Uspenskijkatedralen, Helsingfors

kyrka i Helsingfors i Finland

Uspenskijkatedralen (finska: Uspenskin katedraali, ryska: Успенский собор/Uspenskij sobor) är en finsk-ortodox katedral belägen på Skatudden, nära Helsingfors centrum i Finland.

Uspenskijkatedralen
Uspenskin katedraali
Успенский собор
Uspenskij sobor
Kyrka
Uspenskijkatedralen (juni 2022).
Uspenskijkatedralen (juni 2022).
Land Finland Finland
Landskap Nyland
Trossamfund Ortodoxa kyrkan
Plats Kanalgatan 1, 00160, Helsingfors
 - koordinater 60°10′06″N 024°57′36″Ö / 60.16833°N 24.96000°Ö / 60.16833; 24.96000
Invigd 25 oktober 1868
Geonames 6956579
Uspenskijkatedralen 1890.
Uspenskijkatedralen 1890.
Uspenskijkatedralen 1890.

Den är huvudkyrka för Helsingfors ortodoxa församling och tillhör Helsingfors ortodoxa stift i den finsk-ortodoxa kyrkan.

Katedralens namn kommer från det slaviska ordet uspenie, som betyder ’avsomna’ (dö). Katedralen är helgad till minnet av Jungfru Marias avsomnande (Maria dormitio), vars minnesfest firas den 15 augusti.

Historia

redigera

Uspenskijkatedralen blev färdig 1868. Den känns igen genom bland annat sina lökkupoler. Den omges av Tove Janssons park (före 2014 benämnd Skatuddsparken[1]).

Katedralen byggdes på uppdrag av generalguvernör Friedrich Wilhelm Rembert von Berg, som tog initiativ till kyrkobygget i slutet av 1850-talet. Stadens växande rysk-ortodoxa befolkning behövde en större kyrka än den Heliga Treenighetskyrkan som invigts 1827.

Den nya och dominerande kyrkobyggnaden blev samtidigt en påminnelse mitt i Helsingfors om den ryska tsarens överhöghet och tro. Byggarbetet inleddes 1862, till en del med återanvända tegel från Bomarsunds fästning, som förstörts under Krimkriget.[2]

Katedralen

redigera

Uspenskijkatedralen är Nord- och Västeuropas största östortodoxa kyrka och byggnaden i rött tegel med de gyllene kupolerna är ett av de synligaste tecknen på det ryska inflytandet i Finlands historia.[3] Centralkupolen omges av 12 gyllene kupoler formade som flammor, vilket symboliserar Kristus och de 12 lärjungarna.[2] Kyrkan är planerad av den kände ryska kyrkoarkitekten och akademikern Alexej M. Gornostajev. Fastän kyrkan utanpå följer gamla slaviska traditioner är innandömet mera bysantinskt inspirerat. Den är till sin planform kvadratisk med en halvrund altarabsid i den östra väggen.

Interiör

redigera

Den inre delen av katedralen domineras av centralkupolen som bärs upp av fyra monolitiska cylinderformade granitpelare.[4] Östväggen täcks av en ikonostas, tillverkad i Sankt Petersburg i Ryssland med 22 oljemålningar av konstmålaren, akademiker Pavel Siltsov.[2]

Attraktion

redigera

Uspenskijkatedralen är en populär turistattraktion och har fler besökare än Helsingfors domkyrka, men färre än Tempelplatsens kyrka; 2006 besöktes Uspenskijkatedralen av 516 500 turister.[5]

Stölder

redigera

Katedralen har råkat ut för några uppmärksammade ikonstölder. I augusti 2007 stals en värdefull ikon föreställande den helige Nikolaus på ljusan dag. I juni 2010 bröt sig en tjuv in på natten genom ett litet fönster och förde med sig en av finsk-ortodoxa kyrkans största skatter, ikonen Gudaföderskan av Kozelsjtjan.[6] Den kozelsjtjanska ikonen hittades i februari 2011 efter att mannen som satt i fängelse för stölden självmant avslöjat gömstället. Nikolausikonen har inte återfunnits.[7]

Se även

redigera

Källhänvisningar

redigera
  1. ^ Annola, Suvi (2014-08-07): "Tove Janssons park invigs". Arkiverad 10 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Helmet.fi. Läst 8 augusti 2014
  2. ^ [a b c] Kemppi, Hanna (2018). ”Venäläisbysanttinen kokonaistaideteos”. Ortodoksiviesti (4): sid. 10-12. 
  3. ^ V. Purmonen (red./utg.): Orthodoxy in Finland (1984) s. 74
  4. ^ Silén, Pär (2018). ”Uspenskikatedralen, ett barn av sin tid”. Ortodoksiviesti (4): sid. 33. Läst 9 november 2018. 
  5. ^ Helsingin Sanomat 9.7.2007
  6. ^ ”Stulna ikonen troligen på väg utomlands”. Svenska Yle. 9 juni 2010. https://yle.fi/a/7-384112. Läst 29 juni 2024. 
  7. ^ http://www.hbl.fi/text/inrikes/2011/2/8/w58758.php

Externa länkar

redigera