Siw Magdalena Persson, född Nilsson 16 september 1942 i Hammerdals församling i Jämtlands län,[4] är en svensk gymnasieekonom och tidigare politiker (folkpartist).

Siw Persson
Född16 september 1942 (81 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker
Befattning
Ledamot av Sveriges riksdag
1985–1988 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Malmöhus läns valkrets (1985–1988)[1]
Ledamot av Sveriges riksdag
1988–1991 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Malmöhus läns valkrets (1988–1991)[1]
Ledamot av Sveriges riksdag
1991–1994 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Malmöhus läns valkrets (1991–1994)[1]
Ledamot i justitieutskottet (1992–1994)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1994–1998 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Malmöhus läns norra valkrets (1994–1998)[1]
Ledamot i justitieutskottet (1994–1998)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1998–2002 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Skåne läns norra och östra valkrets (1998–2000)[1]
Ledamot i justitieutskottet (1998–2001)[2]
Ledamot i justitieutskottet (1998–2002)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1998–2002 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Skåne läns norra och östra valkrets (2000–2001)[1]
Ledamot av Sveriges riksdag
1998–2002 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Skåne läns norra och östra valkrets (2001–2002)[3]
Politiskt parti
Liberalerna
Redigera Wikidata

Siw Persson, som är dotter till en vägmästare, arbetade i en familjeägd mekanisk verkstad 19681985. Hon var ledamot i Malmöhus läns landsting 19771979 och i Höganäs kommuns kommunfullmäktige 19801990. År 1994 invaldes hon i styrelsen för Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök.

Hon var riksdagsledamot 19852002, åren 19851994 för Malmöhus läns valkrets, 19941998 för Malmöhus läns norra valkrets och 19982002 för Skåne läns norra och östra valkrets. I riksdagen var hon bland annat ledamot i justitieutskottet 19922001. Som riksdagsledamot var hon särskilt engagerad i rättsfrågor och socialpolitik. Hon gjorde sig känd för en större allmänhet med sin kamp mot MC-brottsligheten.

Siw Persson tog i slutet av 90-talet också parti i en familjekonflikt med brottsanklagelser, som senare blev ett rättsfall. Hon gjorde en anmälan till Justitiekanslern i ärendet, där hon angrep polis och åklagare med mycket allvarliga anklagelser om maktmissbruk och korruption, men i mars 2001 beslutade JK att inte vidta några åtgärder med anledning av anmälan. Siw Persson kom efter detta att misstänkas för falsk alternativt vårdslös tillvitelse.[5] Förundersökningen mot Persson lades ned, men en väninna till Persson som också varit inblandad i konflikten dömdes till fängelse för bland annat grovt förtal.[6]

När Justititekanslerns beslut kom uppmanade ledningen för Folkpartiet Persson att lämna sin riksdagsplats.[7] Hon valde istället att lämna Folkpartiet men satt kvar på sin riksdagsplats mandatperioden 1998–2002 ut som politisk vilde.[8]

Referenser redigera

  • Enkammarriksdagen 1971-1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 1 (Sveriges riksdag 1996), s. 511

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] läst: 24 juni 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] läst: 26 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:95 Onsdagen den 18 april, 18 april 2001, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Persson, Siv Magdalena
  5. ^ Noterius, Marcus (23 november 2001). ”Siw Persson delgiven misstanke om brott”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/qnWmj1/siw-persson-delgiven-misstanke-om-brott. Läst 1 december 2023. 
  6. ^ ”Fängelse för Siw Perssons väninna”. Sydsvenskan. 3 juni 2004. https://www.sydsvenskan.se/2004-06-03/fangelse-for-siw-perssons-vaninna. Läst 1 december 2023. 
  7. ^ Edetoft, Stefan (31 mars 2001). ”Fp uppmanar Siw att lämna riksdagen”. Kvällsposten. Läst 1 december 2023 (via Mediearkivet). 
  8. ^ Thunblad, Claes & Söderberg, Lars (30 mars 2001). ”Siw Persson lämnar folkpartiet”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/5Vn4eX/siw-persson-lamnar-folkpartiet. Läst 1 december 2023. 

Externa länkar redigera