Skåne läns norra och östra valkrets

svensk valkrets

Skåne läns norra och östra valkrets (fram till 1998 Kristianstads läns valkrets) är sedan riksdagsåret 1998/99 namnet på en av de fyra valkretsarna i Skåne län för val till riksdagen.

Skåne läns valkretsar vid val till Sveriges riksdag. Skåne läns norra och östra valkrets är markerad i blått.

Valkretsen består av de kommuner som tidigare utgjorde Kristianstads län, nämligen Bromölla, Båstad, Hässleholm, Klippan, Kristianstad, Osby, Perstorp, Simrishamn, Tomelilla, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga och Östra Göinge. De övriga valkretsarna i Skåne län är Skåne läns södra valkrets, Skåne läns västra valkrets och Malmö kommuns valkrets.

Mandatantal redigera

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen tio fasta mandat, ett antal som förblev oförändrat till valet 1976. I valet 1979 ökade de fasta mandaten till elva och förblev så till valet 1998 då antalet fasta mandat minskade till 10 stycken. Därtill fick valkretsen två utjämningsmandat i valen 1970–1976, noll i valen 1979 och 1982, ett i valen 1985 och 1988, noll i valet 1991 och ett utjämningsmandat i valet 1994. I riksdagsvalet 2006 hade valkretsen tio fasta mandat och noll utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
Kristianstads län Skåne läns norra och östra
10 10 10 11 11 11 11 11 11 10 10 10 10 10 10

Riksdagsledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett) redigera

1971–1973 redigera

1974–1975/76 redigera

1976/77–1978/79 redigera

1979/80–1981/82 redigera

1982/83–1984/85 redigera

1985/86–1987/88 redigera

1988/89–1990/91 redigera

1991/92–1993/94 redigera

1994/95–1997/98 redigera

1998/99–2001/02 redigera

2002/03–2005/06 redigera

2006/07–2009/10 redigera

2010/11–2013/14 redigera

2014/15–2017/18 redigera

2018/19–2021/22 redigera

2022/23–2025/26 redigera

Första kammaren redigera

I första kammaren var Kristianstads län en egen valkrets i valen från 1866 till 1920. Antalet mandat var sju fram till 1904, men från och med 1905 minskades antalet till sex. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Blekinge läns och Kristianstads läns valkrets.

Riksdagsledamöter i första kammaren redigera

1867–1911 (successivt förnyade mandat) redigera

1912–1914 redigera

1915–lagtima riksmötet 1919 redigera

Urtima riksmötet 1919–1920 redigera

1921 redigera

Andra kammaren redigera

I andra kammaren var Kristianstads län ursprungligen indelat i ett antal olika valkretsar med var sitt mandat. Landsbygden utgjorde vid andrakammarvalen 18661908 sju valkretsar: Södra Åsbo och Bjäre domsagas valkrets, Norra Åsbo domsagas valkrets (fram till 1877 kallad Norra Åsbo härads valkrets), Västra Göinge domsagas valkrets, Östra Göinge härads valkrets, Villands härads valkrets, Gärds och Albo domsagas valkrets samt Ingelstads och Järrestads domsagas valkrets. Av städerna var Kristianstad och Simrishamn en valkrets i valen 18661893, medan Ängelholm tillhörde Helsingborgs och Ängelholms valkrets i valen 18661875 och Halmstads och Ängelholms valkrets i valen 18781893. Inför andrakammarvalet 1896 ändrades städernas valkretsar så att residensstaden bildade Kristianstads stads valkrets i valen 18961908, medan Simrishamn och Ängelholm fördes till Trelleborgs, Skanör-Falsterbo, Simrishamns och Ängelholms valkrets.

Vid övergången till proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 sammanfördes hela länet till två valkretsar: Kristianstads läns nordvästra valkrets med fem mandat och Kristianstads läns sydöstra valkrets med fyra. Från och med valet 1921 var hela länet slutligen en sammanhållen valkrets. Antalet mandat var nio vid valen 19211948 och därefter åtta från 1952.

Riksdagsledamöter i andra kammaren redigera

1922–1924 redigera

1925–1928 redigera

1929–1932 redigera

1933–1936 redigera

1937–1940 redigera

1941–1944 redigera

1945–1948 redigera

1949–1952 redigera

1953–1956 redigera

1957–första riksmötet 1958 redigera

Andra riksmötet 1958–1960 redigera

1961–1964 redigera

1965–1968 redigera

1969–1970 redigera

Källor redigera

Litteratur redigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 91–93

Noter redigera

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Valmyndigheten: Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018, Läst 10 maj 2018
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 22 juli 2022.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 juni 2022.
  5. ^ [a b c d e f g h i j] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 1 juni 2022.
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 25 maj 2022.
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 12 maj 2022.
  8. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 3 maj 2022.
  9. ^ [a b c d e f g h i j] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 oktober 2022.