Marita Ulvskog

svensk politiker och journalist

Marita Elisabet Ulvskog, född Ström 4 september 1951 i Luleå,[3] är en svensk politiker (socialdemokrat) och före detta journalist och chefredaktör. Hon var tidigare civilminister (1994–1996) och kulturminister (1996–2004) i socialdemokratiska regeringar, partisekreterare för socialdemokraterna 2004–2009 samt ordinarie riksdagsledamot 1998–2009, invald för Dalarnas läns valkrets[1][2]. 2009–2019 var hon Europaparlamentariker.

Marita Ulvskog

Marita Ulvskog 2014.

Mandatperiod
2009–2014
2014–2019
Valkrets Sverige

Mandatperiod
1998–2002
2002–2006
2006–2009
Valkrets Dalarnas län[1]
Uppdrag i riksdagen
Tidigare uppdrag[2]
ordinarie ledamot
suppleant i utrikesnämnden

Tid i befattningen
1996–2004
Statsminister Göran Persson
Företrädare Margot Wallström
Efterträdare Leif Pagrotsky

Tid i befattningen
1994–1996
Statsminister Ingvar Carlsson
Företrädare Inger Davidson
Efterträdare Jörgen Andersson

Född 4 september 1951 (73 år)
Luleå församling, Norrbottens län
Politiskt parti Socialdemokratiska arbetarepartiet
Yrke journalist, partisekreterare
Webbplats socialdemokraterna.se

Biografi

redigera

Ulvskog är uppväxt i en arbetarfamilj i Norrbotten. Som ung var hon medlem i bland annat FNL-grupperna som engagerade sig mot USA:s krig i Vietnam, i Clarté och i KFML.[4]

Tidig politisk karriär

redigera

I en intervju i Dagens Nyheter 1997 beskrev Ulvskog hur hon upplevde det borgerliga segerruset i Stockholmsnatten efter den socialdemokratiska valförlusten 1976: ”Det kändes nästan som en statskupp”[5]. Efter denna förlust blev hon medlem i det socialdemokratiska partiet.

Hon var under ett antal år Ingvar Carlssons pressekreterare när han var vice statsminister och därefter statsminister. Hon var chefredaktör och ansvarig utgivare för tidningen Dala-Demokraten från 1990 till 1994.[6]

Statsråd

redigera

I oktober 1994 utsågs Marita Ulvskog till civilminister, tillika konsumentminister, av Ingvar Carlsson. Bland annat lade hon fram den första konsumentpolitiska propositionen efter det svenska EU-inträdet och hon ledde den priskommission som skulle verka för att hålla nere prisökningarna. Hon inledde det långvariga utrednings- och propositionsarbete som slutligen resulterade i att ingen längre föds in i Svenska kyrkan och att den statskyrkoordning som gällt alltsedan Gustav Vasa upphörde.

I mars 1996 utsågs Ulvskog till kulturminister när Göran Persson blev statsminister. Hösten samma år lade hon fram propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:67) som var den första heltäckande kulturpropositionen sedan riksdagen beslutade om 1974 års kulturpolitik. De kulturpolitiska målen fick en tidsenligare utformning men grunden var densamma: Kultur för alla. I åtta budgetpropositioner, från 1996 till 2003, följde sedan en rad reformer, bland annat införandet av en bibliotekslag som fastslår alla medborgares rätt till ett folkbibliotek, fri entré till statliga museer, nya tryggare anställningsformer för skådespelare, ett nytt barnboksstöd, sänkt bokmoms, fler konstnärsgarantier, nya pengar till filmen osv. Som kulturminister lade hon även fram ett antal propositioner rörande mediepolitiken och stärkandet av public service. Hon ansvarade även för teknikskiftet från analog till digital distribution av television i marknätet. Hon tillsatte en utredning om ägarkoncentration på mediemarknaden som bland annat föreslog att undantaget i konkurrenslagstiftningen gällande medieföretag skulle tas bort. På den punkten lyckades hon dock inte få en blocköverskridande majoritet i riksdagen och valde därför att inte lägga fram någon proposition.

Partisekreterare

redigera

Efter arton år i regeringskansliet – tio av dem som statsråd – tillträdde Marita Ulvskog den 10 september 2004 som socialdemokratisk partisekreterare, och efterträdde därmed Lars Stjernkvist. Hon lämnade samtidigt posten som kulturminister, tog även sin riksdagsplats i aktiv besittning, fick plats i utrikesnämnden och utsågs till ledamot av grundlagsutredningen som avslutade sitt arbete i januari 2009.

Europaparlamentariker

redigera
 
Marita Ulvskog i Västerås (2009)

Våren 2009 lämnade Marita Ulvskog posten som partisekreterare sedan hon blivit Socialdemokraternas toppnamn i Europaparlamentsvalet 2009. Hon blev invald och utsedd till delegationsledare för de svenska socialdemokraterna i Europaparlamentet. Under de tre första åren av mandatperioden 2009–2014 var Marita Ulvskog vice ordförande i Gruppen progressiva socialdemokrater,[7] den näst största partigruppen i EU-parlamentet. Hon var ordinarie ledamot i industriutskottet, krisutskottet och suppleant i utskottet för miljö och hälsa. Som vice ordförande hade hon uppdraget att samordna miljö-, industri- och transportutskotten.

