Öppna huvudmenyn

Järnvägslinjen Storuman–Hällnäs är en järnväg mellan Storuman och Hällnäs i Västerbottens län. Det finns sedan augusti 2011 åter persontrafik mellan Lycksele och Hällnäs.

Järnvägslinjen Storuman–Hällnäs
Stationshuset i Storuman-2012-06-25.jpg
Järnvägsstationen i Storuman.
Allmänt
PlatsLappland
Västerbotten
SträckaStorumanHällnäs
Anslutande järnvägslinjerInlandsbanan
Stambanan genom övre Norrland
Organisation
Invigd1924 Hällnäs–Lycksele
1930 Lycksele–Storuman
ÄgareSvenska staten
BanoperatörTrafikverket
TrafikoperatörNorrtåg
Tekniska fakta
Längd167 kilometer
Antal spårEnkelspår med mötesspår
Spårvidd1435 millimeter (Normalspår)
Största tillåtna axellast22,5 ton
Största tillåtna vikt per meter6,4 ton/m
Största lutning22 
FjärrblockeringNej, System M
Hastighet90 km/h
ElektrifieradNej
LastprofilA
Källor [1]
Linjekarta
km
Transverse track Unknown BSicon "ABZq+l" Station on transverse track
167,2 StorumanInlandsbanan
Straight track
Unknown BSicon "KBSTaq" Unknown BSicon "ABZgr"
164,5 Stensele sågverk
Unknown BSicon "eHST"
162,9 Stensele sjukstuga
Unknown BSicon "eHST"
162,2 Stensele 1930–1992
Unknown BSicon "eHST"
157,6 Långselberget
Unknown BSicon "eHST"
155,3 Bjurvik
Unknown BSicon "eHST"
151,6 Myrträsk
Unknown BSicon "eHST"
148,2 Barsele 1930–1992
Unknown BSicon "eHST"
144,3 Skiråsen
Unknown BSicon "eHST"
137,5 Sörsjöliden
Unknown BSicon "eHST"
136,6 Risberget
Small non-passenger station on track
134,5 Gunnarna 1930–
Unknown BSicon "eBST"
132.0 Björnberget
Unknown BSicon "eHST"
130,2 Kovallberget
Unknown BSicon "eHST"
123,7 Tara
Unknown BSicon "hKRZWae"
121 UmeälvenÅskiljebron
Unknown BSicon "eHST"
119,8 Åskilje 1930–1992
Small arched bridge over water
117 Paubäcken
Unknown BSicon "eHST"
116,3 Bäcknäs
Unknown BSicon "eHST"
113,9 Pauliden
Unknown BSicon "eHST"
109,1 Tåskfors
Small arched bridge over water
109 Tåskbäcken
Unknown BSicon "eHST"
106,5 Blåviksjön 1930–1992
Unknown BSicon "eHST"
102,2 Medelås
Small non-passenger station on track
97,3 Kattisavana 1930–1992
Small arched bridge over water
93 Rusbäcken
Unknown BSicon "eHST"
92 Aloberg
Unknown BSicon "eHST"
84,8 Umgransele 1930–1992
Unknown BSicon "eHST"
80,4 Nysäter
Unknown BSicon "eBST"
78,0 Kronåker(Bålforsen)
Unknown BSicon "eHST"
73,2 Betsele 1930–1992
Station on track
64,5 Lycksele
Unknown BSicon "hKRZWae"
63 Umeälven
Unknown BSicon "KBSTaq" Unknown BSicon "ABZg+r"
62,2 Hedlunda Industri AB
Unknown BSicon "eHST"
61,8 Norrås
Unknown BSicon "KBSTaq" Unknown BSicon "ABZg+r"
60,6 Lyckselesågen
Small non-passenger station on track
59,2 Lycksele timmer
Unknown BSicon "eHST"
53,3 Gustavsholm
Small non-passenger station on track
46,3 Arvåna 1924–
Unknown BSicon "eHST"
41,2 Arvseleby
Unknown BSicon "eHST"
40,3 Arvsele
Small bridge over water
36 Arvån
Unknown BSicon "eHST"
33,3 Bjurselefors 1924–
Small arched bridge over water
32 Maltan
Unknown BSicon "hKRZWae"
29 Vindelälven
Small non-passenger station on track
28,0 Åmselea 1924–
Unknown BSicon "eBHF"
20,4 Skatan 1924–
Unknown BSicon "eBST"
17,9 Skärträsketgrusgrop
Unknown BSicon "eHST"
15,9 Missubacken
Unknown BSicon "eBHF"
10,9 Gladaberg 1924–
Small arched bridge over water
Hjuksån
Unknown BSicon "eHST"
6,6 Ledeåfors
Station on transverse track Unknown BSicon "ABZqr"
0,0 HällnäsStambanan
aPersontrafik innan 1990-talet
Källor[1][2][3]

