Öppna huvudmenyn

Kimito kommun

en före detta kommun i egentliga Finland

Kimito [tjimitå] (finska Kemiö) var en kommun i landskapet Egentliga Finland i Västra Finlands län. Kimito hade cirka 3 310 invånare och en yta på 320,17 kvadratkilometer. Den 1 januari 2009 slogs Kimito ihop med Dragsfjärd och Västanfjärd till den nya kommunen Kimitoön, uppkallad efter ön med samma namn som bland annat ingår i kommunen Kimito.

Kimito
Kemiö (finska)
Kommun
Kemiö.vaakuna.svg
Vapen
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Area 404,19 km² ()[1]
 - land 317,91 km²[1]
Folkmängd 3 258 ()[2]
Befolkningstäthet 10 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Tom Simola
 - Kommunfullm.
ordf.
Rabbe Bergström
 - Kommunstyr.
ordf.
Inger Wretdal
 - Politisk fördelning (21)
- Center: 3
- SDP: 5
- Saml: 1
- SFP: 12
Kommunkod 243
GeoNames 652776
Läge 60°09′50″N 22°43′40″Ö / 60.16389°N 22.72778°Ö / 60.16389; 22.72778
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
33 %
64 %
Läge
Läge
Webbplats: www.kimito.fi
Kimito ungdomsförenings föreningshus Wrethalla

Kimito var en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. Inom kommunen finns jordbruksskolan Brusaby och hembygdsmuseet Sagalund.

Sandö ström är ett sund mellan Kimito och Karuna i Sagu kommun. Träsköfjärden skiljer Kimito från Finby i Salo stad. Strömma kanal (fi. Strömman kanava) är en kanal i Kimito och Bjärnå i Salo stad.

ByarRedigera

I Kimito kommun fanns det följande byar:

Albrektsböle, Berga, Bjensböle, Bogsböle, Branten, Brokärr, Båtkulla, Böle, Dalby, Dalkarby, Degerdal, Eknäs, Elmdal, Engelsby, Flugböle, Fröjböle (eller Fröjdböle), Gammelby (vid Gammelbyviken), Germundsvidja, Gräsböle, Gundby, Gesterby, Gölpo (uttalas jölpå, fi. Kylppy), Helgeboda (varav Rudå utgör en del), Hintsholm (fi. Hintsholma), Hova, Hulta, Högmo, Kalkila (uttalas kaltjila), Kastkärr, Kila[3], Kyrkoby, Koddböle, Koustar, Kuggböle, Kvarnböle, Kåddböle, Kårkulla, Labböle, Lamkulla (uttalas lamm-), Lappdal, Lemnäs, Lillvik, Linnarnäs, Långholmen, Lövböle, Majniemi (fi: Mainiemi), Makila (uttalas ma:tjila), Mattböle, Mattkärr, Mjösund, Måsa, Nordvik, Norrlångvik (belägen vid Norrlångviken), Norrsundvik, Orrnäs, Pajböle, Pederså, Pungböle, Påvalsby, Reku (uttalas reko), Rugnola (uttalas rungnåla), Sandö (fi. Santasaari), Sjölax (fi. Syvälahti), Skarpböle, Skoböle, Skog (del av Tolvsnäs), Skogsböle, Skålböle, Skäggböle, Smedaböle (eller Smedsböle), Stenmo, Strömma, Tavastrona, Tjuda, Tolvsnäs (vid Tolvsnäsfjärden), Torsböle, Trotby (uttalas tro:t-), Träskö, Vestlax, Viks gård, Viksvidja, Villkärr, Vreta, Västankärr, Västermark och Östermark.

KulturRedigera

ÖvrigtRedigera

Kimito kyrka är en gråstenskyrka från 1325 och har fungerat både som befolkningsskydd och försvarsverk.

Greve Axel Oxenstierna fick rätt att grunda en stad i sitt friherreskap Kimito storsocken, något som aldrig förverkligades.

År 1836 dödades tre barn av vargar i Kimito.[4]

KällorRedigera

LitteraturRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Fakta om Kimito
  2. ^ https://web.archive.org/web/20070930181234/http://www.vaestorekisterikeskus.fi/vrk/files.nsf/files/FE64DDC922100560C22572F700239E8E/%24file/070531.htm
  3. ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=200. Läst 2 mars 2018. 
  4. ^ Linnell et al. 2003, s. 29.

Externa länkarRedigera