Bengt Tamfeldt

en svensk generalmajor och militärbefälhavare

Bengt Gustaf Tamfeldt,[1] född 26 mars 1931 i Linköpings församling i Östergötlands län,[2] död 15 augusti 2023 i Askims distrikt i Västra Götalands län,[3] var en svensk militär.

Bengt Tamfeldt
Information
Född26 mars 1931
Linköpings församling i Östergötlands län, Sverige
Död15 augusti 2023 (92 år)
Askims distrikt i Västra Götalands län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1954–1991
GradGeneralmajor
BefälGotlands militärkommando,
Bergslagens militärområde

Biografi

redigera

Tamfeldt avlade officersexamen vid Krigsskolan 1954 och utnämndes samma år till fänrik vid Svea trängkår.[4] Han befordrades till löjtnant 1956 och studerade vid Krigshögskolan 1960–1962, varpå han befordrades till kapten 1963.[5] Han befordrades till major i Generalstabskåren 1970[4] och var chef för Personalavdelningen i Sektion 3 i Försvarsstaben 1971–1975,[6][7] befordrad till överstelöjtnant 1972. Han var bataljonschef vid Livregementets grenadjärer 1975–1977, varpå han befordrades till överste 1977 och var utbildningschef där 1977–1979[4] tillika chef för Närkebrigaden.[källa behövs] Han befordrades till överste av första graden 1979 och var chef för Sektion 3 i Planeringsledningen i Försvarsstaben 1979–1980.[8][9] År 1980 befordrades Tamfeldt till generalmajor,[4] varefter han var chef för Gotlands militärkommando 1980–1983 och befälhavare för Bergslagens militärområde 1983–1991.[10]

Bengt Tamfeldt invaldes som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1980.[4]

Bengt Tamfeldt var son till köpmannen Carl Larsson och dennes hustru Karin Larsson. Han gifte sig 1955 med Katarina Olai[4] (1930–2015).[11]

Utmärkelser

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ I folkbokföringen skriven som Tamfelt.
  2. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  3. ^ ”Bengt Tamfelt”. Ratsit AB. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230827222703/https://www.ratsit.se/19310326-Bengt_Gustaf_Tamfelt_Hovas/DIuttrCBdyemfKowLI9KYPNd1MW1tB0SesLiNrtOflk. Läst 27 augusti 2023. 
  4. ^ [a b c d e f] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 187. ISBN 91-630-4181-2 .
  5. ^ Salander Mortensen, Jill, red (1996). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1997. Stockholm: Norstedts. sid. 1104 .
  6. ^ Sveriges statskalender 1975. Stockholm: Liber Förlag. 1975. sid. 100. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59465/gupea_2077_59465_1.pdf .
  7. ^ Sveriges statskalender 1976. Stockholm: Liber Förlag. 1976. sid. 90. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59618/gupea_2077_59618_1.pdf .
  8. ^ Sveriges statskalender 1980. Stockholm: Liber Förlag. 1980. sid. 93. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59644/gupea_2077_59644_1.pdf .
  9. ^ Sveriges statskalender 1981. Stockholm: Liber Förlag. 1981. sid. 97. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59700/gupea_2077_59700_1.pdf .
  10. ^ Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 91. ISBN 978-91-980878-8-8 .
  11. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, DVD-ROM (Sveriges Släktforskarförbund 2021).
  12. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 68 (digital avbildning).