Säkert ursprungsland
Ett säkert ursprungsland är ett land som myndigheterna i någon av medlemsstaterna inom Europeiska unionen anser är säkert för asylsökande. Dess medborgare antas därför i allmänhet inte ha asylskäl.[1][2] Enligt asylprocedurdirektivet har asylsökande från säkra ursprungsländer fortfarande rätt till en rättssäker och enskild prövning av sina asylskäl, men asylprövningen kan ske enligt ett påskyndat förfarande.[3] Bestämmelserna får tillämpas endast för de egna medborgarna i det säkra ursprungslandet eller statslösa personer som tidigare har haft sin hemvist där.[2]
Varje medlemsstat ska enligt asylprocedurdirektivet fastställa närmare regler och föreskrifter för tillämpningen av säkra ursprungsländer i sin nationella lagstiftning.[2] Det är upp till varje medlemsstat att, i enlighet med de kriterier som anges i direktivet, fastställa en lista över säkra ursprungsländer. Denna lista ska meddelas Europeiska kommissionen och uppdateras löpande mot bakgrund av utvecklingen i de angivna ursprungsländerna.[4]
Enligt asylprocedurdirektivet får ett land betraktas som ett säkert ursprungsland endast om det inte förekommer någon förföljelse, tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller hot på grund av urskillningslöst våld till följd av en väpnad konflikt. Enligt direktivet ska särskilt följande beaktas vid denna bedömning:[5]
- Ursprungslandets lagar och förordningar och tillämpningen av dessa
- Ursprungslandets tillämpning av Europakonventionen, internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och/eller Förenta nationernas konvention mot tortyr
- Ursprungslandets tillämpning av principen om non-refoulement i enlighet med flyktingkonventionen
- Förekomsten av ett rättssäkert system med effektiva rättsmedel mot överträdelser av dessa rättigheter och friheter
Enligt protokollet om asyl för medborgare i Europeiska unionens medlemsstater ska unionens medlemsstater betraktas som säkra ursprungsländer i förhållande till varandra för alla rättsliga och praktiska syften som rör asylärenden. I regel ska medlemsstaterna därför inte pröva asylansökningar som lämnas in av personer som är medborgare i någon av de andra medlemsstaterna. Protokollet föreskriver dock att medlemsstaterna, som ett undantag från denna huvudregel, får pröva asylansökningar som lämnas in av personer som är medborgare i medlemsstater som är föremål för ett artikel 7-förfarande.[6] Även tredjeländer som beviljats kandidatstatus efter att ha uppfyllt det politiska kriteriet av Köpenhamnskriterierna anses som regel vara säkra ursprungsländer.[7] Europeiska kommissionen föreslog i september 2015 att samtliga kandidatländer skulle föras in på en gemensam lista över säkra ursprungsländer för hela unionen.[8][9] Detta förslag drogs tillbaka i juni 2019 till förmån för ett nytt förslag som istället innebär en ändring av asylprocedurdirektivet.[10][11]
Lista över säkra ursprungsländer redigera
Totalt 20 medlemsstater har valt att använda sig av begreppet säkert ursprungsland. Nedan anges de säkra ursprungsländer som dessa medlemsstater har anmält till Europeiska unionens asylbyrå.[7][12] Resterande medlemsstater har valt att inte fastställa några säkra ursprungsländer. Notera att frånvaron av ett land på listan över säkra ursprungsländer inte nödvändigtvis betyder att landet anses vara icke-säkert, utan det kan också bero på att det låga antalet asylsökande från landet i fråga har gjort att den inte har upptagits på listan.
I vissa undantagsfall omfattas endast vissa delar av nedannämnda länders territorier som säkra ursprungsländer och i andra fall tillämpas inte heller bestämmelserna för asylsökande som är kvinnor och/eller HBTQ-personer.
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ ”Safe country of origin” (på engelska). Europeiska kommissionen. https://ec.europa.eu/home-affairs/pages/glossary/safe-country-origin_en. Läst 17 januari 2022.
- ^ [a b c] ”Artikel 36 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd”. EUT L 180, 29.6.2013, s. 80. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013L0032.
- ^ ”Artikel 31.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd”. EUT L 180, 29.6.2013, s. 78–79. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013L0032.
- ^ ”Artikel 37 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd”. EUT L 180, 29.6.2013, s. 80. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013L0032.
- ^ ”Bilaga I i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd”. EUT L 180, 29.6.2013, s. 87. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32013L0032.
- ^ ”Protokoll 24 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 304–305. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ [a b] ”‘Safe country of origin’ concept in EU+ countries” (på engelska). Europeiska unionens asylbyrå. https://easo.europa.eu/sites/default/files/publications/EASO-situational%20update-safe%20country%20of%20origin-2021.pdf. Läst 17 januari 2022.
- ^ ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU och om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd och om ändring av direktiv 2013/32/EU”. Europeiska kommissionen. 9 september 2015. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:a5874209-56cc-11e5-afbf-01aa75ed71a1.0021.02/DOC_1&format=PDF. Läst 17 januari 2022.
- ^ ”Bilaga till förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU och om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd och om ändring av direktiv 2013/32/EU”. Europeiska kommissionen. 9 september 2015. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:a5874209-56cc-11e5-afbf-01aa75ed71a1.0021.02/DOC_2&format=PDF. Läst 17 januari 2022.
- ^ ”Tillbakadragande av kommissionens förslag (2019/C 210/07)”. EUT C 210, 21.6.2019, s. 13–14. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52019XC0621(01).
- ^ ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU”. EUR-Lex. 13 juli 2016. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:2c404d27-4a96-11e6-9c64-01aa75ed71a1.0022.02/DOC_1&format=PDF. Läst 17 januari 2022.
- ^ ”Säkert ursprungsland”. Migrationsverket. 19 juli 2021. https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Sakert-ursprungsland.html. Läst 28 juni 2023.
|
EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |