Löpning 400 meter
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
400 meter, den längsta sprintdistansen vid slätlöpning i friidrott. Vid tävlingar utomhus mäter ett varv precis 400 meter medan det inomhus vanligen mäter 200 meter. Distansen löps vid alla större internationella mästerskap (både utomhus och inomhus) samt i stafett.
Historia
redigeraHerrar
redigeraDen förste i världen att löpa distansen under 45 sekunder var trinidadiern Wendell Mottley som noterade 44,82 i Kingston 11 augusti 1966. Först under 44 sekunder var Lee Evans som, på hög höjd, noterade 43,86 i OS i Mexico City 1968 (även Larry James underskred 44-sekundersgränsen i samma lopp med 43,97). Det dröjde sedan 20 år innan någon löpare lyckades springa distansen på en tid under 44 sekunder på låglandsbana. Detta skedde när Harry "Butch" Reynolds sprang på 43,29 17 augusti 1988 i Weltklassegalan i Zürich. Reynolds tid stod sig som världsrekord till 26 augusti 1999 då Michael Johnson vann VM-finalen i Sevilla på tiden 43,18. Efter säsongen 2006 sprang ytterligare sju löpare från USA 400 m på under 44 sekunder och först 2012 blev Kirani James från Grenada den förste icke-amerikan att göra detsamma. Amerikanerna har genom löpare som Johnson, Evans, Reynolds, Quincy Watts, Steve Lewis, Antonio Pettigrew och Jeremy Wariner dominerat 400 meter fullständigt. Utmanare har dykt upp emellanåt, främst från Storbritannien, Karibien och Nigeria. Amerikanerna i modern tid vunnit alla stafetter i OS- och VM-sammanhang där de inte råkat ut för missöden utom VM-finalen i Tokyo 1991 där Storbritanniens Kriss Akabusi slog USA:s Pettigrew på upploppet.
Damer
redigeraFörsta kvinna att löpa 400 meter på en tid under 50 sekunder var DDR:s Christina Lathan som hemma i Dresden noterade 49,77 9 maj 1976 (och därigenom fråntog finländskan Riitta Salin världsrekordet). Första kvinna under 49 sekunder var Marita Koch från Östtyskland som noterade 48,94 vid EM i Prag, 31 augusti 1978. År 1983 vann Tjeckoslovakiens Jarmila Kratochvílová VM-finalen på 47,99 och blev först under 48 sekunder. Världsrekordet har sedan förbättrats av Koch till 47,60 (6 oktober 1985 i Canberra). Överhuvudtaget dominerades sträckan av löpare från Östeuropa under 1980-talet medan sentida dominanter kommit från så skilda länder som Frankrike, Australien och Mexiko.
Rekord, damer
redigera| Område | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Världsrekord | 47,60 | Marita Koch |  Östtyskland
|
Canberra 6 oktober 1985 |
| Afrika | 49,10 | Falilat Ogunkoya |  Nigeria
|
Atlanta 29 juli 1996 |
| Asien | 49,81 | Yuqin Ma |  Folkrepubliken Kina
|
Peking 11 september 1993 |
| Europa | 47,60 | Marita Koch | Östtyskland
|
Canberra 6 oktober 1985 |
| Nordamerika | 48,70 | Sanya Richards |  Förenta Staterna
|
Aten 16 september 2006 |
| Oceanien | 48,63 | Cathy Freeman |  Australien
|
Atlanta 29 juli 1996 |
| Sydamerika | 49,64 | Ximena Restrepo |  Colombia
|
Barcelona 5 augusti 1992 |
Mästerskapsrekord
redigera| Tävling | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Olympiskt rekord | 48,25 | Marileidy Paulino |  Dominikanska republiken
|
Paris 9 augusti 2024 |
| VM-rekord | 47,99 | Jarmila Kratochvílová |  Tjeckoslovakien
|
Helsingfors 10 augusti 1983 |
| EM-rekord | 48,16 | Marita Koch | Östtyskland
|
Aten 9 augusti 1982 |
Rekord, herrar
redigera| Område | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Världsrekord | 43,03 | Wayde van Niekerk |  Sydafrika
|
Rio de Janeiro 14 augusti 2016 |
| Afrika | 43,03 | Wayde van Niekerk | Sydafrika
|
Rio de Janeiro 14 augusti 2016 |
| Asien | 44,56 | Mohamed Amer Al-Malky |  Oman
|
Budapest 12 augusti 1988 |
| Europa | 44,33 | Thomas Schönlebe | Östtyskland
|
Rom 3 september 1987 |
| Nordamerika | 43,18 | Michael Johnson | Förenta Staterna
|
Sevilla 26 augusti 1999 |
| Oceanien | 44,38 | Darren Clark | Australien
|
Seoul 26 september 1988 |
| Sydamerika | 44,29 | Sanderlei Claro Parrela |  Brasilien
|
Sevilla 26 augusti 1999 |
Mästerskapsrekord
redigera| Tävling | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Olympiskt rekord | 43,03 | Wayde van Niekerk | Sydafrika
|
Rio de Janeiro 14 augusti 2016 |
| VM-rekord | 43,18 | Michael Johnson | Förenta Staterna
|
Sevilla 26 augusti 1999 |
| EM-rekord | 44,52 | Iwan Thomas |  Storbritannien
|
Budapest 21 augusti 1998 |
Olympiska spel, sedan 1980
redigera
Världsmästerskap
redigera
Damer under 49 sekunder
redigera| Pl. | Tid | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| 1 | 47,60 | Marita Koch | Östtyskland
|
Canberra 6 oktober 1985 |
| 2 | 47,99 | Jarmila Kratochvílová | Tjeckoslovakien
|
Helsingfors 10 augusti 1983 |
| 3 | 48,14 | Salwa Eid Naser |  Bahrain
|
Doha 3 oktober 2019 |
| 4 | 48,17 | Marileidy Paulino | Dominikanska republiken
|
Paris 9 augusti 2024 |
| 5 | 48,25 | Marie-José Pérec |  Frankrike
|
Atlanta 29 juli 1996 |
| 6 | 48,27 | Olga Vladykina-Bryzgina |  Sovjetunionen
|
Canberra 6 oktober 1985 |
| 7 | 48,36 | Shaunae Miller-Uibo |  Bahamas
|
Tokyo 6 augusti 2021 |
| 8 | 48,57 | Nickisha Pryce |  Jamaica
|
London |
| 9 | 48,59 | Tatána Kocembová | Tjeckoslovakien
|
Helsingfors 10 augusti 1983 |
| 10 | 48,63 | Cathy Freeman | Australien
|
Atlanta 29 juli 1996 |
| 11 | 48,70 | Sanya Richards | Förenta Staterna
|
Aten 16 september 2006 |
| 12 | 48,74 | Sydney McLaughlin-Levrone | USA
|
Eugene 8 juli 2023 |
| 13 | 48,83 | Valerie Brisco-Hooks | Förenta Staterna
|
Los Angeles 6 augusti 1984 |
| 14 | 48,89 | Ana Guevara |  Mexiko
|
Saint-Denis 27 augusti 2003 |
| 15 | 48,98 | Natalia Kaczmarek |  Polen
|
Paris 9 augusti 2024 |
