Öppna huvudmenyn

Kimitoön

kommun i landskapet Egentliga Finland
(Omdirigerad från Kimitoöns kommun)
Den här artikeln handlar om kommunen. För kommunens huvudö, se Kimitoön (ö).

Kimitoön [t̠ʃimitoø:n] (finska: Kemiönsaari) är en kommun i landskapet Egentliga Finland i Finland. Kommunen bildades i början av 2009 och består av före detta Dragsfjärds, Kimito och Västanfjärds kommuner. Kommunernas fullmäktigen accepterade kommunsamgången den 26 juni 2007. Kimitoön har cirka &&&&&&&&&&&06793.&&&&&06 793 invånare och en total areal av &&&&&&&&&&&02801.2100002 801,21 km² varav &&&&&&&&&&&02114.2500002 114,25 km² är land.

Kimitoön
Kemiönsaari (finska)
Kommun
Dragsfjärd.vaakuna.svg
Kimitoön kommuns vapen
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Admin. centrum Kimito kyrkoby
Area 2 801,21 km² (2016-01-01)[1]
 - land 686,96 km²
 - vatten 2 114,25 km²
Folkmängd 6 793 (2017-12-31)[2]
 - män 3 421 (2017-12-31)[2]
 - kvinnor 3 372 (2017-12-31)[2]
Befolkningstäthet 9,89 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Anneli Pahta
 - Kommunfullm.
ordf.
Veijo Lücke
 - Kommunstyr.
ordf.
Wilhelm Liljeqvist
 - Politisk fördelning (27 mandat)
- SFP: 13
- Gemensam lista, Fri samverkan: 6
- SDP: 3
- VF: 2
- C: 2
- Gröna: 1
(11 april 2019)[3]
Kommunkod 322
GeoNames 8128758
Läge 60°01′10″N 22°30′25″Ö / 60.01944°N 22.50694°Ö / 60.01944; 22.50694
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
28,2 %[4]
68,5 %
3,3 %
Admin. data  
-Landskapsförb. Egentliga Finlands förbund
-Regioncentrum Åbo
-Magistrat Egentliga Finland
-Skattebyrå Egentliga Finland
-Sjukvårdsdistrikt Egentliga Finland
-Försäkringskrets Egentliga Finland
-Nödcentral Egentliga Finland
-Räddningsverk Egentliga Finland
Kimitoön kommuns läge
Kimitoön kommuns läge
Webbplats: www.kimitoon.fi
Ruinerna av Dalali-fabriken som är ett kulturarv.
Kimitöns befolkning uppdelad efter språktillhörighet. Under perioden 1990-2015 minskade den svenska befolkningen signifikant i antal medan de finsktalandes antal förblev kring 2000 personer. Källa: Statistikcentralen [1] [död länk]

Kommunen är tvåspråkig med svenska som majoritetsspråk (68,5 procent) och finska som minoritetsspråk (28,2 procent).

Uttrycket Kimitoön användes också före kommunsammanslagningen i den oegentliga betydelsen Kimitoön med närliggande områden.

Kimitoön valdes till Finlands mest attraktiva besöksmål av Finlands största resetidskrift Mondo år 2016.

Byar och tätorter i Kimitoöns kommunRedigera

Albrektsböle, Berga, Billböle, Biskopsö, Bjensböle, Björkboda, Bogsböle, Bolax, Brante, Bredvik, Brokärr, Brännboda, Båtkulla, Böle, Dalby, Dalen, Dalkarlby, Dalsbruk, Digerdal, Dragsfjärd, Eknäs, Elmdal, Engelsby, Finnudden, Finsjö, Flugböle, Fröjdböle, Galtarby, Gammelby, Genböle, Gräggnäs, Gräsböle, Grönstrand, Gundby, Gästerby, Gölpo (uttalas jölpå), Hammarsboda, Hasselbacken, Helgeboda (varav Rudå utgör en del), Hertsböle, Hitis, Holma, Hova, Hulta, Högmo, Högsåra, Illo, Kalkila (uttalas kaltjila), Kaskärr, Kasnäs, Kaxskäla, Kila, Kobböle, Koddböle, Koivuranta, Koustar, Kuggböle, Kråkvik, Kulla, Kvarnböle, Kyrkbacken, Kårkulla, Kärra, Labbnäs, Labböle, Lamkulla (uttalas lamm-), Lappdal, Lemnäs, Lillfinnhova, Lillvik, Linnarnäs, Långnäs, Lövböle, Majniemi, Makila (uttalas ma:tjila), Mattböle, Mattkärr, Misskärr, Mjösund, Måsa, Nivelax, Nordanå, Nordvik, Norrlammala, Norrlångvik (belägen vid Norrlångviken), Norrsundvik, Nybacka, Orrnäs, Pajböle, Pederså, Pungböle, Purunpää, Påvalsby, Pörtsnäs, Reku, Rosala, Rosendal, Rugnola (uttalas rungnåla), Rövik, Sandö, Sirnäs, Sjölax, Skarpböle, Skinnarvik (med flotthamn), Skoböle, Skog (del av Tolvsnäs), Skogsböle, Skålböle, Skånpusten, Skäggböle, Släts, Smedaböle, Smedsböle, Smedskulla, Småland, Stenmo, Storfinnhova, Strömma, Stusnäs, Stubbnäs, Sundvik, Sunnanå, Söderby, Söderlammala, Söderlångvik, Söglö, Tappo, Tavasttrona, Tjuda, Tolvsnäs (vid Tolvsnäsfjärden), Torsböle, Trotby (uttalas tro:t-), Träskböle[5], Träskö, Tynglax (del av Hertsböle), Vestlax, Viksgård, Viksvidja, Villkärr, Vreta, Vänoxa, Vänö, Västankärr, Västermark, Västerudden, Ytterkulla (del av Kulla), Ölmos (med Ytterölmos och Överölmos), Östanå och Östermark.

