Alfabetisk lista över svenska kungligheter

Wikimedia-listartikel

I denna lista är svenska kungliga personer från och med den förste historiskt säkre kungen Erik Segersälls regering i slutet av 900-talet inkluderade, inklusive de kungliga ingifta. Alfabetiseringen sker på officiella förnamnet, ställning, årtal och eventuella regentnummer, med alla andra förnamn, tillnamn, områden, patronymika och ättenamn obeaktade. De namn som, med början under 1900-talet, har registrerats enligt lag med viss stavning anges så, men sorteras under gängse standard, såsom Carl under Karl, Christina under Kristina.

Sveriges stora riksvapen
Riksdag och åhörare är inbjudna 1898 till Stockholms slott för den sedvanliga öppningshögtiden i Rikssalen och tal av kung Oskar II med kungakronan på huvudet och sittande på silvertronen från 1650. Prinsarna bär sina mindre kronor. Drottning Sofia och övriga kungliga damer syns uppe på den s.k. Drottningläktaren, balkongen framme till höger. Ceremonien avskaffades 1974.

Kungar sorteras för sig, prinsar för sig och så vidare, och ord som prins och prinsessa används i en vidare betydelse för kungabarnen och även för andra som kan anses ha tillhört kungafamiljerna, utan hänsyn tagen till officiella titlar under äldre tidevarv. Hertigtitlar har satts ut bara där det hjälper med identifikationen.

Några personer med utländska titlar har länge vistats i Sverige som medlemmar av kungahuset utan att ha svenska titlar, varav tre också fick sina gravar i landet: den danska änkedrottningen Mechtild av Holstein, Gustav Vasas dotterson Gustav av Sachsen-Engern-Westfalen och Gustav II Adolfs moster Agnes av Holstein-Gottorp. Dessa är emellertid exkluderade i den här listan.

Barn som avled innan deras far blev kunglig i Sverige genom tillträde på den svenska tronen, såsom några av Kristian I:s, eller som föddes efter en kunglig faders frånträde från tronen, såsom två av Erik XIV:s, har i regel också uteslutits. Till detta har några undantag gjorts för vissa mer historiskt intressanta pretendenter.

Ett fåtal olänkade namnhänvisningar anges också där detta ansetts nödvändigt.

A redigera

B redigera

C redigera

D redigera

E redigera

F redigera

G redigera

H redigera

I redigera

J redigera

K redigera

L redigera

M redigera

N redigera

O redigera

R redigera

S redigera

T redigera

U redigera

V W redigera

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Birger Nerman Sveriges konungar och drottningar genom tiderna AB Svensk Litteratur, Stockholm 1952 s. 129
  2. ^ Åke Ohlmarks Sveriges hundra konungar Biblioteksböcker, Stockholm 1956 s. 80
  3. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 14
  4. ^ Ås i Nordisk familjebok (första upplagan, 1894) (äldre former Aos och Aas; jfr Aros), s. 461.
  5. ^ Herman Lindqvist Historien om alla Sveriges drottningar Norstedts, Stockholm 2006 s. 34
  6. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 9
  7. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 14 & 16
  8. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 13
  9. ^ Carl Georg Starbäck Berättelser ur Swenska Historien, Andra delen Norrköping 1860 s. 91
  10. ^ [a b] Wilhelm Karl von Isenburg Stammtafeln zur Geschichte der Europäischen Staaten II Marburg 1965 tabell nr 77
  11. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 16
  12. ^ Lars O. Lagerqvist & Nils Åberg Litet lexikon över Sveriges regenter Vincent förlag, Boda kyrkby 2004 ISBN 91-87064-43-X s. 18
  13. ^ Lars O. Lagerqvist Sverige och dess regenter under 1000 år Bonniers Stockholm 1982 s. 111
  14. ^ Lindberg, Markus i Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003 ISBN 91-85908-52-5 s. 72, 74 & 80
  15. ^ Ahnlund, Nils i Historisk tidskrift 1945 s. 332-351