Reftele

tätort i Gislaveds kommun, Sverige

Reftele är ett svenskt stationssamhälle i Reftele distrikt i Gislaveds kommun i Jönköpings län.

Reftele
Tätort
Sockenstugan
Sockenstugan
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Gislaveds kommun
Distrikt Reftele distrikt
Koordinater 57°10′30″N 13°35′42″Ö / 57.17500°N 13.59500°Ö / 57.17500; 13.59500
Area 190 hektar (2020)[1]
Folkmängd 1 313 (2020)[1]
Befolkningstäthet 6,9 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T1624[2]
Beb.områdeskod 0662TB106 (1960–)[3]
Geonames 2682834
Ortens läge i Jönköpings län
Ortens läge i Jönköpings län
Ortens läge i Jönköpings län
Wikimedia Commons: Reftele
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historik redigera

Reftele omnämndes för första gången i skrift 1321, men 4 000 år gamla bosättningar har hittats i trakten.

Det nutida namnet Reftele skrevs 1311 Raeptilae och 1382 Refiglae. Efterleden torde vara en avledning till substantivet hughel, "hög". Förleden är besläktad med raft, "grov käpp".

En viktig arbetsgivare på orten var Skogsfors bruk, som ersatts av ESBE.

Reftele var till 1974 centralort i Reftele kommun.

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Reftele 1960–2020[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 027
1965
  
1 071
1970
  
1 193
1975
  
1 301
1980
  
1 369
1990
  
1 309 150
1995
  
1 263 152
2000
  
1 329 161
2005
  
1 304 161
2010
  
1 282 160
2015
  
1 289 186
2020
  
1 313 190

Samhället redigera

Reftele ligger genomkorsas av Halmstadsbanan och länsväg 153. En station finns i samhället och banan trafikeras av Krösatåget. År 1901 öppnade den 18 km långa normalspåriga Järnvägslinjen Reftele–Gislaved för allmän trafik och Reftele blev en liten järnvägsknut. Persontrafiken mellan Reftele och Gislaved lades ner 1962. Stationshuset i Reftele är byggt 1876[5].

Bland samhällets sevärdheter märks Gamla Ölmestadsskolan, numera skol- och bruksmuseet Ölmestad museum med ca 15 000 föremål varav ca 1 000 skolplanscher.[6] Samlingarna utgörs av insamlade objekt från nedlagda skolor i Reftele kommun. Skolan byggdes 1926 och var i bruk fram till 1966.[7] Dagens skolor är Ölmestadsskolan (årskurs 1-9) och naturbruksgymnasiet Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium.

En annan sevärdhet är Tingshuset, byggt 1903-1904. Byggnaden är k-märkt sedan 1973 och byggt efter ritningar av den värnamobaserade byggherren John Johnsson. Västbo härads tingsplats har legat i Ölmestad, nu del av samhället Reftele, sedan 1600-talet, och flera tingshus har funnits på orten sedan dess.[8] Tingsrätten upphörde med sin verksamhet i Reftele 1970.[9] Numera huserar frimurarlogen Helios i tingshuset.[10]

I Reftele finns också en hembygdsgård, som utgörs av en mindre gårdsanläggning med enkelstuga, en ladugård och en smedja.[11]

Brödrahalla (även Brödrahallar) redigera

Runstenen redigera

Vid Brödrahalla, en kulle strax utanför Reftele, finns en runsten i granit som är 1,2 m hög, 1,7 m bred och 0,2 m djup. Dess inskription sägs lyda "Rolf (?) reste denna sten efter ... och ... sina två söner ... deras själ."[12] Kopplat till stenen finns en sägen om två bröder som skildes åt som barn och sedan dräpte varandra. Stenen stod ursprungligen uppe på kullen, men när man använde kullen som grustag i början av 1800-talet ramlade stenen ner och försvann. Hundra år senare letade en konduktör vid namn F J Eneström upp stenen. Han fann då den skadade runstenen och två ytterligare stenblock, som nu står uppställda nedanför kullen.[13]

