Barnarbete

användandet av barn som arbetskraft

Barnarbete har historiskt varit det normala, men minskade kraftigt under 1800- och 1900-talen, då välståndet stigit, lagar stiftats mot barnarbetet, synen på barn ändrats till att förespråka lek och skolgång i stället för arbete, och då tekniken gått framåt och gjort barnarbetet mindre nödvändigt.

Tre pojkar i Indien efter en dags arbete.
Barnarbetare i ett glasbruk i USA 1908. Foto Lewis Hine
Barnarbetare i South Carolina, 1908. Foto Lewis Hine
Barnarbetare (längst fram) på Stockholms Skofabrik, 1897.

Historia redigera

I ett traditionellt jordbrukssamhälle börjar barn att hjälpa de vuxna från tidig ålder och arbetar ofta som en vuxen från någon gång under tonåren. Barnarbete var vanligt i industrin på 1800-talet.

I takt med stigande välstånd i ett land minskar barnarbetets omfattning. I de flesta länder har också staten ingripit mot barnarbete. Under perioden 1960–2003 minskade andelen barn som arbetar i världen från 25 till 10 procent, och minskningen spås fortsätta i framtiden.[1]

Unicef redigera

Unicef arbetar med fattigdomsbekämpning, ökade utbildningsmöjligheter, förbättrad sjukvård och sociala trygghetssystem. De utbildar kvinnor för att ge familjen en chans att öka familjernas inkomst. De bygger skolor, ställen att bo på och brunnar att hämta vatten ur m.m. De berättar om utbildningens fördelar. Unicef har även verksamheter som arbetar med att informera regeringen om deras skyldigheter men även vad barn har för rättigheter. Unicef genomför kampanjer för att påverka de styrandes behandling av gatubarn. Förutom de förebyggande handlingarna arbetar Unicef med projekt särskilt riktade åt att förbättra levnadsvillkoren för barnen som redan bor på gatan. En viktig insats är att ge barnen flera möjligheter.

Barnkonventionen redigera

FN:s barnkonvention säger att barn, vilket definieras som personer under 18 år, skall "skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och skadligt arbete". Däremot är inte arbetet i sig förbjudet.

Förebyggande arbete redigera

Ett problem vid bekämpande av skadligt barnarbete är att barnens inkomster ofta är nödvändiga för familjens överlevnad. Det räcker därmed inte att endast förbjuda barnen att arbeta, utan de måste även ges ekonomiskt stöd så att familjen har råd att låta dem exempelvis studera. Ett uppmärksammat program i Mexiko ger föräldrar som skickar sina barn till skolan ett särskilt bidrag; för flickor ges ett högre bidrag för att bryta traditionen att endast låta pojkar gå i skolan. Ännu återstår mycket att göra och över hela världen räknar man att något hundratal miljoner barn tvingas förvärvsarbeta. Antalet barnarbetare uppskattas att vara 215 miljoner (2008).

Barnarbete i Sverige redigera

Huvudartikel: Barnarbete i Sverige

I Sverige infördes gradvis ökad skyddslagstiftning med början under 1800-talet. År 1833 infördes en lag om att barn under nio år inte fick arbeta. I jordbruket fortsatte dock barn arbeta in på 1900-talet. Ända till 1950-talet slutade många barn folkskolan som trettonåriga och blev då exempelvis lärlingar eller springpojkar. Idag påbörjar de allra flesta ungdomar gymnasiet och närmare hälften går vidare till högskolan.

Litteratur redigera

  • Barn i tid och rum 1984.
  • Torbjörn Fogelberg, "Den minderåriga arbetskraften inom glasindustrin" i Kronobergsboken 1973.
  • B Hedvall, "Debatten om barnarbete i industri och hantverk 1850-1883" i Ideologi och socialpolitik i 1800-talets Sverige, 1978
  • Rolf Nygren, "Barnarbete och arbetsavtalets frihet. En studie kring vår första samlade lagstiftning om skydd av mindeårig arbetskraft i industriellt yrke" i Kontroll och kontrollerande. Formell och informell kontroll i ett historiskt perspektiv, utg. av S. Åkerman. 1982
  • L. Olson, Då barn var lönsamma. Om arbetsdelning, barnarbete och teknologiska förändringar i några svenska industrier under 1800- och början av 1900-talet, 1980.
  • Bengt Sandin, "Om skolans nu svaga makt. Barnarbetslagstiftning och folkundervisning i Sverige under 1860- och 1870-talen" i Över gränser. Festskrift till Birgitta Odén. Lund 1987.
  • Bengt Sandin, Hemmet, gatan fabriken eller skolan. Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer 1600-1850, 1986.
  • E. Österberg, "Barnarbetet i Sverige", i Historisk tidskrift 1982.

Referenser redigera

Noter redigera

Se även redigera