Öppna huvudmenyn

Söderköpings stad var en tidigare kommun i Östergötlands län.

Söderköpings stad
fd kommun
Söderköpings rådhus.jpg
Söderköpings rådhus
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapÖstergötland
LänÖstergötlands län
Kommun, nuSöderköpings kommun
CentralortSöderköping
Inrättad1250
1 januari 1863
InförlivatDrothems landskommun (1952)
Skönberga landskommun (1952)
Upphörd31 december 1970
Uppgått iSöderköpings kommun
Areal, befolkning
Areal152 kvadratkilometer ()
Läge
E1952 Söderköpings stad.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°28′49″N 16°19′10″E / 58.480202777778°N 16.319363888889°Ö / 58.480202777778; 16.319363888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagHammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsagas tingslag (–)
DomkretsSöderköpings rådhusrätts domkrets (–)
Koder
Kommunkod0582
Redigera Wikidata
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Söderköpings stad. För orten se Söderköping, för dagens kommun, se Söderköpings kommun.

Administrativ historikRedigera

Staden anlades i början av 1200-talet efter en fastställd stadsplan och hela medeltidsstaden var utbyggd cirka 1250. Söderköpings urgamla stadsprivilegier bekräftas 1513 vilken sedan sker åtskilliga gånger.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Genom kommunreformen 1952 inkorporerades Drothems landskommun och Skönberga landskommun.

Staden gick 1 januari 1971 upp i den nybildade Söderköpings kommun.[1]

Judiciell tillhörighetRedigera

Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt fram till 1 januari 1947, då den lades under landsrätt i Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga och domsagans tingslag.[2].

Kyrklig tillhörighetRedigera

I kyrkligt hänseende tillhörde staden Söderköpings församling, vilken namnändrades 1953 till S:t Laurentii församling.[3] 1 januari 1952 tillkom församlingarna Drothem och Skönberga.

SockenkodRedigera

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0506[4] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

StadsvapnetRedigera

Blasonering: I blått fält tre balkar av silver, åtföljda av åtta sexuddiga stjärnor av guld ordnade 1.3.3.1.

Motivet kommer från ett sigill från 1430-talet. Vapnet fastställdes för staden av Kungl. Maj:t år 1946. Efter kommunbildningen registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1975.

GeografiRedigera

Söderköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 151,93 km², varav 150,00 km² land.[5]

Tätorter i staden 1960Redigera

I Söderköpings stad fanns tätorten Söderköping, som hade 3 648 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 66,9 %.[6]

PolitikRedigera

Mandatfördelning i Söderköpings stad 1919–1966Redigera

ValårSCFRFPLPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19198610
8610
2467,7
21
19208610
8610
2431,4
21
1922888
888
2441,7
22
192681411
81411
2447,2
22
19308448
8448
2451,3
22
1934978
978
2453,6
22
19381248
1248
2460,1
22
19421248
1248
2468,7
21
19461158
1158
2469,7
22
195015558
15558
3380,0
32
195415459
15459
3378,0
30
1958145410
145410
3381,3
30
196215648
15648
3382,1
29
1966146418
14648
3385,7
267
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

ReferenserRedigera

  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Söderköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 21. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  6. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 19 i pdf:en