Claudia Carin Bohman Fahlke, född Fahlke den 16 augusti 1964 i Floby församling, Skaraborgs län, död 28 juni 2020 i Styrsö distrikt, Västra Götalands län,[1][2] var en svensk professor i hälsopsykologi, med inriktning mot beroendepsykologi. Hon verkade vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Claudia Fahlke
FöddClaudia Carin Fahlke
16 augusti 1964
Floby, Skaraborgs län
Död28 juni 2020 (55 år)
Utbildningfilosofie doktor i psykologi
Alma materGöteborgs universitet
Yrke/uppdragprofessor i psykologi, legitimerad psykolog,
ArbetsgivareGöteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset
Känd förforskning och utbildning i beroendepsykologi

Biografi redigera

Fahlke disputerade 1994 på en avhandling om alkohol och stresshormoner[3] vid Göteborgs universitet. Hon blev legitimerad psykolog 2005, docent 1998 och 2006 blev hon den första kvinnliga professorn i psykologi vid Göteborgs universitet. 2015 erhöll hon en professur i hälsopsykologi vid Göteborgs universitet[4]. Hon var invald som ledamot i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället (2006) i Göteborg och i Nationalkommittén för psykologi (2017), och förordnad som vetenskapligt råd för Socialstyrelsen (2006) och Kriminalvården (2013).

Beroendepsykologi redigera

I mitten av 1990-talet startade Fahlke den första universitetskursen i beroende utifrån ett biopsykosocialt perspektiv[5]. Numera ges det regelbundet kurser i beroendepsykologi på såväl grundnivå, avancerad nivå som på forskarutbildningsnivå vid Göteborgs universitet[6]. Fahlke arbetade också fram en masterutbildning i beroendevetenskap, med inriktning mot psykologi vid Göteborgs universitet.

2000 etablerade Fahlke en forskargrupp i beroendepsykologi: Addiction Psychology: Clinical and Experimental Research (APEC)[7] vid Göteborgs universitet. APEC är idag den nationellt största forskargruppen inom området beroendepsykologi. Samma år startade hon tillsammans med kollegor det longitudinella och tvärvetenskapliga forskningsprojektet Göteborg Alcohol Research Project (GARP). I projektet studeras psykologiska och neurobiologiska riskfaktorer vid alkoholberoende, och hur dessa riskfaktorer påverkar behandlingsförloppet och behandlingsutfallet. Studierna visar bland annat att alkoholberoende personer, som har en genetiskt betingad nedsatt dopaminfunktion, kan utveckla särskilt svåra beroendetillstånd med såväl ökad risk för förtidig död och ökad återfallsbenägenhet efter behandling[8][9]. Resultaten visar också att personer som väljer nykterhet som målsättning för sin behandling för alkoholberoende har ett mer gynnsamt behandlingsresultat på längre sikt än personer som antingen väljer kontrollerat drickande (låg-risk drickande) som målsättning eller som inte har någon målsättning alls med sin behandling[10].

Tillsammans med kollegor har Fahlke startat ett nätverk för yrkesverksamma psykologer inom beroendevården 2008[11] som 2020 övergick till en nationell yrkesförening inom Sveriges Psykologförbund. Claudia Fahlke har tagit initiativ till att Nationalkommittén för psykologi inrättat beroendepsykologi som ett akademiskt ämnesområde inom svensk psykologi 2009[12] och att legitimerade psykologer sedan 2010 kan få en specialistkompetens i beroendepsykologi[13]. Claudia Fahlke har också tagit fram utbildningsmaterial (film) i beroendepsykologi på uppdrag av projektet Kunskap till praktik 2010-2014, Sveriges kommuner och Landsting[14]. Utbildningsmaterialet har nått ut till drygt 17 000 anställda inom Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården[15].

Centrum för utbildning och forskning kring riskbruk och beroende redigera

Fahlke etablerade och ledde ett tvärprofessionellt nätverk för beroendefrågor (2004–2012). 2013 övergick nätverket till att bli en centrumbildning vid Göteborgs universitet: Centrum för utbildning och forskning kring riskbruk och beroende (CERA)[16].

CERA arbetar för att långsiktigt stärka och utveckla forskning och utbildning inom ANDTS-området (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak, Spel) i nära samverkan med externa samhällsaktörer som till exempel Länsstyrelsen, Kriminalvården, Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården. Genom åren har CERA haft flera nationella uppdrag, till exempel sakkunnig vid statliga utredningar rörande ANDTS-frågor (Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting). I samverkan med Systembolaget har CERA arrangerat konferenser för allmänheten och tillsammans IOGT-NTO har CERA medverkat i rapportserien Alkoholen och samhället[17].

Fahlke var föreståndare för CERA 2013–2019 och 2014 erhöll CERA Göteborgs universitets samverkanspris[18].

Böcker redigera

Fahlke har författat Personlighetspsykologi (2007)[19] och Psykopatologi (2012)[20] tillsammans med Per Magnus Johansson. Hon är redaktör för läroboken Handbok i missbrukspsykologi - teori och tillämpning (2012)[21].

Hon är också medförfattare till fakta- och läroböcker som Alkohol (1997), Ungdomspsykologi (2001), Vår tids psykologi (2004), Leva med beroende (2007), Bedömningsinstrument inom behandling och forskning för missbruks- och beroendevården (2010), En fråga om klass - levnadsförhållanden, livsstil och politik (2010) och Beroendemedicin (2011).

