Lista över Finlands statsöverhuvuden
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Lista över Finlands statsöverhuvuden omfattar de personer, som har varit statschefer över Finland.
Det är troligt att de svenska kungarna började lägga Finland under sig redan i mitten av 1100-talet, och innan dess fanns ingen sammanhållen statsmakt i området. Från omkring 1250 finns det bevis för att delar av nuvarande Finland var inlemmade i det svenska riket och således ingick i en stat. År 1581 lade Johan III till storfurste av Finland (fi: Suomen suuriruhtinas) till sin kungatitel. Denna titel ingick, dock som ren formalia, i de svenska regenternas titlar fram till 1720, då Ulrika Eleonora använde den, och 1802 förlänades den till Gustav IV Adolfs nyfödde son Karl Gustav, som dog tre år senare.
Genom freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 avskildes Finland från Sverige och blev ett autonomt storfurstendöme inom det ryska imperiet. När Finland därmed "upphöjdes i nationernas skara", blev från och med då de ryska tsarerna Finlands statsöverhuvuden och övertog den svenska titeln storfurste av Finland. Titeln storfurste hade också historisk tradition inom Ryssland. De ryska kejsarnas/storfurstarnas representanter fick benämningen generalguvernör (fi: kenraalikuvernööri).
Den 6 december 1917 förklarade sig Finland självständigt från det av revolution och inbördeskrig drabbade Ryssland. Man åberopade att personalunionen med Ryssland var upplöst i och med att Tsaren abdikerat. Innan en ny finsk grundlag antagits leddes landet först av den finska senaten (fi: Suomen senaatti) och så småningom av riksföreståndare (fi: valtionhoitaja), utsedda av lantdagen (fi: säätyvaltiopäivät) i enlighet med 1772 års regeringsform. Man valde också en tysk furste till finsk kung (han hann dock aldrig tillträda). År 1919 blev landet republik och statschefen fick titeln president (fi: presidentti).
Finland var en del av det svenska riket från medeltiden fram till 1809. Landet styrdes då av svenska kungar, riksföreståndare, rikshövitsmän eller regerande drottningar, men dessa var alltså inte finska statschefer utan svenska, då Finland var en integrerad del av Sverige.
Finland som ryskt storfurstendöme 1809–1917Redigera
Landet styrt av ryska tsarer (fi: venäjän tsaari) med titeln Storfurste av Finland (fi: Suomen suurherttua) av Huset Romanov. Datum anges enligt nya stilen, eftersom denna gällde i Finland, även om gamla stilen officiellt tillämpades i Ryssland.
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Alexander I (Aleksanteri I) |
.png)
|
23 december 1777 i Sankt Petersburg son till Paul I av Ryssland och Maria Fjodorovna |
Utropad till storfurste av Finland 29 mars 1809 på lantdagen i Borgå |
1 december 1825 i Taganrog |
||
| Nikolaj I (Nikolai I) |
.jpg)
|
6 juli 1796 på slottet Gatchina utanför Sankt Petersburg son till Paul I och Maria Fjodorovna |
Storfurste av Finland 1 december 1825 vid Alexander I:s död |
2 mars 1855 i Sankt Petersburg |
||
| Alexander II (Aleksanteri II) |
.jpg)
|
29 april 1818 i Moskva son till Nikolaj I och Alexandra Fjodorovna |
Storfurste av Finland 2 mars 1855 vid Nikolaj I:s död |
13 mars 1881 i Sankt Petersburg |
||
| Alexander III (Aleksanteri III) |
|
10 mars 1845 i Sankt Petersburg son till Alexander II och Maria Alexandrovna |
Storfurste av Finland 13 mars 1881 vid Alexander II:s död |
1 november 1894 i Lavidja på Krim |
||
| Nikolaj II (Nikolai II) |
_-_detail.jpg)
|
18 maj 1868 på slottet Tsarskoje Selo i Pusjkin utanför Sankt Petersburg son till Alexander III och Maria Fjodorovna |
Storfurste av Finland 1 november 1894 vid Alexander III:s död |
15 mars 1917 tvingad att abdikera under den ryska februarirevolutionen |
17 juli 1918 avrättad i Jekaterinburg |
|
| Namn Svenska · Finska |
Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Finland som självständig stat utan konstitution (1917–1919)Redigera
Landet styrt av Senaten för Finland (fi: Suomen senaatti) och så småningom av riksföreståndare (fi: valtionhoitaja), utsedda av lantdagen (fi: säätyvaltiopäivät). En finsk kung valdes men tillträdde aldrig.
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Pehr Evind Svinhufvud | 
|
15 december 1861 i Sääksmäki |
Riksföreståndare 27 maj 1918 | 12 december 1918 | 29 februari 1944 Luumäki | |
| Fredrik Kaarle född Fredrik Karl av Hessen |
|
1 maj 1868 på slottet Panker i Holstein son till lantgreve Fredrik Wilhelm av Hessen-Kassel och Anna av Preussen |
Vald till kung av lantdagen 9 oktober 1918 men tillträdde aldrig |
14 december 1918 avsade sig posten |
28 maj 1940 i Kassel i Tyskland |
|
| Carl Gustaf Emil Mannerheim | 
|
4 juni 1867 i Villnäs i Egentliga Finland |
Riksföreståndare 12 december 1918 vid Svinhufvuds avgång |
26 juli 1919 avgick till förmån för den nye presidenten |
27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz |
|
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
Finland som republik (sedan 1919)Redigera
Landet styrt av en president (fi: presidentti).
.jpg)
AnmärkningarRedigera
- Mannerheim avled sent på kvällen den 27 januari, men eftersom Finlands tidszon ligger en timme före Schweiz' var det då redan 28 januari i Finland. Därför anges ibland två dödsdatum för Mannerheim.
- Av de tolv personer som hittills har varit presidenter, har sex varit statsminister någon gång innan de blev president: Pehr Evind Svinhufvud, Kyösti Kallio, Risto Ryti, J.K. Paasikivi, Urho Kekkonen och Mauno Koivisto. Samtliga dessa var dessutom statsminister när de valdes till president.
- Ingen har avgått från presidentposten för att senare återväljas till president. Av de två personer som under åren 1918–1919 var riksföreståndare, Pehr Evind Svinhufvud och Gustaf Mannerheim, blev emellertid båda sedermera valda till president.
- Mannerheim var president under kortast tid, i två år.
- Kekkonen är den ende president som har blivit omvald mer än en gång (nuvarande konstitution förbjuder fler än ett omval).
- Kekkonen är också den president som har suttit allra längst på presidentposten, i 26 år.
- När Koivisto valdes till president 1982, var han den förste socialdemokratiske presidenten. Sedan var alla presidenter socialdemokrater i trettio år, fram till 2012, då Sauli Niinistö blev den förste konservative presidenten sedan Paasikivis avgång 1956.
- Tarja Halonen var Finlands första, och hittills enda, kvinnliga president.
Titulära kungar av FinlandRedigera
Efter Fredrik Kaarle har det varit följande titulära kungar av Finland:
- Fredrik Karl av Hessen 14 december 1918 - 28 maj 1940
- Philipp av Hessen-Kassel 28 maj 1940 - 25 oktober 1980
- Moritz av Hessen 25 oktober 1980 - 23 maj 2013
- Henrik Donatus av Hessen från den 23 maj 2013