Deutsche Marine
Deutsche Marine (Tyska marinen) är det officiella namnet för Tysklands sjöstridskrafter sedan 1990. Marinen är den minsta försvarsgrenen i Bundeswehr.
| Deutsche Marine | |
 Deutsche Marines Logotyp | |
| Datum | 1956– |
|---|---|
| Land |  Tyskland |
| Lojalitet | Tysklands försvarsmakt |
| Typ | Marinen |
| Del av | Bundeswehr (1956–) |
| Förläggningsort | Bonn, Glücksburg, Rostock |
Tidigare kallades marinen i Västtyskland allmänt för Bundesmarine men namnet var aldrig antaget officiellt. Efter Tysklands återförening fortsatte Bundesmarine att vara det återförenade Tysklands marin (formellt fortsatte det att vara Förbundsrepublikens marin). 1995 antogs officiellt namnet Deutsche Marine även Bundesmarine fortfarande används informellt.
Innehåll
HistoriaRedigera
Tyskland har genom historien gjort få försök att agera som en sjömakt. Den största satsningen på att spela en stor roll som sjömakt gjordes under kejsaren Wilhelm II som en del i upprustningen åren före första världskriget. Då skapades bland annat Reichskrigshafen i Kiel. Historiskt finns flera olika mariner från Tyskland eller delar av Tyskland.
- Reichsflotte (1848-1853)
- Marine des Norddeutschen Bundes (1866-1871)
- Kaiserliche Marine (1871-1918)
- Reichsmarine (1919-1935)
- Kriegsmarine (1935-1945)
- Bundesmarine (1955-1990) (Västtyskland)
- Volksmarine (1956-1990) (DDR)
Dagens tyska marin skapades under 1950-talet i samband med att Tyskland återmilitariserades efter andra världskriget. Under det kalla kriget fanns tre primära uppgifter. Dessa skulle uppfyllas tillsammans med Nato-länder, främst tillsammans med den danska marinen. I Östersjön skulle man säkra passagen från att tas från Warszawapaktens trupper. I Nordsjön och Nordatlanten skulle man skydda allierades transporter till Europa i händelse av krig.
I samband med Tyskland återförening blev delar av det som tidigare varit Volksmarine i Östtyskland en del av Bundesmarine. Bundesmarine tog 1995 det officiella namnet Deutsche Marine. Personal i Volksmarine övertogs och i mindre omfattning materiel. Fram till 1994 tillät inte Två plus fyra-fördraget Nato-militär att verka i det forna DDR och under en period fick det tidigare Volksmarine agera som ett eget marinkommando - Marinekommando Ost med säte i Rostock.
Efter 2000 års beslut om en reform av det tyska försvaret (Bundeswehrreform) har marinens organisation förändrats.
PersonalRedigera
Militära graderRedigera
Deutsche Marines tjänstegrader med motsvarande grader i den svenska flottan sedan 2009.[1]
| Lönegrad | Manskap | Unteroffiziere ohne Portepee Underbefäl |
Unteroffiziere mit Portepee Underofficerare |
Fachoffiziere Fackofficerare |
Officerare |
|---|---|---|---|---|---|
| A3 | Matrose Menig Gefreiter Menig 1kl |
— | — | — | — |
| A4 | Obergefreiter Menig 1kl Hauptgefreiter Vicekorpral |
— | — | — | — |
| A5 | Stabsgefreiter Korpral Oberstabsgefreiter Korpral |
Maat Sergeant | — | — | — |
| A6 | — | Obermaat Sergeant | — | — | — |
| A7 | — | Obermaat Sergeant | Bootsmann 1:e Styrman Oberbootsmann 1:e Styrman |
— | — |
| A8 | — | — | Hauptbootsmann Flaggstyrman | — | — |
| A9 | — | — | Stabsbootsmann Förvaltare Oberstabsbootsmann Flottiljförvaltare |
Leutnant Fänrik | Leutnant Fänrik |
| A10 | — | — | — | Oberleutnant Löjtnant | Oberleutnant Löjtnant |
| A11 | — | — | — | Kapitänleutnant Kapten | Kapitänleutnant Kapten |
| A12 | — | — | — | Kapitänleutnant Kapten | Kapitänleutnant Kapten |
| A13 | — | — | — | Stabskapitänleutnant Kapten | Korvettenkapitän Örlogskapten |
| A14 | — | — | — | — | Fregattenkapitän Kommendörkapten |
| A15 | — | — | — | — | Fregattenkapitän Kommendörkapten |
| A16 | — | — | — | — | Kapitän zur See Kommendör |
| B3 | — | — | — | — | Kapitän zur See Kommendör |
| B6 | — | — | — | — | Flottilenadmiral Flottiljamiral |
| B7 | — | — | — | — | Konteradmiral Konteramiral |
| B9 | — | — | — | — | Vizeadmiral Viceamiral |
OrganisationRedigera
ÖrlogsfartygRedigera
Marinen är uppdelad i två insatseskadrar (Einsatzflotille) (observera olika svensk och tysk nomenklatur) med fregatt-, korvett-, minsvepar- , robot/torpedbåts- och ubåtsflottiljer (Geschwader).
Totalt har man 15 fregatter, 5 korvetter, 20 minsvepare, 10 robot/torpedbåtar och 14 ubåtar, samt stödfartyg.
MarinflygetRedigera
- Marinefliegergeschwader 3 med Dornier Do 228 och Lockheed P-3C Orion fyrmotoriga havsövervakningsplan, som har nyligen köpts från Nederländerna.
- Marinefliegergeschwader 5: Westland Sea Lynx helikoptrar baseras bl.a. på fregatter för ubåtsjakt. Sea King helikoptrar används för sambandstjänst och för SAR.
Tidigare flögs bl.a. Breguet Atlantic, Bristol Sycamore, Dornier Do 27, Dornier Do 28, Fairey Gannet, Grumman Albatross, Hawker Sea Hawk, Lockheed F-104 Starfighter, Panavia Tornado och Sikorsky H-34.
MarinbaserRedigera
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ Annex 3 NATO Ranks (Version 12/07)[död länk] 2009-12-16