Deutsche Marine
Deutsche Marine (svenska: tyska marinen) är det officiella namnet för Tysklands sjöstridskrafter. Med en styrka på 16 196 soldater är marinen är den minsta försvarsgrenen i Bundeswehr. Tidigare kallades marinen i Västtyskland för Bundesmarine men namnet var aldrig antaget officiellt. Efter Tysklands återförening fortsatte Bundesmarine att vara det återförenade Tysklands marin. 1995 antogs officiellt namnet Deutsche Marine. Befälhavare för den tyska marinen är Vizeadmiral Jan Christian Kaack och Konteradmiral Frank Lenski.
| Deutsche Marine | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Datum | 2 januar 1956 |
| Land |  Tyskland |
| Försvarsgren | Marinen |
| Del av |  Bundeswehr |
| Struktur |
|
| Stående styrkor | 16 196 (2022)[1] |
| Högkvarter | Rostock, Tyskland |
| Webbplats | bundeswehr.de/marine |
| Befälhavare | |
| Inspekteur der Marine | Vizeadmiral Jan Christian Kaack |
| Stellv. Inspekteur der Marine | Konteradmiral Frank Lenski |
| Fartyg | |
| Fregatter | F122 Bremen F123 Brandenburg F124 Sachsen F125 Baden-Württemberg |
| Korvetter | K130 Braunschweig |
| Minröjningsfartyg | MJ332 Frankenthal |
| Skolfartyg | Gorch Fock |
| Stödfartyg | 404 Elbe 702 Berlin |
| Tankfartyg | 704 Rhön |
| Ubåtar | 212 A |
| Helikoptrar | |
| Enhetshelikoptrar | NH90 NTH Sea Lion |
| Ubåtsjakthelikoptrar | Sea Lynx Mk88A |
HistoriaRedigera
Efter Wehrmachts kapitulation den 8 och 9 maj 1945 fanns det inte längre någon tysk flotta. Under andra världskriget hade alla krigförande parter lagt ut cirka 580 000 sjöminor i europeiska vatten. Under brittiskt och amerikanskt ledarskap fortsatte därför hundratals före detta marinsoldater att tjänstgöra på sina gamla minröjningsfartyg. I början av 1950-talet hade de rensat cirka 5 600 kvadratmil i Nordsjön och 450 kvadratmil i västra Östersjön från minor. Senare upplöstes dessa grupper och gick delvis upp i Västtysklands sjögränsbevakning. I och med den tyska upprustningen återupprättade Tyskland också en flotta från och med den 2 januari 1956. I Wilhelmshaven, den kejserliga flottans tidigare krigshamn, inrättade Bundeswehr till en början ett marinutbildningskompani. Bland de första soldaterna i Bundesmarine fanns sjömän som hade kommit från sjögränsbevakningen.
Tysklands sjöstridskrafter var redan från början fast integrerade i Nato. Deras uppgift i konfrontationen med det sovjetiska östblocket var att i samarbete med de allierade flottorna, särskilt Danmarks, Norges och Storbritanniens flottor, försvara Östersjöns närmar sig och västra Östersjön samt sjövägarna i Nordsjön. Fram till slutet av 1980-talet förblev detta uppdrag oförändrat. I den första planen för fartygsbyggnad som godkändes av den tyska förbundsdagen planerades förutom tolv jagare och sex fregatter framför allt en flotta med många specialbåtar. Kärnan i den nya flottan bestod dock till en början av båtar från den tidigare flottan, som återlämnades av de tidigare krigsfienderna, och av fartyg som tyskarna köpte av sina nuvarande allierade. I december 1956 var den västtyska flottan därför redan 65 fartyg och båtar och 7 700 man stor. På 1980-talet hade den vuxit till drygt 35 000 soldater.
Efter Tysklands återförening den 3 oktober 1990 integrerades delar av DDR:s Volksmarine (folkmarin), som hade upplösts dagen innan i Bundesmarine. Nästan 2 000 soldater och yrkessoldater överfördes från den tidigare västtyska flottan. Med några få undantag skrotade eller sålde Bundeswehr dock fartyg och båtar från den östtyska flottan redan 1991. År 1995 omorganiserades flottan. Förband som var stationerade på det tidigare DDR:s territorium var nu också placerade i Nato. Därefter gav marinen också upp beteckningen Bundesmarine och kallade sig istället Deutsche Marine (tyska marinen).[2]
UppgifterRedigera
Med flottan har Bundeswehr möjlighet att kontrollera havsområden, skydda internationella sjövägar och tillsammans med andra myndigheter garantera säkerheten i det tyska havsområdet. Marinen bidrar dessutom till att uppfylla de väpnade styrkornas övriga uppgifter inom områdena ledning, kontroll och spaning.[3]
- Nationellt försvar och alliansförsvar
- Internationell krishantering
- Internationell, humanitär nöd- och katastrofhjälp
OrganisationRedigera
PersonalRedigera
Marinen har cirka 16 000 soldater, vilket gör det till det minsta vapenslaget efter flygvapnet och armén. Alla befattningar är också öppna för kvinnliga soldater om de är lämpliga för den avsedda befattningen. Totalt har flygvapnet cirka 1 700 kvinnliga soldater.[1]
StrukturRedigera
Marinekommando, Rostock
Einsatzflottille 1, Kiel
1. Korvettengeschwader, Rostock
Kommando Spezialkräfte der Marine, Eckernförde
3. Minensuchgeschwader, Kiel
Seebataillon, Eckernförde
1. Ubootgeschwader, Eckernförde
Unterstützungsgeschwader, Kiel- Marinestützpunktkommandos, Eckernförde, Kiel & Warnemünde
Einsatzflottille 2, Wilhelmshaven
2. Fregattengeschwader
4. Fregattengeschwader
Trossgeschwader
Marinestützpunktkommando Wilhelmshaven, Wilhelmshaven
Marinefliegerkommando, Nordholz
Marinefliegergeschwader 3 Graf Zeppelin, Wurster Nordseeküste
Marinefliegergeschwader 5, Wurster Nordseeküste
Marineunterstützungskommando, Wilhelmshaven
Schifffahrtmedizinisches Institut der Marine, Kronshagen
Einsatzausbildungszentrum Schadensabwehr Marine, Neustadt in Holstein
Marineschule Mürwik, Mürwik
Marineunteroffizierschule, Plön
Marineoperationsschule, Bremerhaven
Marinetechnikschule, Parow
_%E2%80%94_Abzeichen.png){kind=small}
TjänstegraderRedigera
UtrustningRedigera
FartygRedigera
| Fartyg | Typ | Aktiva | Bild |
|---|---|---|---|
| Stridsfartyg | |||
| 212 A | Attackubåt | 6[4] | 
|
| F122 Bremen | Fregatt | 8[5] | 
|
| F123 Brandenburg | Fregatt | 4[6] | _underway_in_the_Baltic_Sea_on_10_June_2008_(080610-N-3396B-067).jpg)
|
| F124 Sachsen | Fregatt | 3[7] | .jpg)
|
| F125 Baden-Württemberg | Fregatt | 4[8] | 
|
| K130 Braunschweig | Korvett | 5[9] | 
|
| MJ332 Frankenthal | Minröjningsfartyg | 10[10] | 
|
| Hjälpfartyg | |||
| 404 Elbe | Stödfaryg | 6[11] | 
|
| 702 Berlin | Stödfartyg | 3[12] | .jpg)
|
| 704 Rhön | Tankfartyg | 2[13] | |
| Gorch Fock | Skolfartyg | 1[14] | 
|
LuftfartygRedigera
| Luftfartyg | Ursprung | Typ | Variant | Bild | |
|---|---|---|---|---|---|
| Helikoptrar | |||||
| NHIndustries NH90 |  EU |
Transporthelikopter | NTH Sea Lion | 
| |
| Westland Lynx |  Storbritannien |
Ubåtsjakthelikopter | Sea Lynx Mk88A | 
| |
| Flygplan | |||||
| Dornier 228 | Tyskland |
Spaningsflygplan | 228 LM | 
| |
| Lockheed P-3 Orion |  USA |
Spaningsflygplan | P-3C | .jpg)
| |
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ [a b] ”Personalzahlen der Bundeswehr” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ueber-die-bundeswehr/zahlen-daten-fakten/personalzahlen-bundeswehr. Läst 29 mars 2022.
- ^ ”Die Geschichte der Marine” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ueber-die-bundeswehr/geschichte-bundeswehr/geschichte-marine. Läst 30 mars 2022.
- ^ ”Auftrag der Marine” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/organisation/marine/auftrag-deutsche-marine. Läst 30 mars 2022.
- ^ ”Die U-Boot-Klasse 212 A” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/u-boot-klasse-212-a. Läst 30 mars 2022.
- ^ ”Die Fregatten der Bremen-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/luebeck-f122-fregatte. Läst 30 mars 2022.
- ^ ”Die Fregatten der Brandenburg-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/brandenburg-klasse-f123-fregatte. Läst 30 mars 2022.
- ^ ”Die Fregatten der Sachsen-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/sachsen-klasse-f124-fregatte. Läst 30 mars 2022.
- ^ ”Die Fregatten der Baden-Württemberg-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/baden-wuerttemberg-klasse-f125-fregatten. Läst 30 mars 2022.
- ^ ”Die Korvetten der Braunschweig-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/korvette-k130. Läst 30 mars 2022.
- ^ ”Die Minenjagdboote der Frankenthal-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/minenjagdboot-frankenthal-klasse-mj332. Läst 30 mars 2022.
- ^ ”Die Tender der Elbe-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/elbe-klasse-404. Läst 30 mars 2022.
- ^ ”Die Einsatzgruppenversorger der Berlin-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/berlin-klasse-egv-702. Läst 30 mars 2022.
- ^ ”Die Betriebsstofftransporter der Rhön-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/rhoen-klasse-704. Läst 30 mars 2022.
- ^ ”Das Segelschulschiff "Gorch Fock"” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/segelschulschiff-gorch-fock. Läst 30 mars 2022.