Wikipedia

Rätt till kläder

mänsklig rättighet
Rättighetsteorier
Djurrätt
Medborgerliga rättigheter
Mänskliga rättigheter
Naturrätt
Negativa och positiva rättigheter
Denna tabell: visa • redigera

Rätten till ändamålsenliga kläder eller rätten till kläder erkänns som en mänsklig rättighet i olika internationella instrument för mänskliga rättigheter. Tillsammans med rätten till mat och rätten till bostad är rätten till kläder en del av rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, såsom den definieras under artikel 11 av FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Rätten till kläder omnämns dessutom under artikel 25 av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Grundläggande internationella överenskommelser redigera

Flera internationella människorättsinstrument nämner rätten till kläder. De utgår som regel från två FN-dokument där rättigheten tas upp: konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.[1]

FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter redigera

Huvudartikel: Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Artikel 11 av FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK)[a] gäller rätten till en tillfredsställande levnadsstandard. De flesta av FN:s medlemsstater har ratificerat eller är på väg att ratificera konventionen.[b] Rätten till kläder omnämns i den första paragrafen:

” Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj, däribland tillräckligt med mat och kläder, och en lämplig bostad samt till ständigt förbättrade levnadsvillkor. Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att denna rätt förverkligas och erkänner att internationellt samarbete på frivillig grund är av väsentlig betydelse i detta sammanhang. „
– ESK, artikel 11, § 1.[2]

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna redigera

Huvudartikel: FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
 
Wikisource

Den första paragrafen under artikel 25 av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (UDHR) nämner rätten till kläder som en av de delrättigheter som ingår i rätten till en tillfredsställande levnadsstandard:

” Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. „
– UDHR, artikel 25, § 1.[5]

Rättighetens omfattning redigera

Rätten till kläder är, som tidigare nämnts, en del av rätten till en tillfredsställande levnadsstandard och betraktas därmed som ett av de behov som måste tillgodoses om medlemsstaterna skall kunna förhindra att människor tvingas leva sina liv under fattigdomsgränsen.[6]

Craven (1995) menar att rätten till kläder inte har diskuterats i tillräckligt hög utsträckning och att det har lett till en osäkerhet om rättighetens omfattning och hur mycket kläder som avses. Enligt Craven måste biståndsgivaren tillhandahålla kläder motsvarande ett minimum av det som krävs för att tillgodose biståndstagarens behov, eftersom en grundläggande klädsel är en fråga om överlevnad.[7] Kravet på en "lägsta" eller "tillfredsställande" standard återkommer även i rapporter från FN:s barnrättskommitté (CRC)[8], i en rapport från Consortium for Street Children (CSC)[9] samt i ett antal allmänna kommentarer (en. General Comments) från FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR) rörande de äldre,[10] personer med funktionsnedsättningar[11] och arbetstagare.[12] Det finns däremot ingen uppgift om vad en sådan lägsta eller tillfredsställande standard innebär, rent praktiskt. Kontrollorganet CESCR har endast vid några enstaka tillfällen frågat ut en medlemsstat om dess verkställande av ESK vad gäller rätten till kläder och ännu finns ingen fastställd tolkning av begreppet och rätten till kläder har heller ännu inte tagits upp i en egen allmän kommentar.[1][7] FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har hittills tolkat konventionstexten och begreppet "tillfredsställande standard" efter de specifika förhållandena i varje enskilt fall.[13] Bedömare är överens om att en minimumnivå åtminstone bör säkerställa biståndstagarens grundläggande välbefinnande. Vad gäller kläders inverkan på människans kropp och psyke under olika förhållanden finns det dessutom en hel del forskning att luta sig mot.[14]

Frågan hur rätten till kläder skall tolkas med avseende på flyktingar har avhandlats i endast ett fåtal akademiska publikationer.[1] I en av dessa skriver Hathaway (2005) att flyktingar bör få tillgång till kläder som lämpar sig för klimatet på den plats där de befinner sig och som uppfyller kraven för det arbete – eller annan roll – som de vill åta sig. Dessutom skall de aldrig tvingas bära någon slags klädsel, som märker ut dem som främlingar och därmed kan leda till social stigmatisering eller diskriminering. Om flyktingar däremot väljer att bära kläder, som är representativa för deras kultur, ursprungsland eller samhälle, så skyddas deras rätt att göra det under artikel 27 av FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR).[15][13]

James (2008) menar att otillräcklig klädsel är ett uttryck för och själva sinnebilden av svår fattigdom. För att illustrera hur omfattande rätten till kläder kan vara, tillhandahåller han en ofullständig lista över potentiella förmånstagare av rätten till ändamålsenlig klädsel. Listan spänner över de samhällsgrupper som påverkas allra mest av en brist på tillräcklig klädsel.[1] Bland dessa nämns:

 
Hemlösa tillhör en samhällsgrupp, som på grund av sin situation i hög grad påverkas vid brist på ändamålsenlig klädsel.
 
Gatubarn är på samma sätt som vuxna hemlösa utsatta för väder och vind.

Rätten till kläder inom internationell rätt redigera

Erkännande av rättigheten redigera

Rätten till kläder har ofta hanterats som en intern statlig angelägenhet och trots att den nu återfinns i viktiga människorättsinstrument (framförallt UDHR och ESK) har den ännu inte fått något tydligt erkännande på den internationella scenen, inte ens i texter från kontrollorganet CESCR.[1] Vad denna svaga uppmärksamhet beror på är svårt att säga. Sepulveda et al. (2010) argumenterar för att bristen på vidareutveckling i nationella lagtexter beror på skillnader i kulturella behov och önskemål.[6] Men den förklaringen är, enligt James (2008), osannolik. Han menar att kulturella, miljöbetingade och ekonomiska variationer inom kulturella behov och önskemål säkerligen är lika tydliga i förhållande till rätten till kläder, som de är när det gäller andra delar av rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, t.ex. rätten till bostad och rätten till en god hälsa. Dessa båda rättigheter har tydliggjorts och vidareutvecklats inom internationell rätt. För att rätten till ändamålsenliga kläder skall bli tydligare och enklare att förstå måste den tas upp varje gång rätten till en tillfredsställande levnadsstandard avhandlas inom internationell rätt. Det kan visa sig nyttigt att diskutera frågan utifrån befintlig rättspraxis, med utgångspunkt i CESCR:s tidigare beslut i frågor som rör andra rättigheter som omfattas av artikel 11 av ESK. I fall som har gällt rätt till bland annat bostad, god hälsa, mat och vatten, har CESCR formulerat tydliga och i vissa fall omfattande kriteriebeskrivningar.[1][7] Craven (1995) menar att CESCR på samma sätt skulle kunna utveckla en praxis för rätten till kläder, men att bristen på uppmärksamhet från kontrollorganets sida dels visar att rätten till kläder inte är en fråga inom vilken enskilda stater kan utöva särskilt mycket kontroll, dels att kommittén inte anser den vara särskilt viktig.[7]

Rätten till kläder i förhållande till andra mänskliga rättigheter redigera

Eftersom rätten till kläder ingår som en del av en grundläggande rättighet, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, är det naturligt att den växelverkar med andra mänskliga rättigheter, som återfinns inom olika internationella instrument.[1]

Rätten till liv

Under artikel 3 av UDHR har varje människa en grundläggande rätt till liv.[d] Tillgången till ändamålsenlig klädsel är en av de saker, som påverkar en människas förmåga att stå emot väder och vind. En alltför tunn klädsel kan under kalla förhållanden leda till att människor drabbas av akut nedkylning, medan en alltför varm klädsel i varma förhållanden kan orsaka värmeslag, uttorkning och utmattningstillstånd. Kläder kan dessutom användas för att ge ett ökat skydd mot ultraviolett strålning.[16] Man bör dock komma ihåg att också en tillräcklig klädsel ibland kan skada personer med allergier eller hudåkommor och i värsta fall förvärra befintliga sjukdomstillstånd.[1]

Tillgången till hälsovård, vilken garanteras under artikel 25 av UDHR[e] och artikel 12 av ESK,[f] kan försvåras av otillräcklig åtkomst till ändamålsenlig klädsel,[14] i synnerhet om terapeutiska kläder eller ortopediska skor är otillgängliga eller alltför kostsamma att införskaffa.[1]