HistoriaRedigera

I riksdagen motionerades det 1907 om en förbindelse över Lycksele mellan Stambanan genom övre Norrland och den påtänkta Inlandsbanan. Efter ett beslut 1916 att hela Inlandsbanan skulle byggas beslöt riksdagen 1917 att tre tvärbanor skulle byggas och 1918 fick sträckan Hällnäs–Stensele det första anslaget. Järnvägen började byggas och 1922 öppnades den första delen från Hällnäs till Åmsele för provisorisk godstrafik och 1923 var det klart till Ume älv innan Lycksele. Sträckan Hällnäs–Lycksele öppnades för allmän trafik den 16 december 1924. Fortsättningen mot Storuman ville regeringen skjuta på framtiden men riksdagen anslog pengar 1924. Till Umgransele började provisorisk godstrafik 1926 och till Åskilje 1927. Sträckan mellan Lycksele och Storuman öppnade för allmän trafik den 1 december 1930.[4][5][6]

Persontrafiken med motorvagn Y1[7] lades ned 1995, fast på delsträckan mellan Lycksele och Storuman redan 1992.[6] Persontrafiken återupptogs i augusti 2011 med motorvagn Y31[8] mellan Lycksele och Hällnäs.

BananRedigera

Banan, som är den längsta av de tre tvärbanor som byggdes mellan Inlandsbanan och Stambanan genom övre Norrland, är knappa 17 mil, har skarvspår, är enkelspårig, ej elektrifierad och så kallad System M-sträcka (tidigare TAM), där trafiken regleras av tågklarerare på respektive station. Den enda stationen med mötesmöjlighet är Lycksele. Banan har relativt många raksträckor, särskilt väster om Lycksele, som dock ofta bryts av hastighetsreducerande kurvor, som blir dimensionerande för hela banans hastighetsstandard. Öster om Lycksele är banan betydligt kurvigare.

Banan har i huvudsak träslipers med spikbefästningar och makadamballast, dock med otillräckligt djup. Högsta hastighet för godstågen är 70 km/h och banan tillåter 22,5 tons axellast. Inför återstarten av persontrafiken till Lycksele utfördes hastighetshöjande banunderhåll under hösten 2011 och högsta hastigheten för motorvagnar på delar av sträckan mellan Lycksele och Hällnäs höjdes till 90 km/h.[1]

Projekt på bananRedigera

För att göra banan mindre känslig för driftstörningar och flexiblare så håller trafikverket på med en återöppning av mötesstationen i Åmsele. Projektet är planerat att vara klart under 2019.[9] Man har även börjat planera för en elektrifiering av sträckan Lycksele-Hällnäs där pågår arbete med att ta fram järnvägsplaner och utredningar för att kunna ta beslut om framtida elektrifiering.[10] Det planeras också ett triangelspår i Storuman för att underlätta tåg mellan Inlandsbanan söder om Storuman och banan Storuman–Hällnäs, med preliminär byggstart 2020.[11]

TrafikRedigera

Norrtåg, som ägs av landstingen i de fyra nordligaste länen, driver sedan 2011 persontrafik på banan med tåg från Umeå till Lycksele[12]. Restiden Umeå–Lycksele är cirka 1 timme och 45 minuter, något mindre än med buss.

Sträckan Storuman–Hällnäs trafikeras vardagar av ett par godståg från Green Cargo.

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Teknisk-ekonomisk redogörelse för anläggningen av statsbanan Hällnäs-Stensele (Storuman). Statens järnvägars publikationer. Utredningar m. m., 99-1369565-1 ; 1938 :2. Stockholm: [Statens järnvägars biljett- o. blankettkontor]. 1939. Libris länk 

Externa länkarRedigera