Säffle

tätort i Säffle kommun, Sverige

Säffle är en tätort i Säffle distrikt i Värmland och centralort i Säffle kommun med något över 9 400 invånare (2016-12-31). Säffle ligger vid Byälven, som förbinder Glafsfjorden med Vänern, och genomkorsas av Norge/Vänerbanan, Europaväg 18 och Europaväg 45.

Säffle
Tätort
Centralort
Säffle stadshus vid Kanaltorget
Säffle stadshus vid Kanaltorget
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Säffle kommun
Distrikt Säffle distrikt
Koordinater 59°7′59″N 12°55′17″Ö / 59.13306°N 12.92139°Ö / 59.13306; 12.92139
Area
 - tätort 817 hektar (2018)[4]
 - kommun 2 497,51 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 9 241 (2020)[3]
 - kommun 15 453 (2021)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 11,311 inv./hektar
 - kommun 6 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Säffle
Tätortskod T5840[5]
GeoNames 2680764
Ortens läge i Värmlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Värmlands län
Wikimedia Commons: Säffle
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
För andra betydelser, se Säffle (olika betydelser).
Östra Storgatan, Säffle cirka 1900. Till höger i bild skymtar det Wiktorinska huset (AK-huset) och Stortorget.
Det 45 meter höga gamla vattentornet i Säffle. Arkitekt Ivar Tengbom 1911. Vattentornet byggdes 1914 då vatten och avloppsnätet byggdes

Närmaste större tätorter är Åmål i Dalsland, Arvika, Grums och Karlstad.

HistorikRedigera

Staden ligger vid Vänern och det finns forntida fynd som talar för att det har varit en boplats sedan järnåldern. Området kring Byälvens nedre lopp har varit attraktivt för bosättning sedan flera årtusenden. Under Gustav Vasas tid omtalas Säffle som en viktig handelsplats, då bland annat Mormässo marknad hölls där årligen i slutet av september månad. Under 1500-talet hölls marknader på den plats som nu kallas för Knusesund, under äldre tider Knussedh. Dåtidens Säffle avsåg Säffle herrgård, någon kilometer söder om centrum. Det finns olika teorier om ursprunget till ortens namn. En är att Säffle kan härledas som ’sä-fugl’, dvs. sjöfågel(-viken). En annan är att namnet är en sammandragning av det äldre Sifhälla. Redan 1455 omnämns orten Säffle som Saefigla. Säffle fick stadsprivilegier 1951 och är därmed Sveriges yngsta stad. Säffle köping bildades 1882 genom en utbrytning ur By landskommun och hade då en befolkning runt 480 personer. By landskommun inkorporerades sedan 1943 i köpingen. Köpingen ombildades tillsammans med Tveta landskommun 1951 till Säffle stad.[6] Säffle församling utbröts 1911 ur By församling, där By församling sedan 1943 inkorporerades i Säffle församling.[7]

Säffle började växa efter tillkomsten av Säffle kanal år 1837. Redan 1865 förflyttas läkarstationen och apoteket från Hög i Huggenäs till Säffle. Året innan, 1864, hade en poststation tillkommit. På 1870-talet fanns runt ett fyrtiotal hantverkare och ett tiotal handlare i Säffle. 1879 kom järnvägen till Säffle. Detta var en viktig del av Säffles utveckling, även anläggandet av Billeruds trämassefabrik 1883 var betydande. Säffles första stadsplan upprättades av major W. Sparre 1883. Säffle blev kvartersindelat och flera nya byggnader började byggas runt Stortorget och längs Säffle kanal. 1899 uppfördes Säffles ståtligaste byggnad Wiktorinska huset (AK-huset) vid Stortorget av järnhandlaren Axel Wiktor Wiktorin f. Johansson (1865-1946). Gillénska huset och Wermlandsbankens fastighet byggs intill Stortorget. 1902 byggdes Säffles tingshus och blev därmed både bygdens kommersiella och juridiska centrum. Säffle fick elektrisk belysning för första gången 1906, för att senare få tillgång till rinnande vatten, då vatten och avloppsnätet byggdes 1914–1915. Nya industrier utöver Billerud tillkom. Däribland kan Seffle Gjuteri & Mekaniska Verkstad (startade på 1890-talet), Seffle Motorverkstad av grundarna Bernard och Carl Bruce, Säffle Ångkvarns- och sågverksaktiebolag och de båda möbelfabrikerna i Säffle på 1910-talet nämnas. Expansionen av nya industrier i Säffle ökade befolkningen. I och med inkorporeringen mer än fördubblades Säffles invånare. Villaområden som Annelund och Rolfserud började bebyggas i början av 1900-talet för att ge plats åt hushåll till industriarbetarna på Billerud, nu utan fastslagen stadsplan. På 1920-talet fastslås nya stadsplaner för Säffle centrum samt de yttre områdena, med hjälp av kaptenen och ingenjören H G Torulf från Stockholm.

På 1930-talet hade det byggts lokaler för polisstation, brandstation, realskola och badhus. Under hösten 1949 ansökte Säffles kommunfullmäktige om stadsprivilegier. 1 januari 1951 firades det att Säffle blivit stad, som Sveriges 133:e stad, Värmlands läns 6:e och landskapet Värmlands 7:e. Säffles steg från köping till stad gav stor uppståndelse i hela landet, stor mediabevakning närvarade. Stadens förste fullmäktige valde polisman Per-Axel Skoglundh till ordförande. Vid den här tiden var det en stor brist på lägenheter i Säffle och 60 % av stadens yrkesverksamma var industrianställda. Nya stadsplaner började tas vid, många äldre byggnader revs för att ge plats åt nya bostäder. Lägenhetsstandarden på bostäderna i Säffle var före 1950-talet i dåligt skick. Antalet nya lägenheter som skulle byggas fram till 1970 uppgick till 1150 lägenheter. Eter andra världskrigets slut var nästan var femte Säfflebo trångbodda enligt definitionen fler än två boende per rum. Noggrann redovisning om levnadsstandarden i Säffle visar att år 1945 saknar 2 % badrum, 45 % saknar WC i huset, 42 % saknar centralvärme, 26 % saknar rinnande vatten och 19 % saknar avlopp.[8] Första stadsplanen innehade nya byggnader längs Karlstadsvägen, för att senare färdigställa stadsplanerna för Lugnadalsområdet, Annelund, Rolfserud, Sundstorp och Norelund. Arkitekten för flera av Säffles nya byggnader ritades av Carl Waldenström. Medborgarhuset och Villa Billerud är exempel på tidstypiska byggnader från denna tid.[9] Stadshuset ritades av funkisarkitekten Nils Einar Eriksson efter en arkitekttävling.[10] Merparten av bostädernas material, i form av tegel och keramik kom från Säffles tegelbruk. Ett nytt länslasarett byggdes i Säffle 1951 som kom att expanderas under 1960-talet för att senare dras ner som akutsjukhus 2001.

En historieversion berättar att Olof Trätälja bosatte sig och levde i Säffle. Gravhögen i centrala Säffle benämns ofta som Olof Trätäljas hög. Gator, kyrkor och andra platser är namngivna efter denna viking.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Säffle var belägen i By socken och ingick efter kommunreformen 1862 i By landskommun. Orten utbröts ur denna landskommun 1882 och bildade Säffle köping som 1943 införlivade By landskommun. 1951 bildade köpingen tillsammans med Tveta landskommun Säffle stad som blev den sista stad som bildades i Sverige. 1971 uppgick Säffle stad i Säffle kommun där Säffle sedan dess är centralort.[6]

I kyrkligt hänseende har orten före 1 maj 1911 hört till By församling och därefter till Säffle församling.[7]

Orten ingick till 1948 i Näs tingslag, därefter till 1971 i Södersysslets tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Säffle i Arvika domsaga och orten ingår sedan 2005 i Värmlands domsaga.[11]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Säffle 1960–2015[12]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
9 292
1965
  
