier hittas exempelvis sulfatfabriken Munksjö Aspa Bruk AB. I början av 2020-talet var dock kommunen den största arbetsgivaren.[8]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

Genom kommunen går riksvägarna 49 och 50 från var sin sida om Vättern och genom centralorten norrut. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Mjölby–Motala–Hallsberg.[8]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Askersunds kommun 1970–2020
År Invånare
1970
  
11 174
1975
  
11 342
1980
  
11 896
1985
  
11 614
1990
  
12 008
1995
  
12 230
2000
  
11 530
2005
  
11 461
2010
  
11 278
2015
  
11 151
2020
  
11 471
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

KulturRedigera

KulturarvRedigera

År 2022 fanns fem byggnadsminnen i kommunen – Igelbäckens masugn, Kullängsstugan, Stjernsunds slott, Trehörnings masugn och Askersunds prästgård.[15] Förutom byggnadsminnen fanns även 11 kulturmiljöer,[16] bland dessa hittas Garpa och Västerby gruvor. De båda fornlämningarna är en del av Vena gruvfält som är av riksintresse för kulturmiljövården. Den 13 april 1768 skedde en av Sveriges största gruvolyckor genom tiderna i Västerby gruva.[17]

Ett markant inslag i kulturlandskapet är områdets slott och herrgårdar, exempelvis finns bruksherrgårdar och bergsmansgårdar i odlingsstråken norrut.[8]

KommunvapenRedigera

Blasonering: I fält av silver en naturfärgad smed, hållande med båda händerna en svart slägga, och klädd i vit skjorta, blå byxor, gula strumpor, svarta skor och blå luva.

Vapnet går tillbaka på en bild av stadens sigill i dess första privilegiebrev från 1643. Det fastställdes som vapen år 1948. Efter kommunbildningen förestogs ingen modernisering, trots att vapenbilden innefattar en del ovanligheter, som vit skjorta mot en sköld av silver. Det registrerades oförändrat för den nya kommunen år 1975.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hallsbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c d e] ”Askersund - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/askersund. Läst 11 augusti 2022. 
  9. ^ ”Turista tillgängligt i naturen - VisitAskersund”. www.visitaskersund.se. http://www.visitaskersund.se/gora/turista-tillgangligt/turista-tillgangligt-i-naturen.html. Läst 11 augusti 2022. 
  10. ^ ”Tivedens nationalpark - Sveriges nationalparker | Välj nationalpark” (på svenska). Sveriges nationalparker. http://www.nationalpark.se/park/tivedens-nationalpark/. Läst 11 augusti 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat.html. Läst 11 augusti 2022. 
  12. ^ ”Verkanäset”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat/verkanaset.html. Läst 11 augusti 2022. 
  13. ^ ”Norra Vätterns skärgård”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat/norra-vatterns-skargard.html. Läst 11 augusti 2022. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 11 augusti 2022. 
  16. ^ ”Kulturmiljöer”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer.html. Läst 11 augusti 2022. 
  17. ^ ”Västerby och Garpa gruvor”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/vasterby-och-garpa-gruvor.html. Läst 11 augusti 2022. 

Externa länkarRedigera