Mariestads domkyrka

byggnaden, som byggdes från 1593 till 1619 i sen gotisk stil och tillhör de få bevarade kyrkorna som byggdes i Sverige under 1500-talet.

Mariestads domkyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Mariestads församling i Skara stift. Den ligger i centralorten i Mariestads kommun.

Mariestads domkyrka
Kyrka
Mariestads domkyrka
Mariestads domkyrka
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Mariestad
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Skara stift
Församling Mariestads församling
Koordinater 58°42′45″N 13°49′21.36″Ö / 58.71250°N 13.8226000°Ö / 58.71250; 13.8226000
Invigd 1625
GeoNames 8130558

Bakgrund till beteckningen domkyrkaRedigera

Mariestads domkyrka har i likhet med Kalmar domkyrka beteckningen domkyrka utan att vara sitt stifts centrala helgedom. Mariestad var under åren 1580–1646 säte för en superintendent – ett kyrkligt ämbete under perioden närmast efter reformationen, som geografiskt omfattade norra Västergötland och Värmland. Superintendenten var stiftschef utan att vara biskop. År 1646 lades Mariestads stift ned och superintendenturen flyttades till Karlstad, varvid Karlstads stift bildades. Ett kungligt brev den 9 januari 1696 slog fast att kyrkan i Mariestad ej längre är att betrakta som domkyrka.

KyrkobyggnadenRedigera

Kyrkan är högt belägen i Gamla stan och vida synlig. Byggnaden, som uppfördes 1593—1619, tillhör de få kyrkor som uppfördes i Sverige under 1500-talet. Planen är en kvardröjande sengotisk salkyrka med antydan till korsarmar, spetsbågsfönster, strävpelare och invändiga vita kryssvalv. Koret är tresidigt avslutat och det blev stilbildande i stiftet. De oputsade naturstensfasaderna och tornspiran tillkom först 1905 vid Folke Zettervalls restaurering, kyrkan var före denna tid putsad.

Strax intill kyrkan ligger Norra skolan, stadens tidigaste läroverk, numera ombyggt till bostäder.

InventarierRedigera

  • Altaruppsatsen och predikstolen i barock är utförda 1701 av Börje Löfman.
  • Bänkinredningen och det fristående kalkstensaltaret tillkom vid restaureringen 1958—1959 under ledning av Rolf Bergh.