Rätten till yttrandefrihet
Huvudartikel: Yttrandefrihet

Att bära kläder och att fritt få välja vilka kläder man vill bära, är för många människor en del av sättet de väljer att uttrycka sig. Rätten till yttrandefrihet också genom de kläder man bär skyddas under artikel 19 av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.[g] Personer med grava funktionsnedsättningar, som måste förlita sig på assistans, kan förvägras sin rätt att uttrycka sig genom kläder om ingen hänsyn tas till deras önskemål vid påklädning. De som av olika skäl, t.ex. fattigdom eller flykt, tvingas bära smutsiga, trasiga, illasittande eller mycket omoderna kläder kan göras till åtlöje, utsättas för andras förakt och på så sätt leda till svåra skamkänslor.[13][1] Det senare exemplet har bland annat visat sig röra skolbarn i USA – det har hänt att föräldrar hållit sina barn hemma från skolan efter att barnen mobbats på grund av sin klädsel.[17] Här bör man dock vara noga med att skilja mellan de, som tvingas att bära trasiga, illasittande eller mycket omoderna kläder och de, som gör ett medvetet val att bära sådana kläder, som en modeyttring.[1]

Rätten till skydd mot diskriminering
Huvudartikel: Diskriminering

Att inte utsättas för diskriminerande behandling är en rättighet som slås fast under artikel 7 av UDHR.[h] Kläderna kan säga mycket om en person: t.ex. religiös tillhörighet, etnicitet samt nationell, politisk och kulturell identitet. Fattiga människor bär ofta kläder som markerar deras fattigdomsstatus, vilket kan leda till diskriminering och bakdanteri. Också klädsel som tydligt markerar en kulturell eller religiös tillhörighet kan leda till diskriminering och därmed till att sociala, ekonomiska eller politiska rättigheter förvägras.[1]

Rätten till skydd mot grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
Huvudartikel: Förenta nationernas konvention mot tortyr

Den femte artikeln av UDHR gäller skydd mot grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.[i] Att hålla sig hel och ren, att känna sig prydlig och att vara påklädd inför andra människor är viktigt för att skänka en person en viss stabilitet och värdighetskänsla.[18] Om en person förvägras tillgång till kläder – i synnerhet baskläder, såsom underkläder – kan han eller hon bli mer sårbar för grym, omänsklig eller förnedrande behandling. Det gäller framförallt sjuka eller funktionsnedsatta personer samt barn och äldre.[19][20] Förvägran av tillgång till kläder innefattar att med tvång klä av någon eller att beslagta kläder, vilket särskilt berör frihetsberövande och internerade personer. Nakenhet används och har använts som maktmedel i fängelser, i koncentrationsläger och i krigszoner.[1] Två sentida exempel är övergreppen vid Abu Ghurayb-fängelset i Irak och hanteringen av internerade vid fånglägret på Guantánamobasen på Kuba, där behandlingen har lett till att fångar har utvecklat svåra psykiatriska sjukdomstillstånd, som posttraumatiskt stressyndrom. Bland annat har fångar tvingats klä av sig och därefter marschera nakna framför kvinnliga vakter och i vissa fall har manliga interner tvingats bära underkläder för kvinnor.[21]

Se även redigera

Internationell rätt och mänskliga rättigheter
Filosofiska inriktningar som berör begreppet "rättighet"

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Right to clothing, 23 juli 2014.
  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] James, Stephen (juni 2008). ”A Forgotten Right? The Right to Clothing in International Law” (PDF). 16th Annual Conference of ANZSIL – Security, Scarcity, Struggle: The Dilemmas of International Law. New Zealand Society of International Law. Arkiverad från originalet den 27 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140127025739/http://anzsil.anu.edu.au/Conferences/2008/Stephen%20James.pdf. Läst 26 juli 2014. 
  2. ^ [a b c] Utrikesdepartementet, Bo Löfgren (bearb.) (1 september 2004). ”Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter” (PDF). Regeringskansliet. https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Konventionen-om-sociala-och-kulturella-r%C3%A4ttigheter.pdf. Läst 28 juli 2014. 
  3. ^ ”FördrS 6/1976” (på finska). Asetus taloudellisia, sosiaalisia ja sivistyksellisiä oikeuksia koskevan kansainvälisen yleissopimuksen voimaansaattamisesta (sv. Förordning om ikraftställande av konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter). Finlands författningssamlings fördragsserie. Helsingfors, Finland: Justitieministeriet. 16 januari 1976. http://www.finlex.fi/fi/sopimukset/sopsteksti/1976/19760006. Läst 29 juli 2014 
  4. ^ ”Globalis: en interaktiv världsatlas” (på svenska och norska). Svenska FN-förbundet. http://www.globalis.se/. Läst 29 juli 2014. 
  5. ^ [a b c d e f] ”FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna”. Svenska FN-förbundet. 14 juni 2012. Arkiverad från originalet den 8 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140708042742/http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/. Läst 28 juli 2014. 
  6. ^ [a b] Sepulveda, Magdelena; van Banning, Theo; Guðmundsdóttir, Guðrún D.; Chamoun, Christine; van Genugten, Willem J.M. (2010) [1992]. ”The Right to an Adequate Standard of Living”. Human Rights Reference Handbook (Femte rev. upplagan). Reykjavik, Island: Icelandic Human Rights Centre and the University for Peace in Costa Rica. ISBN 978-9-979-99192-2. http://www.humanrights.is/the-human-rights-project/humanrightscasesandmaterials/humanrightsconceptsideasandfora/substantivehumanrights/therighttoanadequatestandardofliving/. Läst 14 augusti 2014  Arkiverad 18 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ [a b c d] Craven, Matthew C. R. (1995). The international covenant on economic, social, and cultural rights: a perspective on its development. Oxford, Storbritannien: Clarendon Press. sid. 413. LCCN 94-6610. ISBN 0-198-25874-7 
  8. ^ UN Committee on the Rights of the Child (CRC) (21 september 2005). ”UN Committee on the Rights of the Child: Concluding Observations: Philippines”. http://www.refworld.org/docid/441183d47.html. Läst 26 juli 2014. 
  9. ^ Consortium for Street Children (CSC) (1 december 2009). ”NGO Shadow Report for the United Nations Committee on the Rights of the Child 54th Session: Nigeria” (DOC). http://www.crin.org/docs/Nigeria_CSC_CRC_NGO_Report.doc. Läst 26 juli 2014. 
  10. ^ UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR) (1996). ”General Comment No. 6 (1995): The economic, social and cultural rights of older persons” (på engelska) (PDF). Report on the twelfth and thirteenth sessions. New York, NY, USA; Genève, Schweiz: Förenta nationerna. sid. 97-107. http://docstore.ohchr.org/SelfServices/FilesHandler.ashx?enc=4slQ6QSmlBEDzFEovLCuW9PLc2PqTeTT4tWqRY6bFFloGLP9i100lW9fzOwCgFORvL6Rx2wYh6INpl8msy4tbkZd0UF4KhJ5Q6otTTKuCil1k6ByVnHoOjnKg%2fRA52Lg. Läst 26 juli 2014. 
  11. ^ UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR) (1995). ”General Comment No. 5 (1994) Persons with disabilities” (på engelska) (PDF). Report on the tenth and eleventh sessions. New York, NY, USA; Genève, Schweiz: Förenta nationerna. sid. 99-109. http://docstore.ohchr.org/SelfServices/FilesHandler.ashx?enc=4slQ6QSmlBEDzFEovLCuW60i4sybfB7d2%2b157lXAOBezw5L00c1U4%2fmhtPbjB1Fx7wqk0utTBiu4l%2f97xp1pnYgvMDdYl44qmSeSuf2HwjJ3TgJR95xWWV%2bKN49OzwZr. Läst 26 juli 2014. 
  12. ^ UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR) (2000). ”General Comment No. 14 (2000): The right to the highest attainable standard of health (article 12 of the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights)” (på engelska) (PDF). Genève, Schweiz: Förenta nationerna. http://docstore.ohchr.org/SelfServices/FilesHandler.ashx?enc=4slQ6QSmlBEDzFEovLCuW1AVC1NkPsgUedPlF1vfPMJ2c7ey6PAz2qaojTzDJmC0y%2b9t%2bsAtGDNzdEqA6SuP2todLyou9M8h2mYFxkSg5lc%2b4KWdLsPDZxuMYXyUj0d8. Läst 26 juli 2014. 