Övrigt om geografiRedigera

  • Sandö ström är ett sund mellan Kimito och Karuna i Sagu kommun.
  • Träsköfjärden skiljer Kimitoön från delen Finby i Salo stad.
  • Här finns också fjärden Bruksfjärden (utanför Dalsbruk), Gullkrona fjärd (som utgör gräns mot Pargas, sundet Jungfrusund, viken Galtarbyviken, farleden Lövö krokar, grundet Järngrynnan (med fyr), stranden Ölmos Långsidan, öarna Falkö, Helsingholmen, Sandö, Hitislandet (se Hitis), Högland, Kivskär (med seglarhamn), Rosalalandet (se Rosala), Snåldön, Storö, Tunnhamn (skärgrupp), Örö (kustfort), Finsjölandet, Mågsholmarna, Synderstön samt sjöarna Dragsfjärden, Björkboda träsk och Hammarsboda träsk.

SevärdheterRedigera

 
Kimito kyrka
  • Kimito kyrka är en gråstenskyrka från 1325 och har fungerat både som befolkningsskydd och försvarsverk.
  • I Västanfjärd finns det två kyrkor: den nya kyrkan och den gamla åttkantiga träkyrkan.
  • Dalsbruk historiska bruksby vid havet, med vackra historiska byggnader, en livlig hamn och många restauranger och besöksställen. I Dalsbruk finns en på 1920-talet uppförd slaggstenskyrka samt fina vandrings- och naturstigar. Cykelrutten Kustrutten går igenom byn.[6]
  • Den gula korskyrkan i Dragsfjärd uppfördes 1755. Här finns Dragsfjärds begravningsplats.
  • Mellan Kimitoön och Bjärnå ligger Strömma kanal, där man som enda plats i Finland kan iaktta tidvatteneffekten.
  • Örö fortö, som varit en militärö alltsedan ryska tiden men år 2015 öppnades för allmänheten och nu utgör ett av Skärgådshavets främsta besöksmål
  • Bengtskärs fyr, Nordens högsta fyr, som fungerar som besöksmål med hotell och café i fyren
  • Söderlångviks museum. Som en gång i tiden var Amos Andersons (tidigare ägare av Hufvudstadsbladet) sommarresidens.
  • Rosala vikingacentrum, ett besökscentrum som färggrant beskriver skärgårdens vikingatida historia
  • Storfinnhova gård med sin skogsby och Finlands kanske vackraste rökbastu.[7]
  • Krögarhålet/Krögarudden (beläget nära Jungfrusund), som var ett matställe för sjöfarare, med sina unika bergristningar från 1600/1700-talet.

Kultur och evenemangRedigera

  • Baltic Jazz är en årlig jazzfestival i Dalsbruk i juli.
  • Kimitoöns Musikfestspel i juli
  • Kimito traktorkavalkad, Kimito i juli
  • Festival Norpas, Dalsbruk i augusti
  • Äppeldagen, Söderlångvik] i september
  • September Open i Dalsbruk i september

BildningRedigera

Barndagvård och förskolorRedigera

  • Hulta daghem och förskola

SkolorRedigera

I Kimitoöns kommun finns fem svenskspråkiga skolor och två finskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen. Därtill finns även ett svenskspråkigt gymnasium, Kimitoöns gymnasium. På ön är även verksam Yrkesutbildning Axxells utbildningar inom naturbruk.[8]

  • Amosparkens skola
  • Dalsbruks skola
  • Hitis-Rosala skola
  • Kemiönsaaren keskuskoulu
  • Kimitonejdens skola
  • Taalintehtaan koulu
  • Västanfjärds skola

KällorRedigera

Webbkällor
Noter
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”006 -- Folkmängd efter kön och område samt förändringen av folkmängden 31.12.2017”. Befolkningsregistercentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_006.px/?rxid=842fbb50-8b4f-456d-afad-aceb66050035. Läst 30 maj 2018. 
  3. ^ Kommunalvalsresultatet, 2017 Mall:Https://vaalit.yle.fi/resultat/kv2017/valkrets/3/kommun/322 (svenska) Läst 11 april 2019.
  4. ^ ”Språk efter kön kommunvis, 1990-2018”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 6 september 2019. 
  5. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Tr%C3%A4skb%C3%B6le. Läst 28 januari 2019. 
  6. ^ ”Dalsbruk | Taalintehdas – Taalintehdas” (på fi). www.dalsbruk.fi. http://www.dalsbruk.fi. Läst 30 oktober 2018. 
  7. ^ marjo.j.ramo@media.fi. ”Onko tässä Suomen kaunein yleinen sauna? – Katso asiantuntijoiden vinkit kipakoista löylyistä ja ainutlaatuisesta tunnelmasta” (på fi). Turkulainen. https://www.turkulainen.fi/artikkeli/668027-onko-tassa-suomen-kaunein-yleinen-sauna-katso-asiantuntijoiden-vinkit-kipakoista. Läst 30 oktober 2018. 
  8. ^ "Kimitoöns webbplats" Arkiverad 2 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 25.1.2017.

Externa länkarRedigera