Öppna huvudmenyn

Skogsbränderna i Sverige 2018

skogsbränder i Sverige i mitten av 2018

Skogsbränderna i Sverige 2018 är ett antal enskilda skogsbränder som utbröt sommaren 2018, framför allt under juli månad. Under sommaren utbröt minst ett 50-tal skogsbränder i Sverige. Bränderna inträffade efter en period av långvarig torka och ihållande höga temperaturer; sommaren 2018 var ovanligt torr och het i stora delar av Europa.[1]

Karta över alla koordinater från OSM
Exportera alla koordinater som KML
Exportera alla koordinater som Geo RSS
Rök från pågående skogsbrand i trakten av Kårböle den 18 juli 2018

Innehåll

VäderlägetRedigera

Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, 2018 European heat wave
 
Temperaturavvikelser i Nordeuropa i juli 2018
 
Gräsmatta i Malmö, 13 juni 2018.

Det ihållande extremvädret i norra Europa under senvåren och sommaren 2018 ledde till torka i skog och mark, och förklaras med att högtrycksområden och högtrycksryggar blockerade lågtryck från Atlanten. Det är en del av en större värmebölja över norra halvklotet, vilken delvis orsakas av att jetströmmen var svagare och mer oföränderlig än vanligt, vilket gör att het högtrycksluft kan ligga kvar på samma ställe.[2]

Vädret i så gott som hela Sverige var från maj ovanligt torrt, med periodvis ihållande värme och nederbördsbrist. Bortsett från Fjälltrakterna och delar av norra Norrlands inland var det torka i hela landet. Maj var torr eller mycket torr bortsett från Lapplandsfjällen och delar av norra Norrlands inland. I Lund var maj med 2,3 mm den torraste majmånaden sedan åtminstone 1783. I Visby (startår 1859) blev det en rekordtorr majmånad då det bara föll 1,7 mm. Tidigare rekordet var från 1866 då det föll 2,8 mm. Det blev också rekordmycket sol i maj i så gott som hela landet. I Stockholm blev maj den soligaste kalendermånaden överhuvud taget som observerats sedan 1880, samt den varmaste någonsin och så även den torraste, med endast 4 mm regn. I södra Sverige blev juni en av de allra varmaste junimånaderna på 100 år. I norra Norrland och på sina håll i ett band från nordligaste Götaland till sydligaste Norrland föll mer nederbörd än normalt, men i övriga delar av landet var juni torr eller mycket torr. Oskarshamn fick 3 millimeter nederbörd. I juli (1–25 juli) var nederbörden över hela landet mycket lägre än normalt.

HändelseförloppRedigera

Enstaka skogsbränder började uppträda under senare delen av maj. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap sände stöd till Skinnskatteberg den 22 maj och gick den 25 maj ut med en varning om hög skogsbrandrisk. Den 8 juni utfärdades en ny varning, och en formell begäran om stöd begärdes genom EU:s civilskyddsmekanism den 9 juni. Efter ha anlänt till Örebro den 10 juni, utförde två italienska brandbekämpningsplan av typ Bombardier 415 vattenbombningar under den kommande åttadagarsperioden i trakten av Kristinehamn, vid Hörnefors samt i Nacka.

Från inledningen av juli började skogsbränder drabba flera delar av Sverige, och vid mitten av månaden härjade runt 50 skogsbränder samtidigt över stora delar av landet, om än i mindre utsträckning i söder. För den 19 juli rapporterade SOS Alarm om 52 pågående släckningsarbeten. Bland de mest utsatta länen och regionerna fanns Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Gävleborgs län, Dalarnas län, Uppsala län och Kalmar län.

 
Satellitbild över skogsbränder i trakten av Ljusdal den 17 juli 2018

Vid denna tid bedömdes fyra bränder särskilt svåra, kanske omöjliga att släcka under rådande väderförhållanden. De största bränderna fanns i Jämtlands län i närheten av Fågelsjö[förtydliga]/Lillåsen samt i Pålgård och Bräcke, i Ljusdals kommun med flera bränder i närheten av byn Kårböle, på och vid Älvdalens skjutfält i Älvdalens kommun samt vid Brattsjö i Västernorrlands län. Dramatiken var hög vid Kårböle (61°58′48.014″N 15°18′17.424″Ö / 61.98000389°N 15.30484000°Ö / 61.98000389; 15.30484000 (Kårböle)) i Ljusdals kommun, som hotades av tre stora bränder vid Ängra, Enskogen och Nötberget på sammanlagt uppskattningsvis 10 000 hektar, vilka alla vid något tillfälle spreds i alla riktningar.[3] Där arbetade samtidigt fyra vattenbombare. För släckning av skogsbranden på Älvdalens skjutfält (61°31′11″N 13°39′37″Ö / 61.51972°N 13.66028°Ö / 61.51972; 13.66028 (Älvdalens skjutfält)) i Trängslet försvårades arbetet på delar av området av risken för att odetonerade granater skulle detonera i hettan. Detta ledde till svårigheter att nå begränsningslinjer på marken och vid något tillfälle till att endast militära helikoptrar med splitterskydd kunde användas för vattenbombning.

