Kölnerdomen (tyska: Kölner Dom eller officiellt Hohe Domkirche St. Peter und Maria), är en katedral i Köln, Tyskland, byggd mellan 1248 och 1880[1], vilket innebär en byggnadstid på 632 år.

Kölnerdomen
Kyrka
Kölnerdomen sedd från öst.
Kölnerdomen sedd från öst.
Land Tyskland Tyskland
Ort Köln
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Kölns katolska ärkestift
Bredd 86,25 m
Höjd 157 m
Material Trakyt från Drachenfels, sandsten
och andra byggnadsstenar
Invigd 14 augusti 1880
Geonames 6324464
Mittskeppet
Mittskeppet

De två tornen är båda 157 meter höga, vilket gjorde Kölnerdomen till världens högsta byggnad under fyra år till dess Washingtonmonumentet blev klart. Domen har än idag världens största kyrkliga västfasad (huvudfasaden med tornen). I det södra tornet hänger 8 kyrkklockor, varav den största Sankt Petersglocke, är en av världens största.

En spiraltrappa i södra tornet, på 533 trappsteg, leder till utsiktsplattformen cirka 98 meter ovan mark.

Kölnerdomen är domkyrka i Kölns katolska ärkestift, där biskopsstolen för ärkebiskopen av Köln finns.

HistoriaRedigera

 
Bild av gamla domen i Hillinius Codex (1010-1020)

Domkyrkans tidiga historiaRedigera

Det har funnits kristna byggnader på platsen sedan 300-talet, eventuellt byggda på platsen för ett romerskt tempel. Från 500-talet fanns ett baptisterium vid nuvarande katedralens östra del. Denna revs på 800-talet för att ge plats åt "Gamla Katedralen" som stod färdig år 818 och som brann ner den 30 april 1248.

År 1164 fick Kölns ärkebiskop Rainald relikerna av de tre vise männen av den tysk-romerska kejsaren Fredrik Barbarossa som i sin tur tagit dem från Milano i Italien. Relikerna hade ett stort symbolvärde som de visste skulle locka besökare från hela den kristna världen. Kölnerdomen byggdes bland annat för att hysa dessa och relikerna finns fortfarande kvar i en förgylld sarkofag, Dreikönigenschrein.

MedeltidRedigera

Grundstenen för vad som numera är Tysklands största kyrka lades den 15 augusti 1248 av ärkebiskop Konrad von Hochstaden. Jämnare framskred emellertid bygget först mot slutet av 1200-talet under mästaren Arnold (1295–1301) och dennes son Johannes (död 1331). Under den sistnämndes tid invigdes koret (1322), varpå man grep sig an med tvärskepp och långhus. Även på domkyrkans södra torn byggde man redan på 1300-talet, och 1437 hade det framskridit till tredje våningen. Det gick emellertid allt långsammare framåt med jättebygget. Den medeltida fromheten var på retur och redan inbröt en ny tid som var mindre villig att genomföra ett dylikt projekt. Dessutom vållade de nästan oavbrutna tvisterna mellan ärkebiskopen och den rika stadens borgerskap avbräck i bygget.[2]

1500-talet avstannade byggandet helt och 1560 var långhuset endast halvfärdigt och försett med ett provisoriskt tak.

1800-talets romantiska entusiasm för medeltiden, och målmedvetenheten hos det preussiska hovet gjorde dock att arbetet återupptogs 1842 under ledning av arkitekten Ernst Friedrich Zwirner och efter dennes död 1861 av Karl Eduard Richard Voigtel. Det var först nu som tvillingtornen byggdes färdigt. Katedralen färdigställdes till största del efter de ursprungliga medeltida ritningarna, vilka återfunnits av Georg Moller och Sulpiz Boisserée, men den fick dock en modernare takkonstruktion av stål. Den 14 augusti 1880 invigdes den färdiga byggnaden i närvaro av tyske kejsaren Wilhelm I.

1900-talRedigera

 
En amerikansk soldat och en utbränd Pantherstridsvagn framför katedralen den 4 april 1945.

