Risto Ryti
Risto Heikki Ryti, född 3 februari 1889 i Vittis, död 25 oktober 1956 i Helsingfors, var en finländsk politiker och president i Finland 1940–1944.
| Risto Ryti | |
 President Risto Ryti med Finlands Vita Ros’ ordens kedja och storkorskraschan.
| |
| Tid i befattningen 19 december 1940–4 augusti 1944 | |
| Statsminister | |
|---|---|
| Företrädare | Kyösti Kallio |
| Efterträdare | Gustaf Mannerheim |
| Tid i befattningen 1 december 1939–19 december 1940 | |
| President | Kyösti Kallio |
| Företrädare | Aimo Cajander |
| Efterträdare | Johan Wilhelm Rangell |
| Född | 3 februari 1889 Vittis, Finland |
| Död | 25 oktober 1956 (67 år) Helsingfors, Finland |
| Gravplats | Sandudds begravningsplats[1] |
| Politiskt parti | Framstegspartiet |
Biografi
redigeraRyti bedrev juridikstudier 1906–1909 och etablerade sig som advokat i Raumo 1909. Finansmannen Alfred Kordelin blev en av hans klienter, och Ryti och Kordelin blev kompanjoner som tillsammans genomförde flera affärer. Ryti kompletterade sina studier med juris kandidatexamen (licentiatexamen) 1912, och var från 1914 verksam i Helsingfors.[2]
Risto Ryti engagerade sig politiskt och invaldes 1919 i riksdagen för framstegspartiet. Han blev där ordförande i lagutskottet och i statsutskottet. Under Vennolas regering var han finansminister 1921–1922 och i Kallios 1922–1924. Därefter var han ordförande i Finlands banks direktion.
Ryti utsågs till statsminister efter Sovjetunionens anfall på Finland 1939. Han valdes till republikens president den 19 december 1940 efter att Kyösti Kallio blivit varaktigt sjuk och kom att vara president till fortsättningskrigets slut 1944.
Risto Ryti skrev 1944 under den så kallade Ryti-Ribbentrop-pakten, enligt vilket Finland i slutet av fortsättningskriget lovade att inte sluta en separatfred med Sovjetunionen, utan Tysklands välsignelse. Mot detta löfte fick Finland krigsmaterial i utbyte. På detta sätt kunde Finland stabilisera fronten samt stärka sin ställning inför kommande fredsförhandlingar. Efter att ha skrivit under pakten, som han såg som helt nödvändig, blev han sjukskriven under en tid. Ryti avgick kort därefter från presidentposten av hälsoskäl och när det stod klart att man kunde nå ett vapenstillestånd med Sovjetunionen utan att hela Finland skulle ockuperas. Genom att han avgick kunde Finland slingra sig ur pakten med Tyskland. Genom att Ryti personligen skrivit under avtalet (utan att involvera riksdagen) så var Finland inte formellt bundet av avtalet efter hans avgång som president. Efter fortsättningskrigets slut dömdes Ryti, efter sovjetiska påtryckningar, som krigsansvarig, till tio års tukthus.[3][4]
Ryti benådades på grund av sjukdom 1949. Ryti utnämndes till hedersdoktor vid Helsingfors universitet (samma år som han avled), och rehabiliterades efter kalla krigets slut.
Ryti är ihågkommen genom ett abstrakt konstverk vid Mannerheimvägen i Helsingfors.[5] Hans gravvård finns på Sandudds begravningsplats.
Familj
redigeraRisto Ryti ingick 1916 äktenskap med Gerda Serlachius och var far till professorerna Henrik och Niilo Ryti samt läkaren Eva Saxén.
Utmärkelser
redigera
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden, 6 december 1922[6]
Storriddare med stjärna av Isländska falkorden, 16 juli 1928[7]
Knight Commander av Victoriaorden, 27 november 1934[8][9]
Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden, 10 december 1936[10]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 30 januari 1937[11]
Frihetskorsets storkors, 6 juli 1940[12]- Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros’ orden, 21 december 1940[13]
Storkors av Kungariket Ungerns förtjänstorden, 18 februari 1942[14]
Tyska örnens orden, 20 april 1942[15]
Storkors av Carol I-orden, 15 maj 1942[16]
Kung Zvonimirs kronorden, 4 juli 1942[17]
Storkorset av Finlands Lejons orden, 28 september 1942[18]
Stora ordensbandet av Krysantemumorden, 3 december 1942[19]
Civilförtjänstorden (Bulgarien)[20]
Storofficer av Oranien-Nassauorden[20]
Vinterkrigets minnesmedalj[21]
_-_Commander_Grand_Cross_BAR.png){kind=small}
_GCross_BAR.svg){kind=small}
Referenser
redigera- ^ Find a Grave, läs online, läst: 11 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Martti Turtola (2011). ”Ryti, Risto”. Biografiskt lexikon för Finland. https://www.blf.fi/artikel.php?id=630. Läst 28 juli 2023.
- ^ https://suomenpresidentit.fi/sv/ryti/ läst 2023-12-23
- ^ Staffan Bruun i Hufvudstadsbladet: "Ryti lurade Hitler, dömdes för kriget", 10.02.2017, läst 2023-12-20
- ^ https://www.hamhelsinki.fi/sv/sculptures/risto-rytis-minnesmarke/
- ^ s. 14, läs online, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.forseti.is , läst: 12 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Juhani Suomi, Suomen Kuvalehti, 50, Otavamedia, 16 december 1967.[källa från Wikidata]
- ^ Royal Service : Volume II, 2001, s. 156, ISBN 978-1-903942-04-8.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 489, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ s. 157, läs online, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Tom C. Bergroth, Vapaudenristin ritarikunta: Isänmaan puolesta, andra utgåvan, WSOY, 2014, s. 320, ISBN 978-951-0-40498-0.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 488, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Kunnian ruletti: korkeimmat ulkomaalaisille 1941-1944 annetut suomalaiset kunniamerkit, Finska litteratursällskapet, 2017, s. 351, ISBN 978-952-222-847-5.[källa från Wikidata]
- ^ s. 5, läs online, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Kunnian ruletti: korkeimmat ulkomaalaisille 1941-1944 annetut suomalaiset kunniamerkit, Finska litteratursällskapet, 2017, s. 353, ISBN 978-952-222-847-5.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Kunnian ruletti: korkeimmat ulkomaalaisille 1941-1944 annetut suomalaiset kunniamerkit, Finska litteratursällskapet, 2017, s. 328, ISBN 978-952-222-847-5.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 491, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ Vala ja velvoite: näkökulmia sotilasperinteeseen III, 2015, s. 109, ISBN 978-951-98561-3-1.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kuka kukin on (Aikalaiskirja) : Who's who in Finland, Otava, 1954, s. 728.[källa från Wikidata]
- ^ Numismaatikko, vol. 58, 2, Suomen Numismaatikkoliitto, 2022, s. 92.[källa från Wikidata]
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Risto Ryti.- ”Ryti, Risto”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4136-1416928956742
