Bjälboätten

Bjälboätten och Folkungaätten är sentida benämningar på en medeltida svensk släkt

Bjälboätten och Folkungaätten är sentida benämningar på en medeltida svensk släkt, som länge tillhörde den svenska makteliten, med centrum i Östergötland och på gården Bjälbo nära Skänninge. Till Bjälboätten räknas en del av de agnatiska ättlingarna till Bengt snivil (1100-talet). Han hade tre kända söner, Birger, Magnus och Karl. Flera medlemmar av ätten var lagmän, biskopar, jarlar och sedermera kungar av Sverige eller Norge. Ättens medlemmar är inte att förväxla med folkungar, en politisk gruppering av stormän och tronpretendenter från framförallt Uppland, som gjorde flera uppror mot kungaättens centralstyre.

Bjälboätten (Folkungaätten)
Ett av Bjälboättens heraldiska vapen, vars utförande återkommit i flera ättlingars vapen och i Sveriges riksvapen
Kyrktornet i Bjälbo nära Skänninge, där Birger jarls mor Ingrid Ylva sägs ha haft en vävkammare, känd som "Ylvas valv"
UrsprungBjälbo, Östergötland
StamfarBengt snivil
AdladSvensk uradel
FramståendeBirger Brosa och Birger jarl
Utgrenad iBjälboättens lagmansgren, Bjälboättens oäkta gren, Bjälboättens Valdemarsgren
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1300-talet
SvärdssidanErik Valdemarsson d.y.
Birger jarls vapensköld.

Bjälboätten dog ut i slutet av 1300-talet med Erik Valdemarsson d.y.

Vapnet redigera

Vapnet med ett gyllene lejon på tre strängar på blå sköld förekom med viss variation inom ätten, ofta med en tre gånger styckad (senare ibland ginstyckad) sköld, vilka återfinns som strängar bakom lejonet i Birger jarls sköld, och som bildar bakgrund till flera andra vapen med lejon inom Bjälboätten, och möjligen härleds ur ett vapen skall ha förts av flera medlemmar inom den Erikska ätten. Detta vapen med bara de tre strängarna, kan även ses på gravtäcket från Holmger Knutssons gravtäcke från 1400-talet,[1] där täckets heraldiskt högra sköld visar tre smala bjälkar (strängar), vilka uppvisar likhet med en vapenbild på ett av Knut Långes mynt.[2][3][4]

Bjälboättens vapen är också än idag en del i Sveriges riksvapen med ett gyllene lejon ovanpå strömmar av silver i huvudsköldens andra och tredje fält.

Namnet Bjälboätten redigera

Namnet Bjälboätten är ett sentida konventionellt namn, syftande på gården Bjälbo nära Skänninge, som var ättens maktcentrum och det tidigast kända godset i dess ägo. Tidigare kallades den vanligen Folkungaätten i historievetenskaplig, särskilt medeltidsgenealogisk, litteratur, men Bjälboätten anses i dag av medeltidshistoriker vara lämpligare; när medeltida källor nämner "folkungar" handlar det om upproriska stormän, ofta i opposition mot Bjälboätten. "Folkung" betyder 'ättling till Folke', och namnet Folkungaätten förklarades vara efter stamfadern Folke Filbyter, som emellertid efter Sture Bolins forskning inte längre anses kunna säkerställas som historisk person. Beteckningen Folkungaätten infördes 1616 av Johannes Messenius som hämtade uppgifterna om härstamning från Folke Filbyter från en i senare avskrift bevarad 1400-talskälla.[5] Val mellan benämningarna baseras på historievetenskapliga konventioner, egentligen stipulativa definitioner. De kan alltså varken vara rätt eller fel, bara mer eller mindre lämpliga. Konventionerna har uppstått därför att det inte fanns något samtida namn för släkten.

Idén att "folkungar" ursprungligen närmast skulle vara en partibeteckning framfördes först av Rolf Pipping som hans personliga uppfattning, vilken senare stöddes av Erik Lönnroth. Uppfattningen bygger på jämförelser med norska och isländska förhållanden och de där förekommande beteckningarna kuvlungar, ribbungar och sturlungar med flera. Erikskrönikan, författad mellan 1250 och 1319, kallar folkungarna för folkunga rote, det vill säga en grupp eller ett parti inom det svenska högfrälset på 1200-talet. Ännu in på tidigt 1900-tal har begreppet använts om avdelning i politiskt parti. [6]

Släkten brukar indelas i ett antal grenar, men med Bjälboätten avses oftast den gren som utgick från Birger jarl och i ett antal generationer från och med Birgers son Valdemar Birgersson kom att inneha kungamakten.

Svenska kungar och drottningar av Bjälboätten redigera

Kungar, samtliga härstammade från Birger jarl:

Drottningar:

Släktträd redigera

Bjälboättens kungliga gren redigera

 
Kung Magnus Ladulås heraldiska vapen. Blasonering: "Ett upprest gående krönt lejon i guld över tre ginbalkar i silver på blå sköld bestrött med röda hjärtan".

Endast den kungliga grenen har medtagits. Sidogrenar, liksom döttrar och ej till vuxen ålder levande söner, har markerats med brutna linjer. Kungar och regerande drottningar har markerats med fetstil. Personer med osäker historisk existens har markerats med frågetecken.

 
 
 
 
 
Folke Filbyter?
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ingevald Folkesson?
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Folke den tjocke?
 
Ingegärd Knutsdotter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bengt snivil?
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Birger brosa
 
Magnus Minnesköld
 
Ingrid Ylva
 
Karl Döve
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Eskil Magnusson
 
Karl Magnusson
 
Bengt Magnusson
 
Birger jarl
 
Ingeborg Eriksdotter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Valdemar Birgersson
 
Magnus Ladulås
 
Helvig av Holstein
 
Erik Birgersson
 
Bengt Birgersson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Birger Magnusson
 
Erik Magnusson
 
Ingeborg Håkansdotter
 
Valdemar Magnusson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Magnus Eriksson
 
Blanka av Namur
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Magnusson
 
Håkan Magnusson
 
Margareta
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Olof III

Bjälboättens Valdemarsgren redigera

 
Bjälboättens Valdemarsgren: förde i sin vapensköld tre leoparder stolpvis, eftersom kung Valdemar Birgersson valde att ta sin mors vapensköld med de danska leoparderna.
 
 
 
 
 
Kung Valdemar Birgersson av Sverige
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Erik Valdemarsson
(d. 1261)
 
 Ingeborg
grevinna av Holstein 
 
Erik Valdemarsson d.ä.
 
Marina
g Rudolf von Diepholz
 
Rikissa
drottning av Polen
g Przemyslaw II av Polen
 
Katarina
död 1283
 
Margareta
Nunna
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Valdemar Eriksson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Erik Valdemarsson d.y.
 
 
 

Bjälboättens lagmansgren redigera

 
Bjälboättens lagmansgren: Ett upprest gående lejon i guld över tre strängar i silver balkvis på blå sköld (tinkturer osäkra).
 
 
 
 
 
 
 
Magnus Minnesköld (se ovan)
 
Ingrid Ylva (se ovan)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bengt Magnusson (se ovan)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Magnus Bengtsson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Margareta
 
Bengt Magnusson
 
Sigrid den fagra
 
Ulfhild Magnusdotter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Magnus Bengtsson
 
Ingeborg Bengtsdotter
 
Ramborg Bengtsdotter
 
Katarina Bengtsdotter

Bjälboättens oäkta gren redigera

 
Bjälboättens oäkta gren: förde fler liknande vapen, ett av dem med tre gånger ginstyckad sköld i guld och rött.



 
 
 
 
 
 
 
Birger jarl (se ovan)
 
okänd kvinna
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Gregers Birgersson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Knut Gregersson
 
Magnus Gregersson, tre giften:
1 Ragnhild Erlandsdotter (Finstaätten)
2 Ingegärd Filipsdotter (Rumbyätten)
3 dotter till Karl Tjälfvesson (Fånöätten)
 
Karl Gregersson
 
N Gregersotter, gift med
Filip Ingevaldsson (Örnsparre)
 
N Gregersdotter, möjligen mor till
drotsen Mats Kettilmundsson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Peter Magnusson
 
Gregers Magnusson
drots 2 ggr 1330-talet
 
Ingeborg Magnusdotter
g Karl Dansson (Stjärnbjälke)
 
Margareta Magnusdotter
Nunna i Sko kloster
 
Kristina Magnusdotter
domina Cristina
 
Knut Magnusson
predikarbroder i Sigtuna
 
Karl Magnusson
 
Johan Magnusson
lagman
 
Helena Magnusdotter
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Magnus Gregersson
svensk ståthållare i Skåne
lagman i Uppland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bengt Karlsson
 
Filip Karlsson
slottsfogde, riksråd
 
Ingegärd Johansdotter
g Trotte Pedersson (Eka)
g Henrik Reventlow
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Gregers Bengtsson
hövitsman
Örebro slott
 
Cecilia Filipsdotter
g Nils Kurke
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bengt Gregersson
 
Erik Gregersson
 
Birgitta Gregersdotter

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Harrison (2002) sid. 157
  2. ^ Bjälboätten i Svenskt biografiskt lexikon
  3. ^ Jan Svanberg i Furstebilder från Folkungatid 1987 ISBN 91-85884-52-9 s. 92
  4. ^ Holmger Knutssons gravtäcke av textil Historiska Museets samlingar
  5. ^ Harrison, Dick (2002). Jarlens sekel. sid. 176-179 
  6. ^ Svenska Akademiens ordbok: rote (tryckår 1959)

Källor redigera

Externa länkar redigera

Företrädare:
Erikska ätten
Sveriges konungahus
12501364
Efterträdare:
Mecklenburgska ätten
Företrädare:
Hårfagreätten
Norges konungahus
13191387
Efterträdare:
Ylvingaätten
Företrädare:
Estridska ätten
Danmarks konungahus
13761387
Efterträdare:
Estridska ätten