10 626
1970
  
11 609
1975
  
11 428
1980
  
11 017
1990
  
10 294 795
1995
  
9 910 726
2000
  
9 318 728
2005
  
9 156 728
2010
  
8 991 735
2015
  
9 150 801

StadsdelarRedigera

  • Annelund
  • By
  • Höglunda
  • Krokstad
  • Norelund
  • Rolfserud
  • Sund
  • Sundstorp
  • Treabackarna
  • Villan
  • Västra Innerstaden
  • Östra Innerstaden

KommunikationerRedigera

NäringslivRedigera

 
Vy över kanalens södra inlopp
 
Fyren på Duse

Säffle växte som tätort fram på 1860-talet med handelsmän och hantverkare som etablerade sig omkring den knutpunkt som Säffle kanal och landsvägen utgjorde. I det sena 1800-talet etablerades mindre industrier som färgerier, sågverk och gjuteri. Säffle har aldrig varit något utpräglat brukssamhälle även om Billeruds AB länge satte sin prägel på orten och samhällslivet. Billeruds sulfitfabrik, som anlades 1883–1920 kompletterat med pappersbruk, är en stor bidragande faktor till att Säffle blev stad 1951. Under en lång följd av år var dessutom Billerudskoncernens huvudkontor och forskningslaboratorium belägna i Säffle. Sulfitfabriken är idag världens äldsta som ännu är i drift. Även Säffle kanal (anlagd 1837) var en viktig orsak till samhällets framväxt, liksom Bergslagernas Järnvägar (1879). De båda möbelfabrikerna och Seffle Motorverkstad är andra näringsgrenar som satt Säffle på kartan, liksom Källe Regulatorer. Även om Säffle alltid varit en kommun, som producerat och tillverkat varor, så har staden nu anpassat sig mer till ett modernt samhälle och erbjuder också många tjänster. Största industrierna i Säffle idag är Nordic Paper Seffle AB (tidigare Billeruds Bruk) Somas Instrument AB, BTG Pulp & Paper Sensors AB (bestrykningsmaskiner, mätgivare och specialventiler), CCI, Moelven Byggmoduler.

Säffle Karosserifabrik som sedermera blev Volvo Bussar var tidigare en stor arbetsgivare. Volvo beslutade 2013 att lägga ner tillverkningen i Säffle och koncentrera verksamheten till Polen. Detta blev starten för att finna företag beredda att etablera sig i Säffle [13]. Cellcomb är ett företag inom cellulosa och pappersförädling som beslutat sig att från 2014 satsa på tillverkning just i Volvos gamla fabrikslokaler.

HandelRedigera

 
Domus i Säffle på 1960-talet.

EPA öppnade ett varuhus i Säffle den 20 mars 1958.[14][15] Kooperationen svarade med ett Domus-varuhus som öppnade i september 1962.[16][17] Domus låg ursprungligen vid Kanaltorget.[18] Senare har Domus flyttat till en tomt på Magasinsgatan närmare motorvägen och bytt namn, först till Konsum Stormarknad och senare Coop Extra.[19] Säffle har även en centralt belägen Ica Nära och en Ica Kvantum.

År 2003 köpte Konsum Värmland den konkursdrabbade Eurospar i Säffle och integrerade den i deras Pekås-kedja.[20][21] Under år 2004 etablerade sig Lidl på orten.[22] Även Netto etablerade sig i Säffle. När Coop köpte Netto valde Coop Värmland år 2020 att avveckla Nettobutiken.[23] Nettofastigheten köptes av Axfood[24] som öppnade en Willys Hemma där den 21 maj 2021.[25]

BankväsendeRedigera

Den 1 januari 1899 öppnade Wermlands enskilda bank ett kontor i Säffle.[26] Sydsvenska kreditaktiebolaget öppnade ett kontor i Säffle år 1916.[27] Sydsvenska banken överlät kontoret år 1925.[28] Senare hade även Enskilda banken i Vänersborg kontor i Säffle. Denna bank uppgick med tiden i Svenska Handelsbanken. Säffle har haft sparbankskontor tillhörande Bergslagernas sparbank, Gillberga pastorats sparbank, Karlstads sparbank och senare Länssparbanken Värmland.[29]

Handelsbanken stänger den 5 juli 2021.[30] Därefter fanns Swedbank och Nordea kvar på orten.

KulturRedigera

Sedan 1970-talet är Säffleoperan verksam i orten. Under åren har flera kända skådespelare gästspelat här, såsom Thore Skogman, Margareta Hallin och Reuben Sallmander.

MusikgrupperRedigera

Övriga föreningar och museerRedigera

  • Reenactmentförening med vikingaskeppet Glad av Gillberga [31]
  • Vikingamuseum utanför Säffle[32]

SportRedigera

Det finns flera idrottsföreningar i Säffle. Förr fanns Fotbollsföreningarna SK Sifhälla och Säffle FF som under de senaste decennierna mestadels spelat i division tre och fyra. Nu har båda lagen slagit ihop och bildat Säffle SK som har både fotboll och Innebandy i deras klubb. Kommunens ishockeylag heter Säffle HC och de spelar sina hemmamatcher i Somashallen i division tre. I slutet av 1990-talet spelade klubben i division ett. Bragdguld- och Jerringprisvinnaren Annichen Kringstad fostrades i Säffle OK. Säffle har också en simklubb som heter Säffle SS där dem simmar i Säffles nybyggda simhall som invigdes 13 december 2019. Säffle har också en friidrottsklubb vid namn Säffle Friidrottsklubb.

Kända personerRedigera

Se ocksåRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2021 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2021, Statistiska centralbyrån, 9 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 11 mars 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140813214644/http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/926/s%C3%A4ffle_ny%20stad%20i%20r%C3%B6tt%20tegel%20140114%20l%C3%A5g.pdf. Läst 13 augusti 2014. 
  9. ^ http://www.vanerveckan.se/program/saffle/
  10. ^ http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmlandsnytt/saffle-satsar-pa-50-talet
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sandvikens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  13. ^ http://www.expressen.se/gt/volvos-nedlaggning-en-nystart-for-saffle
  14. ^ EPA-premiär i Säffle, Provinstidningen Dalsland, 21 mars 1958
  15. ^ När Säffle fick sitt första EPA-varuhus, Säffle-Tidningen, 11 maj 2021
  16. ^ Provinstidningen Dalsland, 12 september 1962
  17. ^ Med Domus tog KF upp konkurrensen med EPA, Säffle-Tidningen, 22 maj 2021
  18. ^ Doktorns stall revs när Domus byggdes, Säffle-Tidningen, 21 april 2021
  19. ^ När snabbmaten kom till Säffle, Säffle-Tidningen, 16 oktober 2016
  20. ^ Konsum Värmland köper Eurospar i Säfle, Fri Köpenskap, 8 juli 2003
  21. ^ Pressmeddelande 2004-03-23, Konsum Värmland
  22. ^ Snart 30 Lidlbutiker, Fri Köpenskap, 16 januari 2004
  23. ^ Klart med Netto i Värmland – fyra butiker ställs om och två läggs ned, Fri Köpenskap, 28 juli 2020
  24. ^ Coop har sålt Netto-fastigheten, Säffle-Tidningen, 17 augusti 2020
  25. ^ Nu är det klart – då öppnar Willys i Säffle, Säffle-Tidningen, 9 maj 2021
  26. ^ 1896-1900 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 9. Åren 1896-1900. Värmlands län, s. 51
  27. ^ Provinstidningen Dalsland, 18 november 1916
  28. ^ Sydsvenska bankens omslutning ökades i fjol med 16 mill., Svenska Dagbladet, 22 februari 1926
  29. ^ Svenska Aktiebolag 1970/71, P.A. Norstedt & Söners förlag
  30. ^ Handelsbanken stänger sex kontor i Värmland, Nya Wermlands-Tidningen, 29 april 2021
  31. ^ Föreningen Vikingaleden Arkiverad 27 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  32. ^ Värmlands Vikingacenter Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkarRedigera