Öppna huvudmenyn

Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd

Ej att förväxla med Europeiska rådets ordförande.

Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, även känt som EU-ordförandeskapet, ansvarar för att leda och sammankalla Europeiska unionens råd, en av Europeiska unionens institutioner bestående av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat. Ordförandeskapet roterar var sjätte månad mellan medlemsstaterna på lika villkor, så att alla medlemsstater innehar ordförandeskapet lika ofta. Rådet leds av den rådsmedlem som företräder den medlemsstat som utövar ordförandeskapet, utom i rådet för utrikes frågor, där istället Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik är ordförande.[1]

Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd
Nuvarande
Österrike Österrike
sedan 1 juli 2018
SäteBryssel, Belgien
Utses avEuropeiska rådet fastställer turordningen
MandatperiodSex månader, roterar på lika villkor mellan regeringarna
Förste innehavareBelgien Belgien
Inrättat1 januari 1958

Europeiska rådet fastställer med kvalificerad majoritet turordningen mellan medlemsstaterna och närmare bestämmelser om hur ordförandeskapet i rådet ska organiseras.[2] Sedan den 1 januari 2007 innehas ordförandeskapet av tre medlemsstater i taget för en period av 18 månader. Inom varje grupp roterar ordförandeskapet, så att varje medlemsstat får inneha det under sex månader. Under denna tid ska de andra två medlemsstaterna i samma grupp bistå ordförandeskapet i dess arbete.[3]

Innehåll

HistoriaRedigera

 
Banderoll vid riksdagen under svenska ordförandeskapet 2009.

Belgien var den första medlemsstaten att inneha ordförandeskapet i det som numera är Europeiska unionens råd. Ordförandeskapet inrättades den 1 januari 1958 i samband med upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. Under de första åren roterade ordförandeskapet mellan de sex ursprungliga medlemsstaterna i alfabetisk ordning efter deras namn på respektive originalspråk. 1973 ägde den första utvidgningen rum då Danmark, Irland och Storbritannien anslöt sig till samarbetet. Under 1980-talet tillkom även Grekland, Portugal och Spanien. 1993 övergick rotationen från att basera sig på alfabetisk ordning till en osystematisk ordning. 2007 infördes ett nytt system för att öka kontinuiteten i ordförandeskapet. Det nya systemet innebar att medlemsstaterna tre och tre skulle inneha ordförandeskapet för en period av 18 månader.[3]

Fram till 2009 hade ordförandeskapet det politiska ansvaret för alla politikområden på europeisk nivå och spelade en central roll i antagandet av beslut på högsta politiska nivå inom unionen. Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, minskade betydelsen av ordförandeskapet genom inrättandet av en egen ordförande för Europeiska rådet. Samtidigt fick rådet för utrikes frågor en egen ordförande, Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medan övriga rådskonstellationer behöll det tidigare systemet med roterande ordförandeskap. Eftersom det nya fördraget trädde i kraft mitt i Sveriges ordförandeskap fasades de nya bestämmelserna in gradvis fram till den 1 januari 2010.

Sammansättning och funktionssättRedigera

Ordförandeskapet i rådet för utrikes frågor
Nuvarande
   Federica Mogherini (PES)
sedan 1 november 2014
SäteBryssel, Belgien
Nomineras avEuropeiska rådet
Utses av
MandatperiodFem år, som kan förnyas
Förste innehavare
Inrättat1 december 2009

I alla konstellationer utom rådet för utrikes frågor leds rådet av den rådsmedlem som företräder den medlemsstat som utövar det halvårsvisa roterande ordförandeskapet.[4] Rådet för utrikes frågor leds istället av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik.[5] Enligt fördraget om Europeiska unionen ska ordförandeskapet för andra konstellationer än utrikes frågor rotera mellan rådsmedlemmarna på lika villkor, så att alla medlemsstater innehar ordförandeskapet lika ofta.[6][7] De exakta bestämmelserna antas av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet.[2] Sedan den 1 januari 2007 innehas ordförandeskapet av tre medlemsstater i taget för en period av 18 månader. Medlemsstaterna ska sättas samman av rådet i sådana grupper med hänsyn till deras ”olikartade karaktär” och geografiska spridning. Inom varje grupp roterar ordförandeskapet, så att varje medlemsstat får inneha det under sex månader. Under denna tid ska de andra två medlemsstaterna i samma grupp bistå ordförandeskapet i dess arbete.[8] Turordningen mellan medlemsstaterna fram till och med den 31 december 2030 är fastställd av rådet. Senast den 31 december 2029 måste rådet fastställa turordningen från och med den 1 januari 2031.[9][10]

Varje ordförandeskap brukar synliggöra och marknadsföra sig genom en särskild webbplats, en logotyp samt genom att arrangera en konstnärlig utsmyckning i foajén i Justus Lipsius-byggnaden, där rådet håller till, i Bryssel.

Ordförandeskapet i rådet för utrikes frågorRedigera

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 leds rådet för utrikes frågor inte av den rådsmedlem som företräder den medlemsstat som utövar ordförandeskapet, utan istället innehas ordförandeskapet av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik.[5] Den höga representanten leder förhandlingarna i rådet och förväntas driva arbetet framåt. Han eller hon är även första vice ordförande i Europeiska kommissionen och spelar därför en central politisk roll inom unionen, i synnerhet i utformningen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.

Den höga representanten utses av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet efter godkännande av Europeiska kommissionens ordförande.[11] I egenskap av ledamot av kommissionen utfrågas och väljs den höga representanten av Europaparlamentet i samband med varje utnämning av en ny kommission.

Ordförandeskapet i kommittéer och arbetsgrupperRedigera

Ordförandeskapet i rådets kommittéer och andra förberedande organ innehas normalt av en företrädare för ordförandeskapet i den konstellation som det förberedande organet tillhör.[12] Det finns dock några förberedande organ med ständiga ordförande. För följande förberedande organ väljs ordföranden av rådet: ekonomiska och finansiella kommittén, sysselsättningskommittén, kommittén för socialt skydd, militära kommittén, kommittén för ekonomisk politik, kommittén för finansiella tjänster, militära kommitténs arbetsgrupp och uppförandekodgruppen (företagsbeskattning). För följande förberedande organ innehas ordförandeskapet av rådets generalsekretariat: säkerhetskommittén, arbetsgruppen för information, arbetsgruppen för e-lagstiftning, samordningskommittén för kommunikations- och informationssystem, arbetsgruppen för kodifiering av lagstiftningen och juristlingvistgruppen.[13][14]

Funktioner och befogenheterRedigera

Ordförandeskapets främsta uppgift är att leda och driva arbetet framåt i Europeiska unionens råd, inklusive dess kommittéer och arbetsgrupper. Detta innefattar bland annat att sammankalla till sammanträden, upprätta föredragningslistor samt att utarbeta beslutsunderlag. Ordförandeskapet tillsammans med Europeiska kommissionen och den höga representanten spelar en central roll i internationella förhandlingar. Ordförandeskapet har också till uppgift att medla i förhandlingarna inom rådet och att företräda rådet i förhandlingarna med till exempel Europaparlamentet och Europeiska kommissionen.[15] Det finns därför sällan utrymme för ordförandeskapet att driva en egen linje i de politiska frågorna; dess uppgift är istället att försöka nå enighet inom rådet.[1]

Vid varje halvårsskifte presenterar stats- eller regeringschefen från den medlemsstat som utövar det halvårsvisa roterande ordförandeskapet sitt politiska program för Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Europeiska regionkommittén. I slutet av denna period sammanfattar stats- eller regeringschefen ordförandeskapets arbete. Rådets ordförande har även möjlighet att närvara vid andra sammanträden. Europaparlamentet har också en kontinuerlig dialog med den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik.[1]

I praktiken består ordförandeskapets uppgifter av att fortsätta förhandlingarna om de frågor som har övertagits från det föregående ordförandeskapet. Uppskattningsvis 80 procent av alla ärenden inom rådet är relaterade till tidigare beslut, förslag från kommissionen eller redan fastslagna prioriteringar. Ordförandeskapet har dock en möjlighet att lyfta upp frågor som det vill belysa och ge mer utrymme för. På så sätt kan ordförandeskapet i viss mån påverka den politiska agendan.[1]

Lista över ordförandeskapetRedigera

År 1:a halvåret 2:a halvåret
1958   Belgien   Västtyskland
1959   Frankrike   Italien
1960   Luxemburg   Nederländerna
1961   Belgien   Västtyskland
1962   Frankrike   Italien
1963   Luxemburg   Nederländerna
1964   Belgien   Västtyskland
1965   Frankrike   Italien
1966   Luxemburg   Nederländerna
1967   Belgien   Västtyskland
1968   Frankrike   Italien
1969   Luxemburg   Nederländerna
1970   Belgien   Västtyskland
1971   Frankrike   Italien
1972   Luxemburg   Nederländerna
1973   Belgien   Danmark
1974   Västtyskland   Frankrike
1975   Irland   Italien
1976   Luxemburg   Nederländerna
1977   Storbritannien   Belgien
1978   Danmark   Västtyskland
1979   Frankrike   Irland
1980   Italien   Luxemburg
1981   Nederländerna   Storbritannien
1982   Belgien   Danmark
1983   Västtyskland   Grekland
1984   Frankrike   Irland
1985   Italien   Luxemburg
1986   Nederländerna   Storbritannien
1987   Belgien   Danmark
1988   Västtyskland   Grekland
1989   Spanien   Frankrike
1990   Irland   Italien
1991   Luxemburg   Nederländerna
1992   Portugal   Storbritannien
1993   Danmark   Belgien
1994   Grekland   Tyskland
1995   Frankrike   Spanien
1996   Italien   Irland
1997   Nederländerna   Luxemburg
1998   Storbritannien   Österrike
1999   Tyskland   Finland
2000   Portugal   Frankrike
2001   Sverige   Belgien
2002   Spanien   Danmark
2003   Grekland   Italien
2004   Irland   Nederländerna
2005   Luxemburg   Storbritannien
2006   Österrike   Finland
2007   Tyskland   Portugal
2008   Slovenien   Frankrike
2009   Tjeckien   Sverige
2010   Spanien   Belgien
2011   Ungern   Polen
2012   Danmark   Cypern
2013   Irland   Litauen
2014   Grekland   Italien
2015   Lettland   Luxemburg
2016   Nederländerna   Slovakien
2017   Malta   Estland
2018   Bulgarien   Österrike
2019   Rumänien   Finland
2020   Kroatien   Tyskland
2021   Portugal   Slovenien
2022   Frankrike   Tjeckien
2023   Sverige   Spanien
2024   Belgien   Ungern
2025   Polen   Danmark
2026   Cypern   Irland
2027   Litauen   Grekland
2028   Italien   Lettland
2029   Luxemburg   Nederländerna
2030   Slovakien   Malta

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] ”Ordförandelandet i EU leder och organiserar arbetet”. EU-upplysningen. 1 januari 2013. http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/Ministerradet/Ordforandeskapet-i-EU/. Läst 20 juni 2013. 
  2. ^ [a b] ”Artikel 236 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 153. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  3. ^ [a b] ”Artikel 1 i Europeiska rådets beslut av den 1 december 2009 om utövande av rådets ordförandeskap (2009/881/EU)”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 50. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0881. 
  4. ^ ”Artikel 16 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 24. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  5. ^ [a b] ”Artikel 18.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 26. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  6. ^ ”Artikel 16.9 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 24. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  7. ^ ”Artikel 1.4 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 36. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  8. ^ ”Artikel 1 i Europeiska rådets beslut av den 1 december 2009 om utövande av rådets ordförandeskap (2009/881/EU)”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 50. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0881. 
  9. ^ ”Council rotating presidencies: decision on revised order” (på engelska). Europeiska unionens råd. 26 juli 2016. http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2016/07/26-council-rotating-presidencies-revised-order/. Läst 26 juli 2016. 
  10. ^ ”Rådets beslut (EU) 2016/1316 av den 26 juli 2016 om ändring av beslut 2009/908/EU om fastställande av genomförandeåtgärder för Europeiska rådets beslut om utövande av rådets ordförandeskap och om ordförandeskapet för rådets förberedande organ”. EUT L 42, 2.8.2016, s. 42-44. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32016D1316. 
  11. ^ ”Artikel 18.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 26. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  12. ^ ”Artikel 2 i Europeiska rådets beslut av den 1 december 2009 om utövande av rådets ordförandeskap (2009/881/EU)”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 50. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0881. 
  13. ^ ”Bilaga III i rådets beslut av den 1 december 2009 om fastställande av genomförandeåtgärder för Europeiska rådets beslut om utövande av rådets ordförandeskap och om ordförandeskapet för rådets förberedande organ (2009/908/EU)”. EUT L 322, 9.12.2009, s. 34. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0908. 
  14. ^ ”Förteckning över rådets förberedande organ” (på engelska). Europeiska unionens råd. 18 januari 2016. http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-5183-2016-INIT/en/pdf. Läst 26 juli 2016. 
  15. ^ ”Artikel 26 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 50. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 

Externa länkarRedigera

  EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.