Bondeupproret redigera

År 1616 var bönderna i Reftele upprörda över det ökade skattetrycket, och på häradstinget vid Brödrahalla slogs häradsskrivaren Anders Svensson ihjäl av en uppretad bondeskara.[14] Det var egentligen fogden Lars Andersson man var upprörda på, men då han inte var närvarande vid detta ting riktades ilskan mot hans skrivare.[15] De skyldiga avrättades eller dömdes till böter. [14] Även fogden Lars Andersson dömdes till döden, men tycks ha benådats.[15]

Sport redigera

  • Reftele GoIF
  • Reftele GK
  • OK Reftele
  • Reftele Tennisklubb
  • Reftele Skytteförening

Kända personer från Reftele redigera

Galleri redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 24 september 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ Blixth, Annika. ”Reftele kommun”. www.gislaved.se. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211021132056/https://www.gislaved.se/uppleva-och-gora/kultur/kulturhistoria-kulturarv/kommunhistoria/reftele-kommun. Läst 21 oktober 2021. 
  6. ^ ”Ölmestad museum”. vastrasmaland.se. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211021132057/https://vastrasmaland.se/sv/gislaved/olmestad-museum/. Läst 21 oktober 2021. 
  7. ^ Blixth, Annika. ”Ölmestads museum”. www.gislaved.se. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211021132056/https://www.gislaved.se/uppleva-och-gora/kultur/kulturhistoria-kulturarv/museum/olmestads-museum. Läst 21 oktober 2021. 
  8. ^ ”Kringla - REFTELE TINGSHUS”. Kringla. https://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=raa/bbr/21400000580863. Läst 21 oktober 2021. 
  9. ^ Domsagohistorik – Värnamo tingsrätt. Text Elsa Trolle Önnerfors. Tingshus- och rådhusinventeringen 1996-2007. Eva Löfgren, Ylva Blank, Henrik Borg, Elsa Trolle-Önnefors, Johanna Roos. https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=796A818F6D97182AB31D697F70EDC936?dokumentId=21000001449660&thumbnail=false Läst 21 oktober 2021
  10. ^ 11938687. ”Frimuraren nummer 3 2019” (på engelska). Issuu. https://issuu.com/svenskafrimurareorden/docs/frimuraren_nr_3_2019. Läst 21 oktober 2021. 
  11. ^ Blixth, Annika. ”Reftele hembygdsgård”. www.gislaved.se. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211021132058/https://www.gislaved.se/uppleva-och-gora/kultur/kulturhistoria-kulturarv/hembygdsgardar/reftele-hembygdsgard. Läst 21 oktober 2021. 
  12. ^ ”Startar...”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/8e16a942-0de5-464a-9716-ce2e26d225de. Läst 21 oktober 2021. 
  13. ^ ”Brott, olyckor. Avrättad i Gnosjö”. www.kvarnabo.eu. https://kvarnabo.eu/brott-olyckor.-avr-ttad-i-gnosj.html. Läst 21 oktober 2021. 
  14. ^ [a b] Fegen – Kalvsjön. Kulturhistorisk beskrivning och analys av området kring Fegen och Kalvsjöarna Svenljunga, Falkenberg och Gislaveds kommuner. Kulturförvaltningen Gislaveds kommun rapport 2010:2. https://www.gislaved.se/download/18.4a2233f713b070580d5599/1443683704570/Rapport+Fegen+2010_1_lowres.pdf Läst 21 oktober 2021.
  15. ^ [a b] ”Bondeuppror i Reftele?”. SvD.se. http://blog.svd.se/historia/2011/09/15/bondeuppror-i-reftele/. Läst 21 oktober 2021. 

Litteratur redigera

  • Bergkvist, Helena; Den historiska närmiljön runt Reftele och Ås, Växjö universitet - Institutionen för pedagogik, 1999, ursprung BURK, Bibliotekstjänst
  • Fröler, Lennart (red); Refteleboken - Reftele, Ås och Kållerstads socknars historia, kulturnämnden i Reftele kommun, Reftele, 1976, LIBRIS-id 142480
  • Skogsfors, Mats; Refteleindustrin förr och nu, Isaberg, Hestra, 2007, ISBN 978-91-7694-754-8 ; 91-7694-754-8