Ingeborg av Danmark (svensk prinsessa)

prinsessa av Danmark och Sverige

Ingeborg Charlotta Carolina Fredrike Lovisa av Danmark, född 2 augusti 1878 i Köpenhamn, död 11 mars 1958 i Stockholm, var en dansk och svensk prinsessa, dotter till Fredrik VIII av Danmark och drottning Louise (dotter till Karl XV) och gift med sin mors kusin prins Carl av Sverige (son till Oscar II), 1897.

Ingeborg av Danmark
Prinsessan Ingeborg på 1920-talet.
Prinsessa av Sverige och Norge
Hertiginna av Västergötland
Gemål Prins Carl (1861-1951)
Barn Margaretha
Märtha
Astrid
Carl
Personnamn Ingeborg Charlotta Carolina Fredrike Lovisa
Far Fredrik VIII av Danmark
Mor Louise av Sverige
Född 2 augusti 1878
Charlottenlunds slott, Köpenhamn, Danmark Danmark
Död 11 mars 1958 (79 år)
Stockholm, Sverige Sverige
Begravd Kungliga begravningsplatsen

BiografiRedigera

Tidiga år som dansk prinsessaRedigera

 
Prinsessan Ingeborgs födelseort, Charlottenlunds slott, norr om Köpenhamn.

Prinsessan Ingeborg av Danmark föddes den 2 augusti 1878 på sina föräldrars sommarresidens, Charlottenlunds slott, beläget vid stranden av Öresund 10 kilometer norr om Köpenhamn på ön Själland i Danmark.[1] Hon var det femte barnet och den andra dottern till kronprins Fredrik och kronprinsessan Louise av Danmark.[1] Hennes far var den äldsta sonen till kung Christian IX och drottning Louise av Danmark, medan hennes mor var den enda dottern till kung Karl XV och drottning Louise av Sverige och Norge.

I motsats till den vanliga praxis i den tid, där de kungliga barnen uppfostrades av guvernanter, uppfostrades barnen av kronprinsessan Louise själv. Prinsessan Ingeborg och hennes syskon fick en privat utbildning som präglades av kristen dominans, och var kännetecknad av stränghet, plikt och ordning. Kronprinsessan Louise beskrivs som en "god husmor av borgerlig typ" och ska ha varit sträng men omsorgsfull. Familjen levde ett tillbakadraget liv och hade tack vare arvet efter Louises morföräldrar mycket god ekonomi.

Förlovning och vigselRedigera

Det var länge en offentlig hemlighet, att kronprinsessan Louise ville få en av sina döttrar gift med någon ur det svenska kungahuset, och detta lyckades också. I maj 1897 förlovades prinsessan Ingeborg med sin mors kusin, Prins Carl, hertig av Västergötland. De gifte sig den 27 augusti 1897 i Christiansborgs slottskyrka i Köpenhamn. Äktenskapet var arrangerat. Vid guldbröllopet 1947 sade maken, att deras fäder hade arrangerat äktenskapet, och vid middagen tillade Ingeborg själv: "Jag gifte mig med en fullständig främling!". De tillbringade bröllopsresan i Tyskland.

Vid ankomsten till Sverige gjorde hon succé. Äktenskapet sågs genast som positivt från allmänt håll eftersom Ingeborg var dotterdotter till den populäre Karl XV. Ingeborg blev också omtyckt bland både familj och allmänhet i Sverige, för sitt glada, humoristiska och informella sätt. Kung Oscar kallade henne familjens "lilla solstråle".

Prinsessa i SverigeRedigera

 
Prinsessan Ingeborg tillsammans med sin make prins Carl. Fotografi från 1920-talet.
 
Prinsessan Ingeborg med de två äldsta döttrarna Märtha och Margaretha (1905).