Vid mitten av juli var bränderna utbredda på ungefär 25 000 hektar, varav de fyra största på uppskattningsvis 20 000 hektar. Detta kan jämföras i modern tid med skogsbranden i Västmanland 2014, då 14 000 hektar brann. I ett längre historiskt perspektiv så finner vi skogsbränderna år 1878 då enbart på statens mark eldhärjades 29 000 hektar samt år 1888 då ca 200 000 hektar eldhärjades, vilket räknas som det sista stora skogsbrandåret. Nwt rapporterar 1908-08-05 om oerhörda förluster i samband med de årliga skogsbränderna i storleken 20 000 hektar.

Mot slutet av månaden ökade brandrisken markant i södra och mellersta Sverige.

EvakueradeRedigera

Den 23 juli var omkring 300 personer evakuerade. Många av dessa har nu fått återvända till sina hem.

Insatser utifrånRedigera

Försvarsmakten bidrog med över 500 man från Hemvärnet samt aktiva förband såsom Ledningsregementet, Göta ingenjörregemente och Norrbottens flygflottilj.

Redan i juni hade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap begärt utländskt stöd i form av vattenbombare genom EU:s civilförsvarsmekanism. Två italienska Bombardier 415 deltog under någon veckas tid i släckningsarbete i Värmland, Norrland och Nacka.

Under andra hälften av juli medverkade som mest sex vattenbombande flygplan – två tunga från Italien och två tunga från Frankrike, av typen Bombardier 415, och två mindre av typ Air Tractor AT-802F Fire Boss från Portugal. Vid sidan om användes ett stort antal helikoptrar, bland annat flera helikoptrar från Norge via Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap i Tønsberg, tyska helikoptrar, svenska helikopter 16 och helikopter 14 från försvarsmakten, en litauisk helikopter samt ett antal civila svenska helikoptrar.

Ett stort antal länder satte in resurser i de svenska skogsbränderna. Från Norge kom ett knappt tiotal helikoptrar för vattenbombning, och helikoptrar skickades också från Tyskland och Litauen. Polen sände i mitten av juli två fullt utrustade brandstyrkor med 44 fordon och 139 brandmän som avlösning för de slutkörda brandmän redan på plats. Danmark sände ett antal brandmän. Tyskland stöttade insatsen i Trängslet med 55 brandmän och 11 fordon.

Det efterfrågande landet (i detta fall Sverige) står för alla löpande kostnader som bränsle, löner, kost och logi, enligt en överenskommelse inom ramen för EU:s civila skyddsverk. MSB betalar de utländska insatserna, medan kommunerna betalar svenska insatser, men får bidrag till detta från MSB.[4]

Skillnader mot skogsbranden i VästmanlandRedigera

Skogsbranden i Västmanland 2014 var den närmast föregående mycket omfattande skogsbranden i Sverige. Den gången rörde det sig om en enda skogsbrand, som uppstått genom oförsiktighet vid skogsmarkarbete under en period med hög skogsbrandsrisk. En liten brand spred sig under ett par veckor för att sammanlagt ödelägga 14 000 hektar skog.

Sommaren 2018 beräknades att enbart de fyra största då pågående och extremt svårsläckta bränderna per den 22 juli hade förbränt 20 000 hektar, medan samtliga bränder hade förstört 25 000 hektar skog. Ingen enskild brand av dessa hade dock bränt av ett lika stort område som västmanlandsbranden. Orsakerna till bränderna sommaren 2018 kunde vara av mycket olika slag, som olika slags gnistbildningar och åsknedslag.

Vid skogsbranden i Västmanland gick staten in via Länsstyrelsen i Västmanlands län och övertog efter någon vecka ansvaret för släckningsarbetet via en särskilt uppbyggd ledningsorganisation. Bränderna 2018 uppkom i flertal län och regioner. Släckningsansvaret kvarlåg normalt hos kommunerna, det vill säga hos respektive kommunalförbund för räddningstjänster. Länsstyrelsen i Gävleborgs län fattade dock den 23 juli beslut om att överta ledningen för släckningsarbetet i Ljusdals kommun.[5]

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som bland annat har hand om utplacerade beredskapslager av brandslang och annan utrustning, var tidigt involverad i brandbekämpningen. Tre veckor in i juli var beredskapslagren så gott som tömda, varför semestrarna avbröts och nyproduktion startade vid Svenska brandslangsfabriken i Skene av i storleksordningen 10 kilometer i veckan.[6]

Vattenbombning med flygplan i stor skalaRedigera

Efter viss testverksamhet under 1990-talet, användes specialutvecklade vattenbombplan för första gången i Sverige vid Skogsbranden i Västmanland 2014. Vattenbombning med flygplan är lämpligt vid bränder med hög spridningshastighet, hög brandintensitet (flamhöjder upp till cirka 3 meter) och i otillgängliga områden. [7]

Sommaren 2018 användes vattenbombare tidigt och i större skala. Under senare delen av juli var upp till sex flygplan i luften samtidigt.

Skyddsavbränning och kvävningRedigera

I Trängslet användes den ovanliga metoden skyddsavbränning, vilket i sådan här stor skala är relativt ovanligt i Sverige.

Ett JAS 39 Gripen-flygplan fällde den 25 juli en GBU-49 precisionsbomb över Älvdalens skjutfält i hopp om att kväva små partier av elden.[8]

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera