Axel Rappe (1884–1945)

svensk friherre och generalmajor
(Omdirigerad från Axel Rappe (1884-1945))

Axel Oscar Rappe, född 22 juni 1884 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 31 oktober 1945 i Karlstad, var en svensk friherre och militär; generalmajor 1938.

Axel Rappe
Född22 juni 1884[1][2]
Stockholm[2]
Död31 oktober 1945[2] ​eller ​31 augusti 1945[3]
Karlstad[2], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidArtilleri- och ingenjörhögskolan,
Krigshögskolan,
SysselsättningMilitär
Befattning
Stabschef (1928–1930)
Stabschef, Östra arméfördelningen (1930–1931)
Regementschef (1936–1938)
Regementschef (1938–1940)
Chef för försvarsstaben (1939–1941)
Inspektör för artilleriet (1941–1941)
Militärbefälhavare för Bergslagens militärområde (1942–1944)
FöräldrarAxel Rappe[1]
Anna Sandahl
SläktingarSigne Rappe-Welden (syskon)[2]
Herdis Rappe (syskon)
Utmärkelser
Frihetskorsets 2. klass (1918)[4]
Riddare av Nordstjärneorden (1934)
Kommendör av 1:a klass av Svärdsorden (1939)
Frihetskorsets 1. klass med kraschan (1941)[5]
Kommendör av 1. klass av Vasaorden (1944)
Tyska örnens orden
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden
Fjärde graden av Meschidie-orden
Storkorset av Finlands Lejons orden
Redigera Wikidata

Rappe var son till Axel Rappe (1838–1918) och Anna Sandahl (1855–1946). Hans farfar var landshövdingen Axel Ludvig Rappe och hans farfars far var ryttmästare. Han gifte sig 1923 med Gurli Mathilde Malmström (född 1888).[6]

Biografi

redigera

Rappe var underlöjtnant vid Svea artilleriregemente (A 1) 1904 och studerade vid Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) 1906–1907. Han blev löjtnant 1907, och studerade vid Krigshögskolan (KHS) 1908–1910 innan han blev aspirant vid Generalstaben 1911–1913.[6] Rappe var tillsammans med Carl Bennedich en av de politiserande officerarna som särskilt månade om Sveriges försvar under försvarsstriden 1911–1914.[7] Han var lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1914–1918, blev kapten 1917 innan han tog avsked ur svenska armén 1918. Han deltog samma år i Finska inbördeskriget, var överstelöjtnant vid finska generalstaben och stabschef vid östarmén.[6] Rappe var stabschef åt Ernst Löfström och var bland annat med i slaget om Viborg samt utarbetade en befästningsplan för Karelska näset, det nya Finlands första egentliga försvarsplan.[7]

Rappe blev kapten vid Svea artilleriregemente (A 1) 1918, var verksam som lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1922–1928, blev kapten vid generalstaben 1927, major 1928 och var stabschef vid militärbefälhavaren för Övre Norrland 1928–1930. Rappe var stabschef vid Östra arméfördelningen 1930–1931, överstelöjtnant vid generalstaben 1931, avdelningschef vid generalstabens centralavdelning 1931–1935, blev överste vid generalstaben 1935, var chef för Göta artilleriregemente (A 2) 1936–1938. 1938 utnämndes han till generalmajor och var chef för Svea artilleriregemente (A 1) 1938–1940. Han var ställföreträdande chef för Försvarsstaben 1940–1941, inspektör för artilleriet 1940, chef för Artilleristabskåren 1941 samt militärbefälhavare i V.militärområdet 1942–1944.[6]

Han var ledamot av Fälttjänstreglementskommittén 1927, ordförande 1935–1937, militär sakkunnig i 1930 års försvarskommission. Rappe blev ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1932. Han författare till ett antal skrifter samt ett flertal broschyrer och uppsatser i facktidskrifter och dagspress.[6] 1923 lät han trycka en pamflett med titeln Sveriges läge - en krigspolitisk studie; i denna uttryckte han en önskan om ett samgående mellan Finland och Sverige. Rappe kom att ingå i en grupp unga militärer som grundade tidskriften Ny Militär Tidskrift, se Antingen-Eller-gruppen.[7]

Utmärkelser

redigera

Svenska utmärkelser

redigera

Utländska utmärkelser

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Axel O Rappe, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 6 P-Sheldon, vol. 6, Albert Bonniers Förlag, 1949, s. 219, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Axel O Rappe, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7547, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ s. 4, läs online, läst: 10 oktober 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kunniamerkkikeräilijän opas, Gummerus, 2006, s. 58, ISBN 952-92-0033-1.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1943. Stockholm: Norstedt. 1940. sid. 677. Libris 10335454. https://runeberg.org/vemardet/1943/0677.html 
  7. ^ [a b c] Artéus, Gunnar, red (1996). Svenska officersprofiler under 1900-talet. Stockholm: Militärhögsk. Libris 7762137. ISBN 91-87072-19-X [sidnummer behövs]
  8. ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden, I:a kl. i Sveriges statskalender 1940bih
  9. ^ Riddare av Kungl. Svärdsorden. i Sveriges statskalender 1931bih
  10. ^ Kommendörer av Kungl. Vasaorden, I:a kl. i Sveriges statskalender 1945bih
  11. ^ Riddare av Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1931bih
  12. ^ Riddare av Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1940bih
  13. ^ [a b c] Nr 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Sveriges statskalender 1940
  14. ^ [a b c d] Chef för armén. i Sveriges statskalender 1942
  15. ^ Nr 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Sveriges statskalender 1925
  16. ^ Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 231 
  17. ^ Sveriges statskalender för året 1918. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1918. sid. 282 
  18. ^ Nr 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Sveriges statskalender 1921
  19. ^ Fjärde militärområdet. i Sveriges statskalender 1945
  20. ^ Sveriges statskalender för året 1935. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1935. sid. 246 
  21. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1944. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1944. sid. 294. https://books.google.se/books?id=nXQ5AQAAIAAJ&printsec=frontcover&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 
  22. ^ N:r 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Svensk rikskalender 1908
  23. ^ N:r 1. Kungl. Svea artilleriregemente. i Svensk rikskalender 1909
Företrädare:
Olof Thörnell
Sveriges försvarsstabschef
1939–1941
Efterträdare:
Samuel Lars Åkerhielm