Efter att hon blev omvald i Europaparlamentsvalet 2014 tjänstgjorde hon bland annat som vice ordförande (och tillförordnad ordförande) i sysselsättnings- och sociala utskottet i EU-parlamentet,[8][9] där hon bland annat ledde förhandlingarna om det så kallade utstationeringsdirektivet och regelverket mot cancerogena ämnen i arbetsmiljöer. Under en period var hon även verksam i Europaparlamentets handelsutskott. Hon var ledamot av transportutskottet från 2018.[8][10] Hon var även vice ordförande i EU-parlamentets Palestinadelegation och ersättare i USA-delegationen.[8]

Sedan 2017 var hon vice ordförande i Europeiska Socialdemokratiska partiet (ESP/PES). 2018 blev hon ordförande i Olof Palmes internationella center.[11]

Ulvskog kandiderade inte för omval till Europaparlamentet 2019.[12]

Ställningstaganden

redigera

Ulvskog anses tillhöra vänsterfalangen inom Socialdemokraterna och har en uttalat EU-kritisk profil. Hon röstade dock för Lissabonfördraget.

Hon tog en hård debatt om bonusarna i näringslivet 1996 då hon upptäckt att dåvarande Astrachefen Håkan Mogren fått högre bonus trots att företaget gjort ett sämre resultat.

Efter avslöjandet att medlemmar inom Liberala ungdomsförbundet (LUF) via falsk identitet loggat in på Socialdemokraternas intranät strax innan valet 2006 jämförde Ulvskog dåvarande folkpartiledaren Lars Leijonborg med en våldtäktsman som skyller sina övergrepp på offret, men detta uttalande tog hon senare tillbaka.[13][14]

Privatliv

redigera

Marita Ulvskog är sedan 1973 gift med läraren Mats Ulvskog (född 1945).[15][16]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Ulvskog var invald som ordinarie ledamot i Sveriges riksdag för Dalarnas läns valkrets. Valkretsen framgår av Sveriges riksdags protokoll 1998/99:1 (§ 2), 2002/03:1 (§ 2) respektive 2006/07:1 (§ 2).
  2. ^ [a b] ”Marita Ulvskog (S)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Marita-Ulvskog_d7c32336-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55/. Läst 7 januari 2022. 
  3. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  4. ^ Irene Beertema (11 september 2004). ”Jag funderade några minuter”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article233362.ab. Läst 20 maj 2009. 
  5. ^ ”Människan i ministern: "Maktlös vill jag inte vara". Marita Ulvskog: Det är viktigt för den som har ett politiskt uppdrag att fortsätta vara något av en opinionsbildare”. DN.SE. 22 juli 1997. https://www.dn.se/arkiv/politik/manniskan-i-ministern-maktlos-vill-jag-inte-vara-marita-ulvskog-det-ar-viktigt-for-den-som-har-ett/. Läst 22 mars 2021. 
  6. ^ ”Dala-Demokraten” (på engelska). eurotopics.net. https://www.eurotopics.net/en/148474/dala-demokraten. Läst 27 juni 2023. 
  7. ^ ”Marita Ulvskog – 7:e valperioden”. europarl.europa.eu. https://www.europarl.europa.eu/meps/sv/96672/MARITA_ULVSKOG/history/7#detailedcardmep. Läst 27 juni 2023. 
  8. ^ [a b c] ”8:e valperioden | Marita ULVSKOG | Ledamöter | Europaparlamentet”. www.europarl.europa.eu. 4 september 1951. https://www.europarl.europa.eu/meps/sv/96672/MARITA_ULVSKOG/history/8. Läst 27 juni 2023. 
  9. ^ ”Löner och villkor i fokus inför EU-toppmötet”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/l%C3%B6ner-och-villkor-i-fokus-inf%C3%B6r-eu-toppm%C3%B6tet-1.4825822. Läst 21 november 2017. 
  10. ^ Bodensjö, Heidi (19 april 2018). ”Ulvskog: Jag ska fortsätta driva Jens frågor”. Tidningen Proffs. https://www.tidningenproffs.se/nyhet/2018/04/ulvskog-jag-ska-fortsatta-driva-jens-fragor/. Läst 21 januari 2024. 
  11. ^ Palmecenter (25 april 2018). ”Marita Ulvskog ny ordförande för Palmecentret”. Olof Palme International Center. Arkiverad från originalet den 27 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230627092558/https://www.palmecenter.se/marita-ulvskog-ny-ordf/. Läst 27 juni 2023. 
  12. ^ ”Ulvskog lämnar EU-parlamentet”. Västerbottens-Kuriren. 16 oktober 2018. https://www.vk.se/2018-10-16/ulvskog-lamnar-eu-parlamentet. Läst 21 januari 2024. 
  13. ^ Daniel Alling & Mats Ericsson (6 september 2006). Alliansen avvaktar med kommentarer. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071001000500/http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=932331. 
  14. ^ Tomas Ramberg (23 september 2006). Ulvskog: Vi blev försvarare av allt vi hade gjort. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://web.archive.org/web/20070930224729/http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=949891. 
  15. ^ Bröllopsringen – en kvinnosak Aftonbladet 9 juni 2005. Åtkomst 27 maj 2014.
  16. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Inger Davidson
Sveriges civilminister
1994–1996
Efterträdare:
Jörgen Andersson
Företrädare:
Margot Wallström
Sveriges kulturminister
1996–2004
Efterträdare:
Leif Pagrotsky
Företrädare:
Margareta Winberg
Sveriges vice statsminister
2003–2004
Efterträdare:
Lars Engqvist
Företrädare:
Lars Stjernkvist
Socialdemokraternas partisekreterare
2004–2009
Efterträdare:
Ibrahim Baylan