OrglarRedigera

LäktarorgelRedigera

  • 1667–1672 byggde Frans Bohl och Jonas Rudberus ett orgelverk med 24 stämmor för 1200 daler silvermynt. Orgeln hade huvudverk med 8 stämmor, ryggpositiv med 8 stämmor och pedalverk med 8 stämmor. Det förstördes i en eldsvåda 1693.[1]
  • 1704–1705 byggde orgelbyggaren Johan Niclas Cahman, Stockholm en orgel med 22 stämmor för 1600 daler silvermynt. Orgeln reparerades 1731 av Olof Hedlund, Stockholm.[1] Den nedmonterades 1864 och flyttades till Kölingareds kyrka.
Huvudverk I Ryggpositiv II Pedal
Kvintadena 16' Gedackt 8' Untersats 16'
Principal 8' Principal 4' Principal 8'
Spetsflöjt 8' Flöjt 4' Oktava 4'
Oktava 4' Kvinta 3' Rausqvint II
Kvinta 3' Oktava 2' Mixtur IV
Oktava 2' Scharf III Basun 16'
Decima IV Trumpet 8'
Mixtur IV
Trumpet 8'
Huvudverk (I) Svällverk (II) Pedal Koppel
Principal 16' Gedackt 8' Kontrabas 16' II/I
Principal 8' Kvintadena 8' Subbas 16' I 4'/I
Rörflöjt 8' Principal 4' Oktavbas 8' II 4'/I
Oktava 4' Rörflöjt 4' Gedackt 8' II 16'/I
Spetsflöjt 4' Blockflöjt 2' Oktava 4' I/P
Kvinta 2 2/3' Nasat 1 1/3' Täckflöjt 4' II/P
Oktava 2' Sedecima 1' Basun 16' II 4'/P
Mixtur 4 ch Sesquialtera 2 ch
Trumpet 8' Scharf 3ch
Dulcian 16'
Voix humain 8'
Tremulant Registersvällare
Huvudverk (I) C-c4 Öververk (II) C-c4 Svällverk (III) C-c4 Pedal C-g1 Koppel
Principal 16' (1864) Principal 8' (1864) Gedackt 16' Bourdon 32' I 4'
Borduna 16' Flûte Harm. 8' (1864) Bassetthorn 8' Contrebasse 16' (1864) II/I
Principal 8' (1864) Dolce 8' Gedackt 8' Subbas 16' (1864) III/I
Rörflöjt 8' (1864) Flûte Octaviante 4' Violin 8' Qvinta 10 2/3' (1864) III/II
Gamba 8' Flageolett 2' Salicional 8' Violoncell 8' III 4'
Octava 4' (1864) Eufon 8' (1864) Voix Céleste 8' Gedackt 8' III 16'
Spetsflöjt 4' Octava 4' Octava 4' I/P
Octava 2' (1864) Blockflöjt 4' Basun 16' (1864) II/P
Cornett 4 ch Nasard 2 2/3' Trumpet 8' III/P
Mixtur 4 ch Octavin 2' Trumpet 4'
Trumpet 16' Ters 1 3/5'
Trumpet 8' (1905) Piccolo 1'
Mixtur 3 ch
Fagott 16'
Trompette Harm. 8'
Oboe 8'
Clairon 4'
Tremolo

KororgelRedigera

Manual C-g3 Pedal C-d1
Gedackt 8' Bihängd
Koppelflöjt 4'
Principal 2'
Nasat 1 1/3'
Crescendosvällare
  • 1986 byggde Smedmans Orgelbyggeri en ny helmekanisk kororgel med 14 stämmor fördelade på 2 manualer och pedal. Fasaden ritades av Carl-Gustaf Lewenhaupt.
Huvudverk I C-g3 Svällverk II C-g3 Pedal C-f1 Koppel
Rörflöjt 8' Gedackt 8' Subbas 16' II/I
Principal 4' Kortflöjt 4' Flöjt 8' I/P
Spetsflöjt 4' Gemshorn 2' Gedacktpommer 4' II/P
Qvinta 3' Dulcian 8' B
Octava 2' Vox Humana 8' D
Scharf 3 ch Tremulant
Tremulant Cymbelstjärna

ExteriörbilderRedigera

InteriörbilderRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 233. Libris 2413220 
  2. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. www.bebyggelseregistret.raa.se. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443533. Läst 1 augusti 2018. 
  3. ^ [a b] ”Mariestads domkyrka- Skara stifts orgelinventering 2013–2014”. goart-vas-1.it.gu.se. http://goart-vas-1.it.gu.se/webgoart/goart/go_pub.php?p=43&u=1&f=335&l=sv&sectsel=sform. Läst 1 augusti 2018. 
  4. ^ Ingår i Peringskiöld, Johan (1700-?). Monumenta Sveo-Gothorum [Elektronisk resurs. 9  : Monumenta per Westrogothiam, Scaniam, Hallandiam, Blekingiam [ca 1700]]. Libris 12041510. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:handskrift-12041510 .

Vidare läsningRedigera

  • Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid (2008). Svenska kyrkor : en historisk reseguide. Stockholm: Medström. sid. 113-114. Libris 10867351. ISBN 978-91-7329-015-9 
  • Mariestads domkyrka. Skara stifts kyrkobeskrivningar, 99-0367860-6 ; 24. Skara: Kyrkobeskrivningskommittén, Skara stift. 2001. Libris 9401452. ISBN 91-86258-24-9 

Externa länkarRedigera