Öppna huvudmenyn
För fisk- och kräftdjursägg, se rom (ägg).
Hönsägg
Ett hönsägg med två gulor.

Ägg som livsmedel är lika gammalt som mänskligheten.[1] Ägg från främst fåglar, men även kräldjur som vissa arter av sköldpadda och fiskägg, så kallad rom, används som föda, och konsumeras och tillreds på en rad olika sätt.[1] Bland tamfågel är det främst ägg från höns, anka, vaktel, gås och struts som används som föda, och bland vilda fåglar är det främst olika änder, gäss och havsfågel.[källa behövs] Till de vanligaste tillagningsmetoderna hör kokning och stekning, men ägg förekommer också i mer komplicerade anrättningar som degar, i pannkakor, quiche och dylikt. I vissa rätter används bara äggulan, som i suffléer, medan bara vitan används i exempelvis maräng.

Äggulor koagulerar (stelnar) vid 65 – 70 °C men temperaturen höjs beroende på vad äggulorna blandas med. När man blandar äggulor med stärkelse (exempelvis potatismjöl) så höjs temperaturen då äggulorna koagulerar till 85 °C. Äggvita koagulerar vid 60 – 65 °C.[2]

Allergi mot ägg förekommer främst hos yngre barn,[3] och många växer ifrån den när de blir äldre.[3] Vanligtvis är det äggvitans proteiner man är allergisk emot, men det förekommer även mer sällan att man istället är allergisk mot proteiner i äggulan. Den senare formen innebär ofta att man även är allergisk mot hönskött.[3] Den som är allergisk mot ägg tål ofta inte heller apelsiner.

Innehåll

HistoriaRedigera

Fågelägg har varit värdefulla livsmedel sedan förhistorien, både i jaktsamhällen och nyare kulturer där fåglarna har domesticerats.[1] I många kulturer har ägg varit, och är en viktig symbol, och på många platser är det starkt förknippade med traditioner och religion.[1] I andra kulturer är istället ägget tabu, eller anses smutsigt och får inte ätas.[1]

Anatomi och egenskaperRedigera

 
Uppbyggnad av ett hönsägg:
1. Äggskal
2. Yttre membran
3. Inre membran
4. Äggsnodd
5. Yttre äggvita
6. Mellersta äggvitan
7. Membran
8. Kärna
9. Groddskiva
10. Mörk äggula
11. Ljus äggula
12. Inre äggvita
13. Äggsnodd
14. Luftcell
15. Hud

Formen på ett ägg liknar en sfäroid där ena änden är större än den andra med cylindrisk symmetri längs den långa axeln. Den större änden av ägget innehåller luftcellen som bildas när innehållet i ägget svalnar och dras ihop efter att det är lagt.

 
Ägg sedan skalet upplösts.

Man kan ta reda på om ett ägg är rått eller kokt genom att lägga det på sidan på ett glatt underlag och putta till det så det snurrar likt en snurra. Ett kokt ägg snurrar länge, men ett okokt stannar redan efter få varv. Detta beror på att äggulan förflyttar sig något i det snurrande råa ägget.[4]

Lägger man ett ägg i ättiksyra några dagar kommer skalet att så gott som helt lösas upp [5] och ägget få en elastisk konsistens. Sköljer man därefter av ägget med vatten kan man se gulan inuti.[6] Ägget är då plastiskt, och lägger man det försiktigt i en tratt nerstucken i en flaska har ägget efter några timmar oskadat runnit ner i flaskan.

Ibland kan ett ägg ha dubbla gulor. Detta innebär att två äggceller har släppt samtidigt från hönans äggstock. Detta fenomen är vanligare hos unga höns än hos gamla.[7]

KoktiderRedigera

Koktiderna varierar något allt efter äggets ålder: Löskokt 4 — 6 minuter, hårdkokt 6 — 10 minuter.

Traditionellt läggs äggen i redan kokande vatten. Vid stora kok svalnar vattnet något av kalla, eventuellt t o m "kylskåpkalla" ägg, och de sist ilagda äggen får en kortare koktid än de först ilagda.

Ett sätt att undvika svårigheten är att börja med att lägga alla ägg i tom kastrull. Därefter slås vatten på så att det översta ägget lagom täcks, men inte mer. Lägg på lock; det Sparar både tid och bränsle. När vattnet kokar med stora bubblor (hörs på ljudet utan att man behöver lyfta locket), då är alla ägg lagom löskokta. Detta kan ta lite olika lång tid beroende på hur stark värmekällan är. Vill man ha hårdkokta ägg fortsätter man kokningen ytterligare några minuter, eventuellt med reducerad spisvärme, så att inte stor mängd vatten ångar bort alldeles i onödan.

HönsäggRedigera

Se även: Hönsuppfödning

Höns är effektiva foderomvandlare. På två kilo foder värper en modern värphöna cirka ett kilo ägg.[8]

Unga hönor värper mindre ägg och äldre hönor större.[9] Mängden kalcium i skalet är i princip alltid lika stor och därför har små ägg tjockare skal än stora ägg.[9] Vita ägg kommer vanligen från vita hönor och de bruna vanligen från bruna hönor.[9]

KlasserRedigera

 Klass  Tolkning Storlek
(mm)

XL Extra large ≥73
L Large63 – <73
M Medium 53 – <63
S Small <53
DD Dubbla gulor


MärkningRedigera

 
Exempel på märkta ägg från Nederländerna.
 
Dubbelgulor
 
Öppnat normalägg jämfört med öppnat ägg med två gulor.

Bäst före-datumet på äggkartonger anges enligt EU-lagstiftning, som bl a tar hänsyn till olika typer av förvaring. Dessutom ska varje enskilt ägg ges en ursprungsmärkning:

X-YY-ZZZZZZZ där X är en siffra angivande produktionssätt:

0 = Ekologiskt. Minst 4 m2 per höna utomhus och högst 6 hönor per m2 inomhus
1 = Frigående utomhus. Högst 9 hönor per m2
2 = Frigående inomhus. Högst 9 hönor per m2
3 = Inredda burar med 1 höna i varje bur. Högst 6 burar per m2. Flera hönor i samma bur är förbjudet sedan 2012.

Y en bokstavkod angivande ursprungsland:

Landkod
AT: Österrike BE: Belgien CY: Cypern CZ: Tjeckien
DE: Tyskland DK: Danmark EE: Estland ES: Spanien
FI: Finland FR: Frankrike GR: Grekland HU: Ungern
IE: Irland IT: Italien LT: Litauen LU: Luxemburg
LV: Lettland MT: Malta NL: Nederländerna PL: Polen
PT: Portugal SE: Sverige SI: Slovenien SK: Slovakien
UK: United Kingdom

Z Ett tal med 5 siffror angivande produktionsställe, eventuellt plus 2 ytterligare siffror angivande fähus på samma produktionsställe.

HållbarhetRedigera

Svenska hönsägg som förvaras i äggkartong i kylskåp med den den spetsiga delen nedåt håller sig färska cirka 2 – 3 månader efter produktion, vilket innebär omkring 1 – 2 månader efter bäst före-datumet. Kokta ägg kan förvaras i en tättförsluten behållare eller plastpåse i kylskåp (1 — 8 °C) i cirka en vecka.[10]

Förutom att utgå från lukten kan man kontrollera färskheten på ett vanligt hönsägg genom att lägga det i en skål med vatten. Sjunker ägget så är det färskt. Flyter ägget upp är det några månader gammalt, eftersom den luftbubbla som finns i ägget blir större med tiden.[9] Ett äggskal innehåller ytterst små hål som släpper igenom luft för att fostret ska kunna andas inuti ett ägg. Ju äldre ägget blir desto mer luft kommer det in i ägget. Luften är lättare än vattnet och får ägget att lyfta.[4] Kokta ägg blir mer lättskalade om de kort sköljs i kallt vatten. Om det ändå är svårskalat kan det bero på att ägget är alltför färskt.[9]

Näringsvärde [11]Redigera

Per 100 g
Energi 600 kJ ~ 140 kcal
Ämne  Innehåll 
(gram)

Protein 12
Fett 10,7
  varav mättat fett 2,6
Natriumklorid
  "salt"
0,4
Kolhydrater 0

Exempel på maträtter och livsmedelRedigera

Ägg används i en mängd maträtter och livsmedel. I vissa rätter används bara äggulan och ibland bara äggvitan. Som ingrediens fungerar äggulan som en viktig emulgeringsmedel i köket, och används även som förtjockningsmedel, exempelvis i krämer.

Ägg är huvudingrediens i exempelvis pannkakor, äggröra, omelett och äggost. I desserter som glass, zabaglione, vaniljsås och äggtoddy används bara äggula. I många rätter används äggstanning, exempelvis i gratänger och pajer, där de senare ibland benämns quiche. En specifik form av äggstanning, där man bara använder äggula är suffléer. I många såser används ägg, antingen bara gula eller hela ägget, exempelvis i majonnäs, hollandässås, aioli, bearnaisesås, nobissås och äggsås. I vissa grytor och såser tillsätter man äggvita mot slutet av kokningen för att klara den. Detta innebär att äggviteämnen kemiskt reagerar och binder vissa av grumligheterna som flyter upp till utan som ett skum och som man sedan kan lyfta bort med en hålslev. Ägg används även till många former av degar och liknande, i viss typ av pasta och nudlar. Enbart äggvita används i många bakverk som maräng, marshmallows, mandelbiskvier och macarons

Fiskrom konsumeras som olika former av kaviar, men exempelvis torskrom äts även stekt eller grillad.[12]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e] Foodtimeline.org, Egg, läst 2017-06-01
  2. ^ ”Kokaihop.se”. www.kokaihop.se. http://www.kokaihop.se/blogPost/show/kokaihop-1/agg. Läst 7 juli 2016. 
  3. ^ [a b c] Livsmedelsverket [1]
  4. ^ [a b] ”Hönans ägg”. Arla Minior. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111040721/http://minior.arla.se/assets/pdf/lararpdf_9-23232b6a8f8420da3492f10fbb029ee6.pdf. Läst 30 december 2011. 
  5. ^ Linköpings universitet svarar på frågor inom kemi Arkiverad 27 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Bravo apelsinjuice, baksidan. Läst 14 november 2008
  7. ^ ”Frågor och svar om ägg”. Svenska ägg. http://svenskaagg.se/?p=19901&m=3498. Läst 28 mars 2017. 
  8. ^ ”Att äta ägg är smart för klimatet”. Svenska ägg. http://www.svenskaagg.se/?p=19818. Läst 28 mars 2017. 
  9. ^ [a b c d e] halsa.se - Mer om ägg Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Publicerad: 26 mars 2009. Läst: 19 oktober 2010.
  10. ^ ”Hur länge håller ägg? | ICA Buffé”. www.ica.se. https://www.ica.se/buffe/artikel/hur-lange-haller-agg/. Läst 13 december 2018. 
  11. ^ Axfood AB
  12. ^ Torskrom [2]

Externa länkarRedigera