Marskalk är en titel med varierande betydelse. Termen uppkom under tidig medeltid i Europa och syftade då på en person med ansvar för ett antal hästar. Senare blev det en officersgrad och därefter även en beteckning för olika ceremoniella ämbeten.

Den svenske fältmarskalken Carl Gustaf Rehnskiöld

Historik

redigera

Ordet anses ha sitt ursprung i ett germanskt marr, "häst" (jämför märr) och latinets scalcus, "tjänare"). Titeln marskalk nämndes första gången på 700-talet i Lex Alamannorum: Det kostade då fyrtio solidi att döda en marskalk i kunglig tjänst (marescalcus regis), "som har tolv hästar under sig". Marskalken var då ansvarig för hästarna i stallet och svarade under stallmästaren. I Frankrike kom titeln att heta mareshall och ur detta ord utvecklades titeln vidare till ett militärt befäl inom kavalleriet, något som andra länder tog efter. I Sverige utvecklades titeln marsk och riksmarsk under högmedeltiden till något liknande jarlens ursprungliga funktion.

Olika betydelser

redigera

Marskalk förekommer i ett flertal varianter:

Exempel från olika länder

redigera

Se även

redigera