En rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder enligt en gemensam rättsordning. Definierande drag är självständiga domstolar och en verkställande offentlig makt som verkar inom ramen för positiv rätt tillkommen genom en allmänt vedertagen metod. Ordet rättsstat är först känt från Robert von Mohl som satte det i motsats till polisstat.[1] Rättsstaten kan även beskrivas som den enskildes rättsskydd mot staten själv eller övergrepp från staten.

En rättsstat innebär frihet från godtycke för den enskilde: Varje enskilt fall behandlas i enlighet med ett etablerat regelverk. Däremot behöver detta regelverk inte uppfylla några särskilda krav på att vara demokratiskt eller rättvist. En demokrati förutsätter således en rättsstat, men en rättsstat behöver inte vara en demokrati.

För att säkerställa frånvaro av godtycke i behandlingen av den enskilde ställs vanligen vissa mer preciserade krav på en rättsstat. Exempel inkluderar att den anklagade i en rättegång betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats (oskuldspresumtion) och att rättegångar skall vara öppna. Likaså ställs krav på en lagbunden och rättssäker offentlig förvaltning på den statliga och kommunala förvaltningsnivån.[2] I den senaste ändringen av förvaltningslagen återfinns numera flera rättsstatliga principer som offentlig förvaltning måste beakta, bland annat i §§ 5-8.

Rättsstat kan även vara ett begrepp för en form av konstituerande av en stat, där nationalstaten är en annan form. Rättsstaten konstitueras med en gemensam rätt, till skillnad från nationalstaten som konstitueras på en gemensam nation.

Rättsstaten brukar också skiljas från polisstaten, där ordningsmakten är total, och anarkin, där ingen ordningsmakt finns.[3]

Sveriges regering har beskrivit hur den ser på definitionen av rättsstatsprincipen: "Rättsstatsprincipen innebär att ingen får stå ovanför eller utanför lagen, att staten och statsorganen är skyldiga att följa gällande rätt och att det finns garantier mot missbruk av statsmakten. Förutom formell legalitet som innebär att lagar följs krävs dessutom att lagar stiftas och tillämpas utan diskriminering och med respekt för individens värdighet och mänskliga rättigheter. Det krävs likhet inför lagen och ett oberoende och fungerande rättsväsende som alla har tillgång till, rätt att få anklagelser om brott utredda och prövade inom en rimlig tid i en rättvis rättegång inför en oberoende och opartisk domstol, samt förbud mot godtyckligt frihetsberövande. Ett fungerande rättsväsende kräver okorrumperade poliser och åklagare, oberoende advokater, en obunden och opartisk domarkår, samt att domstolarnas beslut efterlevs." (Skr. 2007/08:109 s. 16). Rättsstatens principer finns i den svenska rättsordningen uttryckta i regeringsformen (RF). I 1 kapitlet 1 § 3 st. framgår att all offentlig makt utövas under lagarna, vilket beskriver den offentliga maktens normbundenhet och legalitetsprincipens värde. I RF 1 kap. 9 § fastställs att "Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet". Detta brukar även beskrivas som objektivitetsprincipen och utgör en hörnsten i rättsstatsbegreppet. Rättssäkerhet, framförallt ett förbud mot retroaktiv straff- och skatterättslig lagstiftning framgår av RF 2:10: "Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Vad som föreskrivs här om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott." I regeringsformens andra kapitel återfinns även, under rättssäkerhet, rätten till fri och rättvis prövning, liksom grundläggande fri- och rättigheter.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ ”Robert von Moh”. Kleines Glossar zur Revolution von 1848. Kuhlmann-Geschichtsspiele. http://www.ghkuhlmann.de/1848/Glossar/PE32.html.  (tyska)
  2. ^ Sannerholm, Richard (2020) Rättsstaten Sverige: Skandaler, kriser, politik, Timbro förlag
  3. ^ Ström, Pär (2004). ”Storebror har blivit automatisk och digital”. Svensk Tidskrift (3-4). Arkiverad från originalet den 18 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071018031113/http://www.atomerochbitar.se/press/press-05-04.html. Läst 7 oktober 2007.  Arkiverad 18 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.