Det sades om henne att av alla utländska prinsessor ingifta i det svenska kungahuset var hon den som skulle ha passat bäst till svensk drottning. Under de första tio åren i Sverige, från sitt giftermål 1897 till Gustav V:s tronbestigning 1907, uppfyllde hon också drottningens roll vid officiella ceremonier. Hennes representationsplikter blev många, eftersom drottning Sofia vid denna tid sällan visade sig offentligt och kronprinsessan Victoria tillbringade sin mesta tid utomlands för sin hälsas skull. Hon blev en populär medelpunkt i sällskapslivet för sin slagfärdighet och spirituella konversation, och ansågs utföra representationen värdigt men samtidigt publikvinnande. År 1908 åtföljde hon och hennes make prins Wilhelm till hans bröllop med Maria Pavlovna i Sankt Petersburg, där Ingeborg hade möjlighet att träffa sin faster änkekejsarinnan Maria Fjodorovna och sin kusin tsar Nikolaus II av Ryssland.

Hennes och Carls relation beskrevs som harmonisk, och de levde ett intimt och informellt familjeliv med sina barn: de kallades allmänt "den lyckliga familjen". Barnen uppfostrades enkelt och praktiskt och fick lära sig också enkla hushållsuppgifter: bland deras leksaker fanns en riktig spis, där de också fick laga riktig mat. Ingeborg ska ha lättat upp stämningen i umgänget med makens officerskolleger och deras fruar med sitt smittande glada humör. Vid de ekonomiska svårigheter paret genomgick 1922–1924, på grund av att den danska bank där hon placerat sitt fädernearv oväntat gick omkull, berömdes hon för sitt positiva sätt. Ingeborg var intresserad av sport, bland annat skridskoåkning. Vid bilutställningen i Stockholm 1903 gjorde hon tillsammans med kronprinsen en spontan demonstrationstur runt arenan med en bil från Scania. Ingeborgs främsta intresse var familjelivet och genom de många tidningsreportagen från hennes hemliv blev hon känd som maka och mor och var länge den populäraste medlemmen av det svenska kungahuset.

År 1905 föreslogs Ingeborg och Carl till norskt kungapar då unionen med Sverige blev upplöst, men Carl avböjde erbjudandet. I stället blev hennes bror vald till norsk monark. Ingeborg ska ha hanterat den besvärliga situationen som både dansk och svensk prinsessa under tiden för unionsupplösningen väl. Som medlem av svenska kungahuset och syster till både norska och danska monarken kunde hon jämna ut misstämningen mellan de tre kungahusen efter krisen. Politiskt hade Ingeborg liberala intressen och sympatiserade med samförståndsorientering mot mitten. Hon ogillade Hammarskjölds regering, var emot regeringen Edéns avgång och fördömde 1918 "de konservativa tidningarnas hetsartiklar". Under andra världskriget 1940–1945 mörklade hon det fönster i sin bostad på Hovslagargatan 5 som vette mot den tyska legationen i Stockholm, en demonstration som blev allmänt uppmärksammad. Hon var ordförande för Sällskapet Barnavård från dess tillkomst till sin död.

AnfäderRedigera

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik Karl Ludvig av Holstein-Beck
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm av Beck-Glücksburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Friederike, grevinna av Schlieben
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian IX av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl II av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise Karolina av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik VIII av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelm av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Caroline av Nassau-Usingen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Arvprins Fredrik av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise Charlotta av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin
 
 
 
Ingeborg av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl XIV Johan
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Oscar I
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Drottning Desideria
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Karl XV
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eugène de Beauharnais
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Josefina av Leuchtenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Augusta av Bayern
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Sverige
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilhelm I av Nederländerna
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik av Nederländerna
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelmine av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lovisa av Nederländerna
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik Vilhelm III av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Luise av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Mecklenburg-Strelitz
 
 
 

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Montgomery-Massingberd, Hugh, red (1977) (på engelska). Burke's Royal Families of the World. "Volume 1: Europe & Latin America". London: Burke's Peerage Ltd. sid. 71. ISBN 0-85011-023-8 

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera