Vännäs

tätort i Vännäs kommun, Sverige

Vännäs är en tätort och centralort i Vännäs kommun belägen cirka 30 kilometer väster om Umeå. Förutom ett antal affärer i centrum och flera föreningar finns även gymnasieskola, hotell och ett motormuseum på orten. Det är även en järnvägsknut som förbinder Stambanan genom övre Norrland med järnvägslinjen Vännäs–Umeå–Holmsund.

Vännäs
Tätort
Centralort
Vännäs järnvägsstation, uppförd 1891.
Vännäs järnvägsstation, uppförd 1891.
Land Sverige Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Vännäs kommun
Distrikt Vännäs distrikt
Koordinater 63°54′21″N 19°44′42″Ö / 63.90583°N 19.74500°Ö / 63.90583; 19.74500
Area
 - tätort 412 hektar (2020)[4]
 - kommun 553,69 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 4 567 (2020)[3][4]
 - kommun 9 059 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 11,1 inv./hektar
 - kommun 16 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0935
Tätortskod T8384[5]
Beb.områdeskod 2460TC101 (1960–)[6]
Geonames 2665093
Ortens läge i Västerbottens län
Ortens läge i Västerbottens län
Ortens läge i Västerbottens län
Wikimedia Commons: Vännäs
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Centrala Vännäs med Oskarsparken och Hotel Vännäs i bakgrunden.

Historia redigera

Namnet Vännas bars ursprungligen av dagens Vännäsby, kyrkbyn i Vännäs socken som bildades 1825 genom en utbrytning ur Umeå socken. Detta Vännäs omnämndes första gången 1535 Wendenäs i en skattelängd, och namnet tolkas som 'näset där en vandrare på väg söderut längs Vindelälvens västra strand tvingas vända' och syftar på sammanflödet mellan Vindelälven och Umeälven. 1891 drogs Stambanan genom övre Norrland och Vännäs stationssamhälle skapades i den by som tidigare hette Nyby. Den gamla byn Vännäs fick heta Spöland och förblev säte för landskommunen och den orten namnändrades 1940 till Vännäsby. 1889–1890 inleddes förberedelserna för Vännäs station genom omfattande dräneringsarbeten.[7] 1896 var tvärbanan från Vännäs till Umeå klar. 1938 drabbades Vännäsbygden av stora översvämningar.[8]

Medborgarhuset tillika kommunhuset i Vännäs tätort invigdes 1956 och den första ungdomsgården i Vännäs tätort invigdes 1957. 1967 uppfördes ett tempererat utomhusbad med 50-metersbassäng.[9]

Administrativa tillhörigheter redigera

Nyby (Vännäs) var och är belägen i Vännäs socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Vännäs landskommun, där Vännäs municipalsamhälle inrättades 25 september 1896. Vännäs med kringområde utbröts 1926 ur landskommunen och bildade Vännäs köping som 1971 uppgick i Vännäs kommun där Vännäs sedan dess är centralort.[10]

I kyrkligt hänseende har orten sedan 1825 hört till Vännäs församling.[11] Idag ingår den i Vännäs-Bjurholms pastorat tillsammans med Bjurholms församling.

Orten ingick till 1965 i Umeå tingslag (från 1925 benämnd Umeå domsagas tingslag) och därefter till 1971 i Västerbottens södra domsagas tingslag. Från 1971 till 1982 ingick Vännäs i Umebygdens domsaga och orten ingår sedan 1982 i Umeå domkrets.[12]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Vännäs 1900–2020[13]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
495
1960
  
3 701
1965
  
3 808
1970
  
4 066
1975
  
3 876
1980
  
3 805
1990
  
3 791 317
1995
  
4 445 323
2000
  
4 194 327
2005
  
4 100 328
2010
  
4 118 328
2015
  
4 373 409
2020
  
4 567 412

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Kyrkobyggnader redigera

 
Johanneskyrkan i Vännäs

I Vännäs finns tre kyrkor, Johanneskyrkan, Missionskyrkan och pingstkyrkan och ett gravkapell, Mariakapellet.

Näringsliv redigera

Större arbetsgivare i Vännäs (2010) [14]

  • Vännäs Dörr AB, 91 anställda
  • Green Cargo, 85 anställda
  • Kaj Johansson, 87 anställda
  • Vårdcentralen, 37 anställda
  • ICA Supermarket, 35 anställda
  • Trejon, 30 anställda

Kommunikationer redigera

Vägar redigera

E12 går strax utanför Vännäs, från Umeå och fortsätter mot Lycksele. Även Riksväg 92, som är gemensam väg med E12 till Umeå, går genom Vännäs. Vägen går från Umeå till Dorotea och kallas också för Konstvägen Sju Älvar. Längs vägen finns idag tolv konstverk varav ett av dessa ligger i Vännäs, Eldsoffa av Ulf Rollof.

Järnväg redigera

Se även: Vännäs station

Stambanan genom övre Norrland drogs i slutet av 1800-talet genom Vännäs och 1891 stod järnvägsstationen i Vännäs klar. Bibanan Vännäs–Umeå invigdes 1896 vilket gjorde Vännäs till en viktig järnvägsknut. Anledningen till att banan drogs genom Vännäs och inte genom närliggande Umeå var antikustprincipen. Botniabanan ansluter till stambanan i Vännäs. Järnvägen kom med tiden bidra till att Vännäs utvecklades till en pendlingskommun med goda pendlingsmöjligheter för privatpersoner, arbetstagare samt elever inom grund- och gymnasieskolan. Under 1980-talet moderniserades järnvägssträckan Vännäs-Umeå genom elektrifiering.

En beryktad anekdot från Vännäs rör ortnamnets relativa likhet (på engelska) med Venedig (Venice), nämligen då ett sydkoreanskt par var på väg från Stockholms centralstation till Venedig 1993 men på grund av förväxling av ortsnamnen i SJ:s biljettkiosk istället hamnade på nattåget till Vännäs station. Historien har ifrågasatts som en skröna men rapporterades i Västerbottens-Kuriren i december 1993.[15]

Utbildning redigera

Vännäs har en gymnasieskola, Liljaskolan. På skolan går cirka 1100 elever på 11 gymnasieprogram. Gymnasieprogrammen som finns är bland annat fordon, bygg, hotell och turism, barn och fritid och ett antal högskoleförberedande utbildningar. Liljaskolan erbjuder även eleverna olika tillval inom idrott såsom ridning, hockey, snowboard, freeskiing men även räddningstjänst och akutsjukvård. Eleverna kommer från cirka 65 kommuner, huvuddelen från Umeåregionen. Färre än var fjärde elev kommer från Vännäs kommun.[16]

I Vännäs finns två kommunala grundskolor, Vegaskolan med cirka 400 elever från förskoleklass till årskurs 6 och Hammarskolan med cirka 280 elever i årskurserna 7-9. I Vännäs finns även en friskola, Hällfors friskola som grundades 1996. Skolan är öppen för alla barn mellan 6 och 12 år och hade cirka 60 elever år 2015.

Evenemang redigera

Vännäsdagarna är en årlig marknad som kombineras med en festival. Marknadsdagarna lockade år 2012 cirka 60 000 besökare, vilket gör tillställningen till Umeåregionens och hela södra Västerbottens största marknad och festival. Vännäsdagarna hålls alltid den andra helgen i juli varje år. I Vännäs finns även ett ideellt drivet motormuseum. Museet är placerat på Lägret och håller öppet från midsommardagen till tredje helgen i augusti. Där finns allt från flyghistoria, bilar, traktorer, motorcyklar till en autentisk lanthandel. Allt detta ryms i en flyghangar från 1927. 1993 skedde den första utställningen för allmänheten.

Personer med anknytning till Vännäs redigera

Sport redigera

Musik redigera

Media redigera

Författare redigera

Politik och samhälle redigera

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 31 mars 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Lundberg, Tyko & Nilsson, Tore Vännäs kommuns historia, s.376. Utgiven 1984
  8. ^ Lundberg, Tyko & Nilsson, Tore Vännäs kommuns historia. Utgiven 1984
  9. ^ Lundberg, Tyko & Nilsson, Tore Vännäs kommuns historia, s.400. Utgiven 1984
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  12. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  13. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  14. ^ Fakta Vännäs 2010 (pdf, hämtad 2011-11-21)
  15. ^ https://www.vk.se/2015-03-27/venice-blev-vannas-jo-det-ar-sant#:~:text=Paret%20ville%20till%20Venedig%20%2D%20men,som%20b%C3%B6rjat%20ifr%C3%A5gas%C3%A4ttas%20p%C3%A5%20internet.&text=Det%20var%20i%20mitten%20av,v%C3%A4ldans%20massa%20sn%C3%B6%20utanf%C3%B6r%20t%C3%A5gf%C3%B6nstret.
  16. ^ ”11 gymnasieprogram och populära idrottsspecialiseringar”. http://www.liljaskolan.se/for-elever. Läst 20 april 2016. 

Externa länkar redigera