Deutsche Marine

Tysklands sjöstridskrafter

Deutsche Marine (svenska: tyska marinen) är det officiella namnet för Tysklands sjöstridskrafter. Med en styrka på 15 900 soldater är marinen den minsta försvarsgrenen i Bundeswehr. Tidigare kallades marinen i Västtyskland för Bundesmarine men namnet var aldrig antaget officiellt. Efter Tysklands återförening fortsatte Bundesmarine att vara det återförenade Tysklands marin. 1995 antogs officiellt namnet Deutsche Marine. Marininspektören är Vizeadmiral Jan Christian Kaack.

Deutsche Marine
Information
Datum2 januari 1956
LandTyskland Tyskland
FörsvarsgrenMarinen
Del av Bundeswehr
Struktur
    • MarKdo
      • EAZS M
      • EinsFltl 1
      • EinsFltl 2
      • MFlgKdo
      • MOS
      • MSM
      • MTS
      • MUS
      • MUKdo
      • SchiffMedInstM
Stående styrkor15 848 (2023-01)[1]
HögkvarterRostock, Tyskland
Webbplatswww.marine.de
Befälhavare
Inspekteur der MarineVizeadmiral Jan Christian Kaack
Flygplan
SpaningsflygplanDornier 228 NG, P-3C Orion
UAV:sPhantom 4 Pro+, Puma AE II, Skeldar V-200B
Helikoptrar
RäddningshelikoptrarNH90 NTH Sea Lion, Sea King Mk41
SkolhelikoptrarH135
UbåtsjakthelikoptrarSea Lynx Mk88A
Fartyg
FregatterF122 Bremen, F123 Brandenburg, F124 Sachsen, F125 Baden-Württemberg
KorvetterK130 Braunschweig
MinröjningsfartygMJ332 Frankenthal
SkolfartygGorch Fock
Stödfartyg404 Elbe, 423 Oste, 702 Berlin
Tankfartyg704 Rhön
Ubåtar212 A
Fregatten F218 Mecklenburg-Vorpommern i tyska bukten

Historia redigera

Efter Wehrmachts kapitulation den 8 och 9 maj 1945 fanns det inte längre någon tysk flotta. Under andra världskriget hade alla krigförande parter lagt ut cirka 580 000 sjöminor i europeiska vatten. Under brittiskt och amerikanskt ledarskap fortsatte därför hundratals före detta marinsoldater att tjänstgöra på sina gamla minröjningsfartyg. I början av 1950-talet hade de rensat cirka 5 600 kvadratmil i Nordsjön och 450 kvadratmil i västra Östersjön från minor. Senare upplöstes dessa grupper och gick delvis upp i Västtysklands sjögränsbevakning. I och med den tyska upprustningen återupprättade Tyskland också en flotta från och med den 2 januari 1956. I Wilhelmshaven, den kejserliga flottans tidigare krigshamn, inrättade Bundeswehr till en början ett marinutbildningskompani. Bland de första soldaterna i Bundesmarine fanns sjömän som hade kommit från sjögränsbevakningen.

Tysklands sjöstridskrafter var redan från början fast integrerade i Nato. Deras uppgift i konfrontationen med östblocket var att i samarbete med de allierade flottorna, särskilt Danmarks, Norges och Storbritanniens flottor, försvara västra Östersjön och sjövägarna i Nordsjön. Fram till slutet av 1980-talet förblev detta uppdrag oförändrat. I den första planen för fartygsbyggnad som godkändes av den tyska förbundsdagen planerades förutom tolv jagare och sex fregatter framför allt en flotta med många specialbåtar. Kärnan i den nya flottan bestod dock till en början av båtar från den tidigare flottan, som återlämnades av de tidigare krigsfienderna, och av fartyg som tyskarna köpte av sina nuvarande allierade. I december 1956 var den västtyska flottan därför redan 65 fartyg och båtar och 7 700 man stor. På 1980-talet hade den vuxit till drygt 35 000 soldater.

Efter Tysklands återförening den 3 oktober 1990 integrerades delar av DDR:s Volksmarine (folkmarin), som hade upplösts dagen innan, i Bundesmarine. Nästan 2 000 soldater och yrkessoldater överfördes från den tidigare västtyska flottan. Med några få undantag skrotade eller sålde Bundeswehr dock fartyg och båtar från den östtyska flottan redan 1991. År 1995 omorganiserades flottan. Förband som var stationerade på det tidigare DDR:s territorium var nu också placerade i Nato. Därefter gav marinen också upp beteckningen Bundesmarine och kallade sig istället Deutsche Marine (tyska marinen).[2]

Uppgifter redigera

Med flottan har Bundeswehr möjlighet att kontrollera havsområden, skydda internationella sjövägar och tillsammans med andra myndigheter garantera säkerheten i det tyska havsområdet. Marinen bidrar dessutom till att uppfylla de väpnade styrkornas övriga uppgifter inom områdena ledning, kontroll och spaning.[3]

Organisation redigera

Personal redigera

Marinen har cirka 15 900 soldater, vilket gör det till det minsta vapenslaget efter flygvapnet och armén. Alla befattningar är också öppna för kvinnliga soldater om de är lämpliga för den avsedda befattningen. Totalt har marinen cirka 1 700 kvinnliga soldater.[1]

Struktur redigera

Tjänstegrader redigera

Manskap
Axelklaff                
Gradbeteckning Matrose Gefreiter Obergefreiter Hauptgefreiter Stabsgefreiter Oberstabsgefreiter Korporal Stabskorporal
Nato-nivå OR-1 OR-2 OR-3 OR-4
Underofficerare
Axelklaff                    
Gradbeteckning Maat Seekadett* Obermaat Bootsmann Fähnrich zur See* Oberbootsmann Hauptbootsmann Oberfähnrich zur See* Stabsbootsmann Oberstaabsbootsmann
Nato-nivå OR-5 OR-6 OR-7/OR-8 OR-8 OR-9
* Endast officersaspiranter genomgår tjänstegraderna Seekadett, Fähnrich zur See och Oberfähnrich zur See.
Officerare
Axelklaff                      
Gradbeteckning Leutnant zur See Oberleutnant zur See Kapitänleutnant Stabskapitänleutnant* Korvettenkapitän Fregattenkapitän Kapitän zur See Flottillenadmiral Konteradmiral Vizeadmiral Admiral
Nato-nivå OF-1 OF-2 OF-3 OF-4 OF-5 OF-6 OF-7 OF-8 OF-9
* Endast fackofficerare genomgår tjänstegraden Stabskapitänleutnant.

Utrustning redigera

Fartyg redigera

Fartyg Typ Aktiva Anteckningar
Stridsfartyg
212 A Attackubåt 6[4]
F123 Brandenburg Fregatt 4[5]
F124 Sachsen Fregatt 3[6]
F125 Baden-Württemberg Fregatt 4[7]
K130 Braunschweig Korvett 5[8] 5 beställda[9]
MJ332 Frankenthal Minröjningsfartyg 10[10]
Hjälpfartyg
404 Elbe Stödfartyg 6[11]
423 Oste Signalspaningsfartyg 3[12]
702 Berlin Stödfartyg 3[13]
704 Rhön Tankfartyg 2[14]
Gorch Fock Skolfartyg 1[15]

Luftfartyg redigera

Luftfartyg Ursprung Typ Variant Aktiva Anteckningar
Flygplan
Boeing P-8 Poseidon   USA Spaningsflygplan P-8A 0[16] 5 beställda[16]
Dornier 228   Tyskland Spaningsflygplan 228 NG 2[17]
Lockheed P-3 Orion   USA Spaningsflygplan P-3C 8[17] Ersätts av P-8A Poseidon[18]
Helikoptrar
NHIndustries NH90   Europa Ubåtsjakthelikopter
Search and Rescue
MRHF Sea Tiger
NTH Sea Lion
0[19]
18[20]
31 beställda[19]
 
Westland Lynx   Storbritannien Ubåtsjakthelikopter Mk88A 22[17] Ersätts av NH90 MRFH Sea Tiger[19]
Westland Sea King   Storbritannien Search and Rescue Mk41 14[17] Ersätts av NH90 NTH Sea Lion[19]
Skolflygplan och helikoptrar
Airbus Helicopters H135   Europa Pilotutbildning 1[21]
UAV:s
DJI Phantom 4   Kina Spaningsdrönare Pro+ 29[22][23]
Aerovironment RQ-20 Puma   USA Spaningsdrönare AE II 6[24]
UMS Skeldar V-200   Sverige Spaningsdrönare V-200B 0[25] 6 beställda[25]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] ”Personalzahlen der Bundeswehr” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ueber-die-bundeswehr/zahlen-daten-fakten/personalzahlen-bundeswehr. Läst 17 mars 2023. 
  2. ^ ”Die Geschichte der Marine” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ueber-die-bundeswehr/geschichte-bundeswehr/geschichte-marine. Läst 30 mars 2022. 
  3. ^ ”Auftrag der Marine” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/organisation/marine/auftrag-deutsche-marine. Läst 30 mars 2022. 
  4. ^ ”Die U-Boot-Klasse 212 A” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/u-boot-klasse-212-a. Läst 30 mars 2022. 
  5. ^ ”Die Fregatten der Brandenburg-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/brandenburg-klasse-f123-fregatte. Läst 30 mars 2022. 
  6. ^ ”Die Fregatten der Sachsen-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/sachsen-klasse-f124-fregatte. Läst 30 mars 2022. 
  7. ^ ”Die Fregatten der Baden-Württemberg-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/baden-wuerttemberg-klasse-f125-fregatten. Läst 30 mars 2022. 
  8. ^ ”Die Korvetten der Braunschweig-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/korvette-k130. Läst 30 mars 2022. 
  9. ^ ”Neunte Korvette K130 jetzt in der Bauendphase” (på tyska). bundeswehr-journal. https://www.bundeswehr-journal.de/2022/neunte-korvette-k130-jetzt-in-der-bauendphase/. Läst 30 juni 2022. 
  10. ^ ”Die Minenjagdboote der Frankenthal-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/minenjagdboot-frankenthal-klasse-mj332. Läst 30 mars 2022. 
  11. ^ ”Die Tender der Elbe-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/elbe-klasse-404. Läst 30 mars 2022. 
  12. ^ ”Die Flottendienstboote der Oste-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/flottendienstboot-oste-klasse-423. Läst 30 juni 2022. 
  13. ^ ”Die Einsatzgruppenversorger der Berlin-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/berlin-klasse-egv-702. Läst 30 mars 2022. 
  14. ^ ”Die Betriebsstofftransporter der Rhön-Klasse” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/rhoen-klasse-704. Läst 30 mars 2022. 
  15. ^ ”Das Segelschulschiff "Gorch Fock"” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/ausruestung-technik-bundeswehr/seesysteme-bundeswehr/segelschulschiff-gorch-fock. Läst 30 mars 2022. 
  16. ^ [a b] ”Boeing Awarded Contract for Five P-8A Aircraft for Germany” (på engelska). Boeing. 28 september 2021. https://boeing.mediaroom.com/news-releases-statements?item=130931. Läst 14 mars 2022. 
  17. ^ [a b c d] ”Marinekommando Jahresbericht 2021” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/resource/blob/5264806/84d869f1eb01ee2246f5e713d027894a/marinekommando-jahresbericht-2021-data.pdf#page=72. Läst 29 juni 2022. 
  18. ^ ”Deutschland bestellt fünf Seefernaufklärer P-8A Poseidon” (på tyska). Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/de/organisation/marine/aktuelles/deutschland-bestellt-seefernaufklaerer-p8a-poseidon-5102350. Läst 20 juni 2022. 
  19. ^ [a b c d] ”16. Bericht des Bundesministeriums der Verteidigung zu Rüstungsangelegenheiten Teil 1” (på tyska). Bundesministerium der Verteidigung. https://www.bmvg.de/resource/blob/5536600/e30866858da147e1b88c687e902df964/20221205-download-16-bericht-des-bmvg-zu-ruestungsangelegenheiten-data.pdf. Läst 9 december 2022. 
  20. ^ ”Serienauslieferung des Sea Lion abgeschlossen” (på tyska). Bundeswehr. 1 februari 2023. https://www.bundeswehr.de/de/organisation/ausruestung-baainbw/aktuelles/serienauslieferung-des-sea-lion-abgeschlossen-5576398. Läst 5 februari 2023. 
  21. ^ ”Training für Marine-Hubschrauber mit EC135” (på tyska). Europäische Sicherheit & Technik. https://esut.de/2021/08/meldungen/29120/marine-hubschrauber-mit-ec135/. Läst 29 juni 2022. 
  22. ^ ”Neue Planungen zu bewaffneten und bewaffnungsfähigen Drohnen” (på tyska). Deutscher Bundestag. https://dserver.bundestag.de/btd/19/010/1901082.pdf. Läst 1 juli 2022. 
  23. ^ ”DroneWatch: 24 neue (Klein)Drohnen für die Marine” (på tyska). Augen geradeaus!. https://augengeradeaus.net/2018/04/dronewatch-24-neue-kleindrohnen-fuer-die-marine/. Läst 1 juli 2022. 
  24. ^ ”Drohnensystem Puma AE II für die deutsche Marine” (på tyska). bundeswehr-journal. https://www.bundeswehr-journal.de/2018/drohnensystem-puma-ae-ii-fuer-die-deutsche-marine/. Läst 1 juli 2022. 
  25. ^ [a b] ”Hubschrauberdrohnen für die Korvetten der Marine”. Bundeswehr. https://www.bundeswehr.de/resource/blob/5256870/6cbadf1f7b81f5da9093fbbc4c700459/40-hubschrauberdrohnen-fuer-die-korvetten-der-marine-data.pdf. Läst 2 juli 2022. 

Externa länkar redigera