Under andra världskriget träffades katedralen av 14 bomber, dock utan allvarliga ras som följd, medan bebyggelsen runtomkring totalförstördes av de 262 bombanfall staden utsattes för. Detta berodde på att domen var ett perfekt landmärke för de allierades bombplan när de skulle ta ut bäring för andra bombmål i Tyskland. Rekonstruktionen av domen blev klar 1956. Men byggnadsställningar finns nästan alltid på någon del av byggnaden än idag, då renoveringsarbeten och reparationer ständigt pågår på grund av vind, regn och föroreningar som långsamt nöter på stenarna.

Under andra världskriget fanns en militärbunker under kyrkan med stora förläggningsutrymmen. Efter kriget blev dessa vandrarhem

2000-talRedigera

Den 18 augusti 2005 besökte påve Benedictus XVI domkyrkan, under sin visitation i Tyskland, som en del av världsungdomsdagen 2005. [3] Den 25 augusti 2007 fick domkyrkan nya färgade glas i den södra delen av tvärskeppet.

KyrkklockorRedigera

Kyrkan har 12 kyrkklockor. Den första var Dreikönigenglocke (trekungaklockan) som göts 1422 och installerades 1437, som senare omgjutits. Näst största klockan Pretiosa (om)gjuten 1448 med vikten 10,5 ton och den tredje största klockan Speciosa (om)gjuten 1449 med vikten 5,6 ton finns också bevarade och används fortfarande i klockkammaren i domens sydtorn. Den största är emellertid Sankt Petersglocke, som göts 1922. Med en vikt på 24 ton är den också den största svingande kyrkklockan i världen. Dess föregångare Kaiserglocke som gjutits 1875 smältes ner 1918. Det finns dock större klockor som inte är kyrkklockor i bland annat USA och Asien och dessutom (inte svingande) kyrkklockor i Ryssland som är större.

Tabell över domkyrkoklockorna
Nummer Namn Ton Vikt (kg) Gjuten (år) Placering
1 S:t Petersglocke c0 24 000 1922 Södra tornet
2 Pretiosa g0 10 500 1448 Södra tornet
3 Speciosa a0 5 600 1449 Södra tornet
4 Dreikönigsglocke b0 3 800 1880 Södra tornet
5 Ursulaglocke c1 2 500 1862 Södra tornet
6 Josephglocke d1 2 200 1998 Södra tornet
7 Kapitelsglocke e1 1 400 1911 Södra tornet
8 Aveglocke g1 830 1911 Södra tornet
9 Angelusglocke g1 762 1300-tal Centraltornet
10 Mettglocke b1 280 1719 Centraltornet
11 Wandlungsglocke e2 428 1300-tal Centraltornet

InventarierRedigera

Högaltaret i domkyrkan installerades år 1322 och är bland annat gjord av svart marmor. I domkyrkan finns "Dreikönigenschrein", ett förgyllt relikvarium med kvarlevor från de tre vise männen. Ett mycket gammalt krucifix finns bevarat i domkyrkan från 900-talet.

VärldsarvRedigera

Katedralen är listad på Unescos världsarvslista. I juli 2004 hamnade katedralen på listan över hotade världsarv. Anledningen var att en ny stadsdel med höghusbebyggelse planerats på andra sidan av Rhenfloden omkring mässområdet Koelnmesse, vilket från Unescos sida bedömdes hota Kölnerdomens solitära karaktär. Staden Köln ändrade dock riktlinjerna för byggnadshöjderna i det planerade området. I juli 2006 ströks katedralen åter från listan över hotade världsarv.

MåttRedigera

 
Grundplan.
Total längd 144,58 m
Total bredd 86,25 m
Västfasadens bredd 61,54 m
Tvärskeppsfasadernas bredd 39,95 m
Mittskeppets bredd 45,19 m
Södra tornets höjd 157,31 m
Norra tornets höjd 157,38 m
Taktornets höjd 109,00 m
Tvärskeppsfasadernas höjd 69,95 m
Långhusets exteriöra höjd 61,10 m
Mittskeppets höjd 43,35 m
Byggnadsarea 7 914 m²
Fönsterarea 10 000 m²
Takarea 12 000 m²
Invändig volym 407 000 m³
Vikt 160 000 ton

BildgalleriRedigera

ExteriörRedigera

InteriörRedigera

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cologne Cathedral, tidigare version.

FotnoterRedigera

Externa länkarRedigera