Öppna huvudmenyn

Älvdalen

tätort i Älvdalens kommun, Sverige
Se även Älvdalen, Värmland och Älvdalen, bosättningsområde i Karleby stad

Älvdalen (Övdaln, Tjyörtjbynnälvdalska), är en tätort i Dalarna och centralort i Älvdalens kommun samt kyrkby i Älvdalens socken, belägen vid Österdalälven. I Älvdalen talas lokalmålet älvdalska.

Älvdalen
Tätort
Centralort
Kyrkhärbret i Älvdalen
Land Sverige Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Älvdalens kommun
Distrikt Älvdalens distrikt
Koordinater 61°13′30″N 14°2′39″Ö / 61.22500°N 14.04417°Ö / 61.22500; 14.04417
Area
 - tätort 337 hektar (2015)[3]
 - kommun 7 142,68 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 1 942 (2018)[3]
 - kommun 7 091 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 5,763 inv./hektar
 - kommun 1 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Älvdalen
Postnummer 796 XX
Riktnummer 0251
Tätortskod T6896[4]
GeoNames 8132724
Ortens läge i Dalarnas län
Red pog.svg
Ortens läge i Dalarnas län
Wikimedia Commons: Älvdalen
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Älvdalens bibliotek i gamla tingshuset.

Innehåll

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Älvdalen 1960–2015[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 771
1965
  
1 675
1970
  
1 691
1975
  
1 697
1980
  
1 868
1990
  
2 032 270
1995
  
1 980 298
2000
  
1 858 299
2005
  
1 812 299
2010
  
1 810 302
2015
  
1 863 337

NäringslivRedigera

Här finns industrier som:

  • Instrumenttillverkarens Hagströms hemort.
  • 1997-1998 tillverkades sportbilen Ginetta G34 här.
  • Stenindustri med bearbetning av Älvdalsporfyr.
  • Pressmaster ett företag inom verktyg för kontaktpressning.
  • Rindi pelletsfabrik.
  • Siljan, Blybergssågen Sågverk
  • Icell, fabrik för högkvalitativ och miljövänlig cellulosaisolering.

Personer med anknytning till ÄlvdalenRedigera

KyrkhärbretRedigera

Kyrkhärbret i Älvdalen är ett timmerhus vid prästgården söder om Älvdalens kyrka, som är dendrokronologiskt daterat till år 1285.

Kyrkhärbret var Sveriges äldsta daterade profana träbyggnad till 2008, då tiondeboden i Ingatorp i Småland visade sig vara ett halvsekel äldre. Sedermera har även eldhuset på Zorns gammelgård kunnat dateras (1237), varvid Kyrkhärbret i Älvdalen numera är den tredje äldsta bevarade och daterade "profana" timmerbyggnaden i Sverige och den näst äldsta i Dalarna. I härbret förvarades tiondet från församlingen.[6]

Världens största armborstRedigera

Världens största armborst finns i Älvdalen. Vid södra infarten till Älvdalens kyrkby står det och pekar mot skyn, 12 m hög och 5 ton tung.

Armborstet finns med i Älvdalens kommunvapen. Kommunvapnet var tidigare Älvdalens sockenvapen. Vid kommunsammanslagningen Älvdalen, Särna och Idre 1971 blev det kommunens symbol på brevpapper, visitkort och handlingar. Vapnet registrerades den 17 maj år 1991 som kommunvapen.

 
"I fält av silver ett rött treberg, belagt med ett armborst av silver, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en lie av silver." Så beskrivs Älvdalens Kommunvapen

Rots SkansRedigera

Rots Skans är Älvdalens hembygdsgård. Skansen är en befästningsanläggning uppförd år 1677 under Karl XI:s regeringstid till skydd mot överfall från Norge, som då lydde under dansk värjo. Från befästningen finns idag vallarna och brunnen kvar.

Elfdalens hembygdsförening bildades år 1911 med uppgift att bevara den gamla kulturen till eftervärlden. År 1913 började föreningen bygga upp ett hembygdsmuseum, som idag består av ett 20-tal hus innanför vallarna på Rots Skans. Miljöerna visar bebyggelse, boendeformer och hantverk från sen medeltid och fram till sekelskiftet år 1900. Omkring 8.000 föremål ingår i samlingarna, som också omfattar foton, film och ljudband.[7]

BuskoviusstenenRedigera

Efter vägen mellan Älvdalen och Särna passerar man strax söder om Bunkris en stenstod på vänster sida.

Stenen är uppsatt till minne av den präst i Älvdalen, Daniel Buskovius, som 1644 ledde ett bondetåg i avsikt att inta Särna, som då var norskt. Inte en blodsdroppe spilldes under övertagandet. Särna och Idre har sedan dess hört till Sverige.

På stenen står texten: "Här talade enligt sägnen älvdalskaplanen Daniel Buskovius till sitt manskap vid tåget mot Särna som intogs 1 mars 1644. Till minne restes stenen 1925."

Älvdalskan, det lokala språketRedigera

Älvdalskan talas idag av uppemot tretusen personer, framför allt i Älvdalens socken. Denna språkliga varietet har traditionellt räknats som en svensk dialekt. Idag betraktas den av många som ett eget nordiskt språk.

GalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2019, Statistiska centralbyrån, 10 maj 2019, läs online
  3. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 31 mars 2014
  5. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  6. ^ ”Kyrkhärbret - Tiondehärbret -”. www.alvdalen.se. Arkiverad från originalet den 2 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190202095300/http://www.alvdalen.se/sv/Kultur-och-fritid/Museer-och-sevardheter/Kyrkharbret---Tiondeharbret/. Läst 1 februari 2019. 
  7. ^ ”Rots skans, Älvdalens Hembygdsgård -”. www.alvdalen.se. Arkiverad från originalet den 2 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190202042445/http://www.alvdalen.se/sv/Kultur-och-fritid/Arkiv/GAMMALT/Museer-kyrkor-och-hembygdsgardar/Rotskans-Alvdalens-Hembygdsgard/. Läst 1 februari 2019. 

Externa länkarRedigera