Öppna huvudmenyn

Rördrom (Botaurus stellaris) är en fågel som tillhör familjen hägrar som förekommer i Palearktis och södra Afrika och främst känns igen på sitt vittljudande dovt tutande läte.

Rördrom
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Botaurus stellaris (Marek Szczepanek).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljHägrar
Ardeidae
SläkteBotaurus
ArtRördrom
B. stellaris
Vetenskapligt namn
§ Botaurus stellaris
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Botaurus stellaris map.svg
Underarter
Rördrom fotograferad i Tokyobukten i februari.
Rördrom fotograferad i Tokyobukten i februari.
Hitta fler artiklar om fåglar med
Botaurus stellaris

Utseende och läteRedigera

Rördrommen är en stor och satt fågel som adult mäter 69–81 centimeter och har ett vingspann på 100–130 centimeter och är bara något mindre än gråhägern. Könen är lika men hanen är större. Dess fjäderdräkt är spräcklig i gult, rostbrunt och svart. Näbben och fötterna är gröngula. I flykten påminner den snarast om en rovfågel eller uggla med sina breda vingar. Dock ser den framtung ut i flykten, dess fötter spretar ut bakom den och man kan lägga märke till dess jämnmörka ovansida.

Rördrommen har ett karakteristiskt dovt tutande läte som påminner om det ljud som uppstår när man blåser över mynningen på en tomflaska. Lätet är starkt och kan höras på långt avstånd, ibland mer än fem kilometer.

Utbredning och systematikRedigera

Rördrommen är spridd över den temperarade delarna av Europa, Asien och Afrika, och är vanligare i östra Europa och Asien. Den nordligt häckande populationen är flyttfåglar som i september-november flyttar till sydligare delar av Europa. Dock är den härdig och vissa individer drar sig bara undan isen och kan övervintra i exempelvis de södra delarna av Sverige. Den sydligare delen av populationen är stannfåglar.

TaxonomiRedigera

Den delas ofta upp i två underarter:

  • Botaurus stellaris stellaris – den palearktiska delen av världspopulationen.
  • Botaurus stellaris capensis (Schlegel 1863) (ibland kallad "afrikansk rördrom") – förekommer i södra Afrika.

Förekomst i SverigeRedigera

I Sverige häckar den ganska sällsynt på spridda ställen, mest i de södra och mellersta delarna av landet. Den tätaste koncentrationen finns i det mellansvenska slättsjöområdet.[2]

Förekomst i StorbritannienRedigera

I Storbritannien häckar den i södra England, främst i East Anglia och Lancashire men sprider sig över större områden i södra England under vintern.[3]

EkologiRedigera

Rördromen förekommer i våtmarker och håller sig oftast dold i tät vass och den är mest aktiv om natten. Vid hotande fara ställer den sig orörlig med indragen hals och näbben riktad rakt upp i så kallad pålställning. I denna ställning är fågeln mycket svår att upptäcka, då den spräckliga dräkten erbjuder bra kamouflage. Födan utgörs främst av fisk och grodor.

HäckningRedigera

Rördrommen bygger sitt bo bland tät bladvass (Phragmites). Den blir könsmogen efter ett år. Den bygger sitt plattformsliknande bo direkt på marken och lägger en kull med vanligtvis fyra till fem grågröna ägg. Honan ruvar äggen i genomsnitt 25-26 dygn. Det råder fortfarande osäkerhet huruvida båda föräldrarna tar hand om ungarna som är flygga efter i genomsnitt 50-55 dygn. Hanen kan ha flera honor.

Rördrommen och människanRedigera

Status och hotRedigera

Tidigare har rördrommen jagats under flyttningen, men den är numera fridlyst i flera länder. Man uppskattar att det finns 2007 fanns mellan 34.000-54.000 par i Europa och av dessa häckar 13.000-25.000 i Ryssland. Den tros ha ökat i antal i länderna runt Östersjön med undantag av Tyskland och Estland, men minskar på många håll i västra och centrala Europa.[2]

Status i SverigeRedigera

Rördrom har länge häckat i många delar av Sverige. Bland annat skrev Johan Fischerström 1785, i Utkast til beskrifning om Mälaren, att jakt med hundar på rördrom var populär efter Mälarstränderna.[4] Sedan minskade den kraftigt under 1800-talet och försvann nästan helt som häckfågel omkring 1855.[5] Några år runt första världskriget återkom rördrommen till några av Närkes sjöar samt till några platser i Sörmland och Uppland, men försvann sedan åter.[4] Vid mitten av 1920-talet hade den åter börjat häcka i landet[5] och 1926 fridlystes den.[6] Den återhämtade sig sedan långsamt, återkom 1943 till Uppland och 1946 till Östergötland.[4] Under de senaste decennierna har beståndet ökat markant. Vid riksinventeringen år 2000 räknade man omkring 650 spelande hanar i hela Sverige vilket var dubbelt så många som den föregående riksinventeringen 1979 och tre gånger så många som under den första inventeringen 1969.[2] I Artdatabankens rödlista från 2015 kategoriseras den som nära hotad (NT).[7]

Status i StorbritannienRedigera

Man uppskattar att det 2007 fanns ett 50-tal häckande par i Storbritannien[3]

NamnRedigera

Det vetenskapliga namnet Botaurus är latin för "rördrom". Det härstammar ifrån Plinius d.ä. som liknade rördrommens läte med en råmande tjur. Latinets boo betyder "skrika" eller "ryta" och taurus betyder "tjur".[8]

Äldre trivialnamn på rördrommen är träskoxe[9], myroxe[9], sjöuv[10] och rördrum.[11] "Drom" eller "drum" i namnet anses härledas från fågelns dova läte.

FolktroRedigera

Rördrommens kraftig läte har alltid väckt uppmärksamhet och gett den en speciell plats inom folktron.[9]Carl von Linné berättar 1748 att rördrommens läte av bönderna ansågs vara gastar.[källa behövs] Han påstod vidare att om rördrommen sköts men överlevde flög den rakt upp i luften tills den inte orkade mer, och föll då tillbaka till samma plats varifrån den kommit.[källa behövs] Och han ska ha påstått att rördrommens läte kom av att de blåste i vassrören.[12] Man har även trott att det blir regn om man hör rördrommen ropa mer än vanligt[9] och i Tyskland har det sagts att det blir om god skörd om man hör rördrommen tidigt på våren.[9] I delar av England har dess läte istället varslat om döden.[9] Inom medeltida medicin användes rördromsblod mot gikt.[9]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ BirdLife International 2012 Botaurus stellaris Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ [a b c] ArtDatabanken 2006-05-28. Faktablad: Botaurus stellaris – rördrom. Förf. Lars Broberg 1987. Rev. Lars Broberg 1994 & 2002. PDF[död länk]
  3. ^ [a b] The Royal Society for the Protection of Birds (2007) Bittern
  4. ^ [a b c] Tre uppländska storfåglar, C-F Lundevall i årsboken Uppland 1954
  5. ^ [a b] Nya och försvunna ryggradsdjur i Sverige, Nationellt resurscentrum för biologi & bioteknik, besökt 1 maj 2009.
  6. ^ Kenneth Bengtsson (2008) Fågelfredningens historia i Sverige, Vår fågelvärld, vol.67, nr.2, sid:22-27
  7. ^ Artdatabankens rödlista 2015
  8. ^ Joel Ellis Holloway (2003) American Bittern, Dictionary of birds of the United States: scientific and common names, Timber Press, sid.40, ISBN 0-88192-600-0, [1], läst 2009-07-10
  9. ^ [a b c d e f g] Carl-Herman Tillhagen (1978) Fåglar i folktron, LTs förlag, Stockholm, sid:308 ISBN 91-36-01184-3
  10. ^ SAOB (1969) Sjö-uv, läst 2019-03-10
  11. ^ Sven Nilsson (1858) Foglarna
  12. ^ Linné Är också en slags häger, håller sig mest vid vatten, där piprör äro, uti vilka han blås och låter som en oxe

KällorRedigera

  • Artfakta 2012-03-08. Faktablad: Botaurus stellaris – rördrom. Förf. Lars Broberg 1987. Rev. Lars Broberg 1994 & 2002. PDF
  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkarRedigera