Hjo kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige

Hjo kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Skaraborgs län. Centralort är Hjo.

Hjo kommun
Kommun
Stora torget i Hjo
SloganI Love Hjo
Kommunens vapen.
Hjo kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Skaraborgs län (–)
CentralortHjo
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd9 322 ()[1]
Areal584,47 kvadratkilometer ()[2]
- därav land297,03 kvadratkilometer[2]
- därav vatten287,44 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet31,38 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°18′00″N 14°17′00″Ö / 58.3°N 14.283333333333°Ö / 58.3; 14.283333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsSkaraborgs domkrets (–)
Skövde domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1728[3]
Anställda775 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1497 (–)
1684 (–)
GeoNames2706183
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Fridene, Fågelås, Grevbäck, Hjo, Korsberga och Mofalla. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock i Fågelås socken bildades Norra Fågelås landskommun och Södra Fågelås landskommun. I området fanns också Hjo stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Fågelås (av de tidigare kommunerna Brandstorp, Norra Fågelås och Södra Fågelås), Fröjered (av Fridene, Fröjered och Korsberga) samt Värsås (av Edåsa, Forsby, Ljunghem, Mofalla, Sventorp, Varola och Värsås). Samtidigt uppgick landskommunerna Grevbäck och Hjo i Hjo stad.

Hjo kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Hjo stad samt en del ur Värsås landskommun (Mofalla församling). 1974 införlivades en del ur Fågelås kommun (Norra Fågelås och Södra Fågelås församlingar) och en del ur Fröjereds kommun (Fridene och Korsberga församlingar).[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Skövde domsaga, därefter ingår kommunen i Skaraborgs domsaga.[6]

Geografi

redigera

Kommunen är belägen i de östra delarna av landskapet Västergötland vid sjön Vätterns västra strand. Hjo kommun gränsar i söder till Habo kommun i Jönköpings län (tidigare i Skaraborgs län), i sydväst till Tidaholms kommun, i väster till Skövde kommun, i nordväst till Tibro kommun och i norr till Karlsborgs kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I öster har kommunen maritim gräns till Ödeshögs kommun i Östergötlands län och i sydöst till Jönköpings kommun i Jönköpings län.

Topografi och hydrografi

redigera

I kommunens västra delar, i närheten av Tidans och dess biflod Yans dalgångar, breder öppna betesmarker ut sig med inslag av våtmarker. Dessa områden utgör Yans dalgång, vilket är kommunens främsta plats för fågelskådning. Från centralorten Hjo och söderut sträcker sig Hökensås, ett kuperat landskap med åsar och kullar. Längs Vätterns strand präglas områdena av öppna åkrar. Vätterns historiska förändringar syns tydligt i form av erosionsbranter och äldre strandplan vid Munkaskog. Den varierande landhöjningen har resulterat i branta stränder i söder, där Rydbobäcken eroderat ner 4–5 meter i den branta kustbrinken.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Hjo kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (5,8 %)
  Skog (53,2 %)
  Öppen myrmark (0,9 %)
  Jordbruksmark (36,1 %)
  Övrig mark (4,0 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Fågelås församling, Hjo församling, Korsberga-Fridene församling och Mofalla församling.

 
Distrikt (socknar) inom Hjo kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt, (socknar)[9]: Fridene, Grevbäck, Hjo, Korsberga, Mofalla, Norra Fågelås och Södra Fågelås.

Tätorter

redigera

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per 31 dec 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Hjo &&&&&&&&&&&06203.&&&&&06 203
2 Korsberga &&&&&&&&&&&&0222.&&&&&0222

Styre och politik

redigera

Hjo kommun styrs under mandatperioden 2022–2026 av de fyra allianspartierna: Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna.[10]

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2022–2026
Ordförande KD Michael Kihlström
Vice ordförande S Jörgen Fransson

Mandatfördelning 1970–2022

redigera

Miljöpartiet kom in i kommunfullmäktige 1985 och Ny demokrati 1991. Den senare åkte dock ur vid det nästkommande valet. År 2002 röstades Vänsterpartiet in och de tilldelades då två mandat. Sverigedemokraterna kom in i fullmäktige efter valet 2010.

33 år efter att Miljöpartiet kom in i fullmäktige så tvingades de 2018 lämna sina platser.

ValårVSMPSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970137616
13766
3387,6
29
1973139326
139326
3391,0
285
1976139326
139326
3391,2
285
1979138327
138327
3390,0
258
1982147228
147228
3390,6
267
19851215429
125429
3390,0
2211
19881325328
1325328
3385,7
2310
199112114339
124339
3386,3
2211
19941424337
1424337
3384,6
2211
19988241045
8241045
3382,09
2013
200221013746
2103746
3380,04
2112
2006111233310
11233310
3381,05
2013
2010110313429
1033429
3383,64
2013
2014292332210
292332210
3386,27
1716
201828532211
28532211
3386,62
1617
202228521213
2852213
3385,61
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav 5 tillhör Moderaterna, 4 tillhör Socialdemokraterna, 2 tillhör Sverigedemokraterna medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet alla har 1 ledamot vardera.[11]

Presidium 2023–2026
Ordförande M Catrin Hulmarker
Förste vice ordförande C Britt-Marie Sjöberg
Andre vice ordförande S Pierre Robert Rydén

Under kommunstyrelsen ligger de fem utskotten; Allmänna utskottet, barn- och utbildningssutskottet, individutskottet, sociala utskottet och tekniska utskottet.[12]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

redigera

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

redigera

År 2008 fattade kommunledningen beslut om att lägga ner nämnderna. Orsaken var att man ville komma bort från nämndernas revirtänkande och få bättre kontroll på ekonomin.[14] Trots detta valde man att behålla Byggnadsnämnden.[15] Valnämnden är en obligatorisk nämnd i kommuner.[16][17]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Byggnadsnämnden M Knut Indebetou S Anders Karlsson
Valnämnden M Knut Indebetou S Göran Banck

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Hjo, en gammal industristad, var tidigare en av de mest industriintensiva städerna i landet innan de stora sammanslagningarna. Industrin var främst koncentrerad kring vattenfallen i Hjoån, som sträcker sig mellan Mullsjön och Vättern. Bland dagens industriella verksamheter återfinns Emballator Tectubes Sweden AB, specialiserat på tillverkning av tuber, Josef Kihlberg AB som tillverkar häftmaskiner och spikverktyg, samt Bertil Bergbom & Söner AB inom den mekaniska industrin, alla lokaliserade i centralorten. Dessutom finns ett trettiotal mindre tillverkningsföretag i området. Centralorten har länge varit en betydande handelsplats i regionen.[7]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 195 varifrån länsväg 194 tar av i västlig riktning i kommunens norra del och länsväg 193 i kommunens södra del.

Befolkning

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 9 322 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 225:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Hjo kommun 1970–2020[18]
ÅrFolkmängd
1970
  
7 343
1975
  
7 682
1980
  
8 740
1985
  
8 974
1990
  
9 136
1995
  
9 201
2000
  
8 787
2005
  
8 849
2010
  
8 841
2015
  
8 983
2020
  
9 229

Kulturarv

redigera

Hjo kommun bär spår av gammal historia. Under medeltiden karaktäriserades Hjo av sjöfart, handel och hantverk vilket märks i de stadsplaner som växte fram under den tiden. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet etablerade sig Hjo som kurort där drivkrafterna bakom var rekreation, småindustri och kommunikationernas utveckling. Kurortsmiljöerna finns att beskåda i anslutning till stadsparken i Hjo. Av de ovan nämnda orsakerna är både stadskärnan och stadsparken utsedda till riksintresse för kulturmiljövården.

Längs Hjoån finns ett flertal kvarnplatser och industrilämningar som uppmärksammats. Totalt fanns 24 kulturmiljöer i kommunen 2017.[19]

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I blått ett enmastat segelfartyg med korsprydd mast och tvärskuren flagga, allt av guld.

Stadsvapnet från 1933 bygger på ett 1600-talssigill. Efter kommunbildningen registrerades det oförändrat för Hjo kommun 1979. Inga andra i kommunen ingående enheter hade några heraldiska vapen.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skövde tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Hjo - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hjo. Läst 1 maj 2024. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^
  10. ^ ”Kommunfullmäktige”. Hjo kommun. https://hjo.se/kommun--politik/politik-och-organisation/politisk-organisation/. Läst 21 maj 2024. 
  11. ^ ”Kommunstyrelsen”. Hjo kommun. https://hjo.se/kommun--politik/kommunens-organisation/politisk-organisation/kommunstyrelsen2/. Läst 21 maj 2024. 
  12. ^ ”Kommunstyrelsen i Hjo kommun”. hjo.se. https://hjo.se/kommun--politik/politik-och-organisation/politisk-organisation/kommunstyrelsen2/. Läst 25 maj 2024. 
  13. ^ [a b c d e f] läs online, hjo.se , läst: 25 maj 2024.[källa från Wikidata]
  14. ^ ”Hård kritik mot politikerbesparingar”. Sveriges Radio. 23 januari 2008. https://sverigesradio.se/artikel/1849093. Läst 25 maj 2024. 
  15. ^ ”Byggnadsnämnden”. hjo.se. https://hjo.se/kommun--politik/politik-och-organisation/politisk-organisation/byggnadsnamnden/. Läst 25 maj 2024. 
  16. ^ ”Valnämnden i Hjo kommun”. hjo.se. https://hjo.se/kommun--politik/politik-och-organisation/politisk-organisation/valnamnd/. Läst 25 maj 2024. 
  17. ^ ”valnämnd - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/valn%C3%A4mnd. Läst 25 maj 2024. 
  18. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  19. ^ ”Kulturmiljöer i Hjo stad”. Hjo kommun. 26 maj 2017. sid. 12–13. https://hjo.se/globalassets/dokument/samhallsbyggnad/bygga-bo-och-miljo/bygglov-och-byggregler/kulturmiljoer-i-hjo-stad-20170526.pdf. Läst 10 juni 2024. 

Externa länkar

redigera