  13. ^ [a b c] Hathaway, James C. (2005). The Rights of Refugees Under International Law. Cambridge, Storbritannien: Cambridge University Press. LCCN 2005-4456. ISBN 0-521-83494-5 
  14. ^ [a b] Choudhury, A.K. Roy; Majumdar, P.K.; Datta, C. (2011). ”1. Factors affecting comfort: human physiology and the role of clothing”. i Guowen Song (red.). Improving Comfort in Clothing. Woodhead Publishing Series in Textiles. Sawston, Storbritannien: Woodhead Publishing. sid. 3-60. Libris 12070389. ISBN 978-1-845-69539-2 
  15. ^ (på svenska och engelska) (PDF) Nr 42: Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, New York den 16 december 1966 (SÖ 1971:42). Stockholm: Utrikesdepartementet. 2006 [1971]. http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/26/50/ef9d339d.pdf. Läst 13 augusti 2014  Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ Almutawa, Fahad; Buabbas, Hanan (2014). ”Photoprotection: Clothing and Glass”. Dermatologic Clinics (Amsterdam, Nederländerna: Elsevier) 32 (3): sid. 439-448. doi:10.1016/j.det.2014.03.016. ISSN 0733-8635. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S073386351400031X. Läst 19 augusti 2014. 
  17. ^ Kornbluh, Felecia (2007). The Battle for Welfare Rights: Politics and Poverty in Modern America. Philadelphia, PA, USA: University of Pennsylvania Press. ISBN 0-812-22025-0. OCLC 76836275 
  18. ^ Hall, Sue; Dodd, Rachael H.; Higginson, Irene J. (2014). ”Maintaining dignity for residents of care homes: A qualitative study of the views of care home staff, community nurses, residents and their families”. Geriatric Nursing (Amsterdam, Nederländerna: Elsevier) 35 (1): sid. 55-60. doi:10.1016/j.gerinurse.2013.10.012. ISSN 0197-4572. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0197457213003364. Läst 18 augusti 2014. 
  19. ^ Melton, Gary B. (1991). ”Preserving the dignity of children around the world: The U.N. Convention on the Rights of the Child”. Child Abuse & Neglect (Amsterdam, Nederländerna: Elsevier) 15 (4): sid. 343-350. doi:10.1016/0145-2134(91)90019-A. ISSN 0145-2134. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/014521349190019A. Läst 18 augusti 2014. 
  20. ^ Twigg, Julia (2010). ”Clothing and dementia: A neglected dimension?”. Journal of Aging Studies (Amsterdam, Nederländerna: Elsevier) 24 (4): sid. 223-230. doi:10.1016/j.jaging.2010.05.002. ISSN 0890-4065. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0890406510000381. Läst 18 augusti 2014. 
  21. ^ Hess, Pamela (18 juni 2008). ”Abuses left detainees mentally ill, study finds”. The Age (Sydney, Australien: Fairfax Media). http://www.theage.com.au/world/abuses-left-detainees-mentally-ill-study-finds-20080618-2suw.html. Läst 26 juli 2014. 
Källnoter
  1. ^ ESK är upptagen som svensk lag i SÖ 1971:41, i enlighet med proposition 1971:125,[2] samt som finsk lag i enlighet med FördrS 6/1976.[3]
  2. ^ Globalis: Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.[4]
  3. ^ James (2008) nämner inte vad han inbegriper i begreppet "intellektuella funktionsnedsättningar" (i original "intellectual disabilities"). Begreppet är vagt och öppnar för flera möjliga tolkningar. För att undvika en feltolkning av James har det därför direktöversatts.[1]
  4. ^ UDHR,[5] artikel 3: Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
  5. ^ UDHR,[5] artikel 25, § 1: Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
  6. ^ ESK,[2] artikel 12:
    § 1. Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.
    § 2. De åtgärder som konventionsstaterna skall vidta för att till fullo tillgodose denna rätt skall innefatta sådana åtgärder som är nödvändiga för att
    a) minska foster- och spädbarnsdödligheten och främja barnets sunda utveckling,
    b) förbättra alla aspekter av samhällets hälsovård och den industriella hälsovården,
    c) förebygga, behandla och bekämpa alla epidemiska och endemiska sjukdomar, yrkessjukdomar och andra sjukdomar, samt
    d) skapa förutsättningar som tillförsäkrar alla läkarvård och sjukhusvård i händelse av sjukdom.
  7. ^ UDHR,[5] artikel 19: Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.
  8. ^ UDHR,[5] artikel 7: Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.
  9. ^ UDHR,[5] artikel 5: Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Rätt_till_kläder&oldid=54305855”