Utmärkelser redigera

Fahlke fick 2013 års nationella drogforskningspris för framstående insatser inom psykologisk beroendeforskning[22] av Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning. Tillsammans med styrgruppen för CERA erhöll hon Samverkanspriset 2014 från Göteborgs universitet..[18] Fahlke blev finalist till Stora Psykologpriset 2017 som delas ut av Sveriges Psykologförbund[23]. Fahlke tilldelades Systembolagets kunskapspris postumt 2021 vilket var första gången priset tilldelades en kvinna.[24]

Privatliv redigera

Claudia Fahlke var gift med konstnären Anders Bohman och bodde på Styrsö i Göteborgs södra skärgård. De har tillsammans dottern Nadja Fahlke.

Referenser redigera

  1. ^ ”Minnesord: Professor Claudia Fahlke”. Psykologtidningen. 7 juli 2020. http://psykologtidningen.se/2020/07/07/minnesord-professor-claudia-fahlke/. Läst 7 juli 2020. 
  2. ^ Enligt Ratsit.
  3. ^ ”LIBRIS - Alcohol consumption in the ra...”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/1825960. 
  4. ^ ”GU-Journalen 2-2016”. Issuu. https://issuu.com/universityofgothenburg/docs/gu-journalen2-2016/26. 
  5. ^ Ett ämne blir till : psykologi i Göteborg - en kort historia med ett långt förflutet, 1956-2006. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. 2006. ISBN 9163195003. OCLC 185260298. https://www.worldcat.org/oclc/185260298 
  6. ^ ”Utbildning - Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet”. Göteborgs universitet. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200813120659/https://psy.gu.se/forskning/beroendepsykologi/utbildning. 
  7. ^ ”Beroendepsykologi (APEC)”. Göteborgs universitet. Arkiverad från originalet den 27 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190727202226/https://psy.gu.se/forskning/beroendepsykologi. 
  8. ^ ”Läkartidningen”. www.lakartidningen.se. Arkiverad från originalet den 9 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180709010945/http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=19079. 
  9. ^ ”Genvariant bidrog till förkortad livslängd hos alkoholberoende”. lakartidningen.se. http://lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2018/01/Genvariant-bidrog-till-forkortad-livslangd-hos-alkoholberoende/. 
  10. ^ ”Helnykterhet som mål ger bäst resultat”. Psykologtidningen. http://psykologtidningen.se/2019/06/03/helnykterhet-som-mal-ger-bast-resultat/. 
  11. ^ ”ANDTS-psykologer”. Facebook. https://www.facebook.com/login/?next=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fgroups%2F156820174338889%2F. 
  12. ^ ”Missbrukspsykologi”. sncfp.psychology.su.se. Arkiverad från originalet den 26 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190126234751/http://sncfp.psychology.su.se/amnet/omraden.html#miss. 
  13. ^ ”Om Specialistutbildningen”. www.psykologforbundet.se. https://www.psykologforbundet.se/Specialistutbildning/Specialistutbildningen/spec_ex/. 
  14. ^ ”Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik - PDF”. docplayer.se. https://docplayer.se/8581954-Fordjupningskurser-for-personal-inom-missbruks-och-beroendevarden-kunskap-till-praktik.html. 
  15. ^ ”Utvärdering av SKL:s utvecklingsarbete Kunskap till praktik”. skl.se. Arkiverad från originalet den 27 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190727202223/https://skl.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/missbrukochberoende/omsatsningenkunskaptillpraktik/utvarderingavsklsutvecklingsarbetekunskaptillpraktik.5774.html. 
  16. ^ ”Beroendeforskning och behandling får nya kontaktytor genom centrumbildning”. www.akademiliv.se. http://www.akademiliv.se/2013/10/14167/. 
  17. ^ ”Rapportserien: Alkoholen och samhället”. IOGT-NTO. https://iogt.se/pressrum/forskningsrapport/. 
  18. ^ [a b] ”CERA mottog 2014 års samverkanspris från Göteborgs universitet”. Göteborgs universitet. http://psy.gu.se/aktuellt/nyheter/fulltext//cera-mottog-samverkanspriset-2014.cid1243809. 
  19. ^ Personlighetspsykologi. Natur och Kultur. 2007. ISBN 9789127109797. OCLC 243922181. https://www.worldcat.org/oclc/243922181 
  20. ^ Psykopatologi. Natur & kultur. 2012. ISBN 9789127119383. OCLC 808358714. https://www.worldcat.org/oclc/808358714 
  21. ^ Handbok i missbrukspsykologi : teori och tillämpning. Liber. 2012. ISBN 9789147084616. OCLC 807078360. https://www.worldcat.org/oclc/807078360 
  22. ^ ”CANs drogforskningspris till Claudia Fahlke”. Mynewsdesk. Arkiverad från originalet den 27 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190727202223/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/cans-drogforskningspris-till-claudia-fahlke-868607. 
  23. ^ ”Claudia Fahlke finalist till Stora Psykologpriset 2017”. Göteborgs universitet. http://cera.gu.se/aktuellt/n//claudia-fahlke-finalist-till-stora-psykologpriset-2017.cid1426763. 
  24. ^ Ekeroth, Eva (21 maj 2021). ”Alkoholforskaren Claudia Fahlke prisas postumt”. Accent. https://accentmagasin.se/alkohol/alkoholforskaren-claudia-fahlke-prisas-postumt/. Läst 23 september 2022. 

Externa länkar redigera