Nils Gyldenstolpe (1799–1864)

svensk greve, krigsminister och riksmarskalk (1799–1864)

Adolf Fredrik Nils Gyldenstolpe, född den 23 januari 1799 i hovförsamlingen i Stockholm, död den 26 maj 1864, var en svensk greve, militär, en av rikets herrar, Sveriges krigsminister och riksmarskalk.

Nils Gyldenstolpe
Nils Gyldenstolpe på en illustration i Illustrated London News 1860.
Född23 januari 1799 ​eller ​28 januari 1799[1][2]
Hovförsamlingen, Sverige
Död26 maj 1864[1][2]
BegravdNorra begravningsplatsen[3][4]
kartor
Medborgare iSverige[5]
SysselsättningMilitär
Befattning
Regementschef, Svea livgarde (1849–1853)
Sveriges lantförsvarsminister
Regeringen Sparre, Regeringen Günther och Regeringen De Geer d.ä. I (1853–1858)
Sveriges riksmarskalk (1860–1864)
MakaEbba Eleonora Brahe
(g. 1838–1842)[6]
BarnCharlotta Lewenhaupt (f. 1827)
Ebba Åkerhielm (f. 1841)[6]
FöräldrarNils Gyldenstolpe
Charlotta Aurora De Geer
SläktingarJacquette Löwenhielm (syskon)
Utmärkelser
En av rikets herrar
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Nils Gyldenstolpe var son till landshövdingen greve Nils Gyldenstolpe och Charlotta Aurora De Geer samt sonson till greve Nils Philip Gyldenstolpe och friherrinnan Jaquette De Geer af Leufsta. Vid dopet var Gustav IV Adolf fadder. Föräldrarna skilde sig 1811, och modern gifte tämligen omedelbart om sig med statsministern Gustaf af Wetterstedt. Genom båda föräldrarna föddes Gyldenstolpe in i hovlivet, och kunde sålunda samt genom studier skaffa sig kunskaper i skilda ämnen.

Gyldenstolpe inskrevs vid Uppsala universitet 1816 samt tog samma år stor teologisk examen och året därpå examen i matematik och kansliexamen vid samma lärosäte. År 1817 blev han kornett vid Livregementets husarkår och 1826 ryttmästare vid Livregementets grenadjärkår, var 1849–1853 sekundchef vid Svea Livgarde och 1853–1858 generalmajor, statsråd och chef lantförsvarsdepartementet.[7]

Karriären kom att bli mångfacetterad. Dels verkade han som militär och hovman, först hos drottning Desideria och sedermera hos hennes son kung Oscar I, och sist som riksmarskalk och en av rikets herrar. Dels verkade han politiskt i riksdagen och som krigsminister under Krimkriget.

Gyldenstolpe var generallöjtnant, ledamot av Krigskollegium och adjutant hos Oscar I.[8] Han var Militärsällskapet i Stockholms första ordförande mellan 1852 och 1853.

Han gifte sig 1826 i Stockholm med 20-åriga baronessan Henrietta Charlotta von Essen (1806–1829), född i Stralsund. I Stockholm 1838 gifte han sig en andra gång med grevinnan Ebba Eleonora Brahe (1818–1842). Gyldenstolpe dog av blodförgiftning, efter en operation i fingret[9].

Gyldenstolpe ärvde Finspångs slott av sin mor, men sålde det till förvaltaren.

Utmärkelser

redigera

Svenska ordnar

redigera

Utländska ordnar

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b] A F Nils Gyldenstolpe, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, emp-web-84.zetcom.ch , läst: 7 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gyldenstolpe, NILS, Svenskagravar.se, läs online, läst: 5 mars 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Karl-Axel Björnberg, Kungliga och Norra begravningsplatserna : vandringar bland berömda personers gravar, Andra upplagan utgåvan, Bäckströms förlag, 1998, s. 38, ISBN 978-91-88016-69-0, läst: 5 mars 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Libris, 28 augusti 2015, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 3, 1927, s. 214, läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Rune, Kjellander (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000. Läst 21 juni 2015 
  8. ^ Sveriges Stats-kalender 1857
  9. ^ Stockholmskällan (  PDF) Sid.24

Vidare läsning

redigera
Företrädare:
Carl Ludvig von Hohenhausen
Sveriges krigsminister
1853–1858
Efterträdare:
Magnus Björnstjerna
Företrädare:
Mauritz Axel Lewenhaupt
Sveriges riksmarskalk
1860–1864
Efterträdare:
Gustaf Sparre