Öppna huvudmenyn

Leijonhufvud (adelsätt)

Svensk adlig familj
Se även: Leijonhufvud

Leijonhufvud, månghövdad svensk uradlig ätt härstammande från Selaön i Södermanland, med den första kända medlemmen "Christiern i Brunzebierghe", som köpte jord i Medelvalla på Selaön 1356.[2] En annan påstådd stamfader är Gudmar Månsson (Hjorthuvud) till Lo. Det har också sagts att de skulle härstamma från en dotter till den svenske kungen Valdemar Birgerssons utomäktenskaplige son med Jutta av Danmark, varför det första vapnet först visade tre leoparder (som ingick i Danmark riksvapen fram till 1819), senare utbytta till tre lejonhuvuden.

Leijonhufvud
Adliga ätten Leijonhufvuds vapen tillika stamvapen för utgrenade ätter i högre värdighet
Känd sedan1356
Ursprunguradel härstammande från Selaön i Södermanland
AdladSvensk uradel
FramståendeAbraham Kristiernsson (Leijonhuvud)
Utgrenad iLewenhaupt och friherrliga ätten Leijonhufvud (nedan)
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1625
Gradadlig ätt nr 23
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1651 [1]
Friherrliga ätten Leijonhufvud
Upphöjd1651 på Stockholms slott av drottning Kristina
StamfarGustaf Leijonhufvud
HuvudmanLenart Walter Leijonhufvud (Född 1929)
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1652
Gradfriherrlig ätt nr 26
Länk URLSida på riddarhuset.se
Drottning Margareta, andra gemål till kung Gustav I

Fogden Kristiern Gregersson (Leijonhufvud), skrev sig till gården Brunsberg på Selaön. Hans son Abraham Kristiernsson (Leijonhuvud) (1400-talet) är den förste som omtalas som riksråd. En av hans sondöttrar, Margareta Eriksdotter var gift med Gustav Vasa. Hennes yngre bror Sten Eriksson Leijonhufvud upphöjdes i friherrligt stånd vid Erik XIV:s kröning 1561, och ätten delades i två grenar, en adlig och en friherrlig, den senare nämnd Leijonhufvud af Gräfsnäs.[2]

Den friherrliga ätten erhöll grevlig värdighet 1568, samma dag Sten Eriksson Leijonhufvud avled, och hans änka Ebba Lilliehöök fick följande år bekräftelse härpå. Redan greve Sten Eriksson Leijonhufvuds barn började skriva sig Lewenkopf, snart utbytt mot Lewenhaupt.[2]

Den adliga ätten Leijonhufvud utgjordes av ättlingar till Sten Eriksson Leijonhufvuds äldre bror Abraham Eriksson Leijonhufvud d.ä. vilken avled 1556. Dennes sonson Abraham Leijonhufvud blev 1610 friherre (Leijonhufvud af Nynäs). Denna gren utdog dock med stiftaren 1618. Släkten introducerades på Riddarhuset 1625 som ätt nummer 23 i den dåvarande riddarklassen.

Friherrliga ätten LeijonhufvudRedigera

Abrahams halvbror, landshövdingen Gustaf Leijonhufvud upphöjdes 1651 i friherrligt stånd, och någon adlig ätt fanns då inte längre, för alla Gustaf Leijonhufvuds syskon var redan döda och barnlösa. Ätten introducerades som friherrlig ätt nummer 26 på riddarhuset 1652.[2]

Ätten Leijonhufvuds nuvarande (2003) huvudman är förre banktjänstemannen, friherre Axel Leijonhufvud (född 1921) i Linköping. Dennes släkting Erik Leijonhufvud (född 1939) äger och bebor Sveriges äldsta ännu bebodda profanbyggnad, Göksholms slott.

Några medlemmarRedigera

 
Sofie Adlersparre född Leijonhufvud

ReferenserRedigera

  1. ^ Runeberg
  2. ^ [a b c d] Svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna band IV, s 545.