1647
år
1647 (MDCXLVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Innehåll
HändelserRedigera
FebruariRedigera
- 17 februari – Drottning Kristina vill överlämna regentskapet till sin kusin Karl Gustav varför hon till en början föreslår, att denne utnämns till generalissimus över de svenska trupperna i Tyskland. Axel Oxenstierna motarbetar förslaget, men Karl Gustav utnämns ändå.
MarsRedigera
- 4 mars – Bayern anfalls av de förenade härarna och tvingas till stilleståndet i Ulm, slutet mellan Bayern, Köln, Frankrike och Sverige.
MajRedigera
- Maj – Carl Gustaf Wrangel infaller i Böhmen och ödelägger landet.
AugustiRedigera
- 8 augusti – Irländska trupper besegras av engelska parlamentsarmén i slaget vid Dungans Hill.
- Augusti – Peter Stuyvesant utses till direktör för Nya Amsterdam.
DecemberRedigera
- 28 december – Karl I utlovar kyrkoreform, vilket utlöser andra engelska inbördeskriget.
Okänt datumRedigera
- Svenska trupper erövrar staden Bregenz.
- Kalmar drabbas av en brand, men man har redan tidigare bestämt att flytta staden till Kvarnholmen, så staden återuppbyggs inte på sin gamla plats.
- Johannes Canuti Lenaeus utnämns till svensk ärkebiskop; gränserna för Uppsala stift ändras och Härnösands stift skapas.
- Superintendenten flyttas från Mariestad till Karlstad när staden blir stiftsstad för Värmlands stift.
- Kopparbergs län inrättas.
- Gabriel Bengtsson (Oxenstierna) entledigas från tjänsten som svensk generalguvernör i Livland.
- Byggandet av Mikaelikyrkan påbörjas.
- Västerbottniska nationen bildas av studenter vid Uppsala universitet.
- Tysken Jakob Momma grundar ett svenskt handelshus, vilket med tiden blir mycket betydelsefullt. För detta upphöjs han och brodern Abraham senare till svenska adelsmän.
- Drottning Kristina försöker komma runt Axel Oxenstierna genom att i ärenden vända sig till Kanslikollegiets underordnade personal, istället för till rikskanslern.
- Ständerna uppmanar drottning Kristina att gifta sig, för att rädda arvriket och dämpa trycket från aristokratin. Hon har dock bestämt sig för att aldrig ingå äktenskap.
- Sverige får sin första jaktstadga, i vilken man kan ana ett visst jaktvårdsintresse. Högdjursjakten förbehålls kung och adel, förutom i Norrland (till vilket även Dalsland, Värmland och Dalarna räknas).
- Sveriges första sockerraffinaderi anläggs i Stockholm.
- Axel Urup tar befälet över utvidgningen av Köpenhamns fästningsverk.
- Den första engelska bosättningen på Bahamas grundas.
- Borgen i Aberystwyth bränns till grunden av parlamentsarmén i det engelska inbördeskriget.
- Den tyska staden Marburg plundras.
FöddaRedigera
- 1 april – John Wilmot, 2:e earl av Rochester, engelsk poet.
- 2 april – Maria Sibylla Merian, tysk naturalist, illustratör och entomolog.
- 22 juli – Marguerite-Marie Alacoque, fransk jungfru, nunna och mystiker, helgon.
- 29 juli – Carl Piper, svensk diplomat.
- 22 augusti – Denis Papin, uppfinnare.
- 18 november – Pierre Bayle, filosof.
- Henry Aldrich, teolog.
- Petter Dass, norsk författare.
- Jakob Boëthius, rektor vid Västerås Gymnasium.
- Gustaf Carlson, frilloson till Karl X Gustav.
- Elias Brenner, konstnär.
- Kristofer Gyllenstierna, svenskt riksråd.
- Elisabetha Hevelius, polsk astronom.
AvlidnaRedigera
- 21 maj – Pieter Corneliszoon Hooft, nederländsk diktare.
- 23 augusti – Axel Turesson Natt och Dag, svensk landshövding i Stockholms län 1645.
- 8 oktober - Anne Stanley, engelsk arvtagerska och tronarvinge.
- 25 oktober – Evangelista Torricelli.
- 30 november – Giovanni Lanfranco, italiensk målare under barocken.
- Matthias Gallas, tysk fältherre.
- Bonaventura Cavalieri, matematiker.[1]
- Pietro Novelli, italiensk barockmålare.
ReferenserRedigera
FotnoterRedigera
- ^ ”Mathematicians who were born or died on 30th November” (html). http://www-groups.dcs.st-and.ac.uk/~history/Day_files/Day1130.html. Läst 3 december 2007.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör 1647.
